Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Dnr :7777 Forshaga kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av skolformerna förskoleklass och grundskola i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, Göteborg

2 2 (11) Tillsyn av skolformerna förskoleklass och grundskola i Forshaga kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Forshaga kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformerna förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Skolverkets statistik för läsåret 2013/14 visar att resultatet för Forshaga kommun ligger under rikets genomsnitt i fyra av sju delprov i det nationella provet i matematik för årskurs 3. I delprovet "mätning, längd, proportionella samband" har 64 procent av eleverna klarat kravnivån läsåret 2013/14. I övriga delprov har mellan 79 och 98 procent av eleverna klarat kravnivån. Av kommunens sammanställning framgår att det är stora skillnader i resultaten i vissa av delproven i matematik mellan kommunens grundskolor. I till exempel delprovet "mätning, längd, proportionella samband" har endast 48 procent av eleverna i Grossbolsskolan klarat kravnivån, att jämföra med Forshaga lärcenter F-6 där 94 procent av eleverna klarade kravnivån. På de nationella ämnesproven i svenska ligger resultatet i Forshaga kommun över rikets genomsnitt i sex av åtta delprov. Totalt har mellan 83 och 100 procent klarat kravnivån i delproven i svenska. I ämnet svenska som andraspråk finns inga resultat redovisade i Skolverkets statistik då antalet elever är lägre än tio. Årskurs 6 Av Skolverkets statistik för årskurs 6 läsåret 2013/14 framgår att 87 procent av eleverna i Forshaga kommun uppnått kunskapskraven som minst ska uppnås i alla ämnen att jämföra med riket 80 procent. Statistiken visar att betygen för eleverna i Forshaga kommun är lägre än genomsnittet i riket i 12 av 16 ämnen. I ämnena geografi, historia, religionskunskap och svenska är elevernas betyg högre än genomsnittet i riket. Skolverkets statistik visar att betygspoängen för elever i årskurs 6 ligger mellan 11,3 och 13,8. Flickorna i årskurs 6 nådde högre betygspoäng än pojkarna i 12 av 16 ämnen. Av samma statistik läsåret 2013/14 framgår att 100 procent av eleverna i årskurs 6 nådde provbetygen A-E vid de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/14 nådde 73 procent av eleverna i årskurs 9 i Forshaga kommun kunskapskraven som minst ska uppnås i samtliga ämnen (77 procent i riket). Detta är en försämring jämfört med

3 3(11) föregående läsår då motsvarande siffra var 78 procent. Dessa resultat har de senaste åren varierat mellan 71 och 80 procent. Även det genomsnittliga meritvärdet har varierat de senaste fem åren och ligger läsåret 2013/14 på 199,8 att jämföra med riket 214,8. Läsåret 2013/14 var flickornas meritvärde 205,0 (226,8 i riket) och pojkarnas 193,0 (203,5 i riket). Det är stora skillnader mellan Dejeskolan LM och Forshaga lärcenter H vad gäller flickors och pojkars resultat. Vid Dejeskolan LM når pojkarna ett högre meritvärde än flickorna (215,4 jämfört med 180,9) och vid Forshaga lärcenter H når flickorna ett högre meritvärde än pojkarna (212,4 jämfört med 183,5). Andelen elever i Forshaga kommun som är behöriga till något av gymnasieskolans program läsåret 2013/14 ligger lägre än genomsnittet för riket. Andelen elever som är behöriga till något av gymnasieskolans program skiljer sig åt mellan Dejeskolan LM och Forshaga lärcenter H, där en större andel elever är behöriga vid Forshaga lärcenter H. Av kommunens sammanställning framgår också att det är stora skillnader mellan flickors och pojkars behörighet vid Dejeskolan LM. Där är till exempel 100 procent av pojkarna behöriga till alla gymnasieprogram, medan andelen flickor som är behöriga till de olika gy-mnasieprogrammen ligger på mellan 68 och 74 procent. Av Skolverkets statistik framgår vidare att 88 procent av eleverna i årskurs 9 nådde kunskapskraven som minst ska uppnås på de nationella proven i matematik läsåret 2013/14. I de nationella proven i svenska var det 95 procent av eleverna som nådde kunskapskraven som minst ska uppnås och i engelska var det 100 procent av eleverna i Forshaga kommun som nådde kunskapskraven som minst ska uppnås (samtliga resultat är ungefär i paritet med riket). Trygghet och studiero I Forshaga kommuns årsredovisning för Barn- och utbildningsnämnden, "Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014", redovisas resultat från hälsoenkäter som genomförs i förskoleklass och grundskola. Hälsoenkäterna sammanställs i en elevhälsodatabas (ELSA), som är en gemensam databas för kommunerna i Värmland. Eleverna har fått svara på påståendet "alla elever i skolan är vänliga". I förskoleklass svarar 98 procent av eleverna ja, i årskurs 4 svarar 91 procent ja och i årskurs 7 svarar 93 procent av eleverna ja på påståendet. Kommunen konstaterar att "eftersom vi ska ha nolltolerans mot kränkande behandling och vi ännu inte har 100 procent som svarar att alla är vänliga så måste vårt arbete fortsätta att utvecklas". Av Skolinspektionens enkätresultat för elever i årskurs 5 hösten 2014 (135 av 145 svarade på enkäten) framkommer att indexvärdet (ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning) för Forshaga kommun när det gäller påståenden om "studiero" ligger på 4,5 av 10. När det gäller årskurs 9 (105 av 138 svarade på enkäten) ligger indexvärdet på 5,5 av 10. Resultatet av den pedagogiska personalens enkätsvar visar ett högre indexvärde för "studiero"

4 4(11) jämfört med elevernas svar (6,8 av 10). Vårdnadshavares enkätsvar visar att indexvärdet för studiero ligger lägre än samtliga medverkande skolenheter. För exempelvis påstående "Mitt barn uppger ofta att det är svårt att arbeta i klassrummet för att det är så hög ljudnivå" är det 46 procent av vårdnadshavare till elever i grundskolan som uppger att det "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra". På de olika påståendena angående "trygghet" ligger elevernas indexvärde i nivå med eller högre än samtliga medverkande skolenheter. Den pedagogiska personalens svar, liksom vårdnadshavares svar, ligger dock lägre jämfört med samtliga medverkande skolenheter. I samtliga grupper finns det personer som svarat att det inte alltid är tryggt på skolan.

5 5(11) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Forshaga kommun bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där resultaten vid kommunens grundskoleenheter följs upp och analyseras. Utifrån analysen vidtar kommunen åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Tillsynen visar att inte samtliga elever i kommunens grundskoleenheter som behöver studiehandledning på modersmålet får sådant stöd. Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för en elev som behöver det. Med studiehandledning på modersmålet ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen även om eleverna inte behärskar det svenska språket fullt ut.

6 6(11) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Forshaga kommun att senast den 15 oktober 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Forshaga kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det.

7 BeskA 7(11) Motivering till bedömning av brist Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Av den dokumentation som huvudmannen inkommit med till Skolinspektionen inför tillsynen framgår att de senaste sex månaderna har tre elever fått studiehandledning i dan, åtta elever i somaliska och 14 elever i arabiska. I Skolinspektionens enkätresultat för vårdnadshavare till elever i grundskolan i Forshaga kommun hösten 2014 (289 svar) anger fem vårdnadshavare att deras barn inte får studiehandledning, på sitt modersmål. Politiker i Barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef och rektorer i grundskolan uppger att de inte kan ge studiehandledning på modersmålet till alla elever som bedöms vara i behov av sådant stöd. De uppger att de har svårigheter att ge studiehandledning i tigrinja. Enligt förvaltningschefen beror det på att kommunen inte lyckats rekrytera personal med efterfrågad kompetens. Av Skolinspektionens utredning framgår att inte samtliga elever i kommunens grundskoleenheter som behöver studiehandledning på modersmålet får sådant stöd eller inte får det i den omfattning de skulle behöva. Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för en elev som behöver det. Med studiehandledning på modersmålet ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen även om eleverna inte behärskar det svenska språket fullt ut. En medveten och välplanerad studiehandledning kan förbereda elevernas introduktion i ämnesundervisningen. Genom att eleverna får hjälp att, på sitt modersmål, förstå uttryck och begrepp som används i ämnesundervisning, blir det möjligt för dem att följa undervisningen och att utveckla kunskaperna i samtliga ämnen. Det kan handla om stöd i form av att översätta lärarens instruktioner och genomgångar till elevens modersmål eller stöd för att förstå läromedlen. Stödet kan ges på olika sätt. Som exempel kan nämnas att elever kan erbjudas studiehandledning genom olika webbaserade lösningar om det saknas studiehandledare i något språk i den egna kommunen. Motivering till föreläggande som ingripande Forshaga kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskifter. Forshaga kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.

8 8(11) Övriga arbetsområden Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde.

9 9(11) På Skolinspektionens vägnar r- / Ag Aline..., Mari- erg Beslutsfattare Ulrika Foss Rudbeck Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om skolformerna förskoleklass och grundskola i Forshaga kommun

10 10(11) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

11 11(11) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skolformerna förskoleklass och grundskola i Forshaga kommun I Forshaga kommun är det Barn- och utbildningsnämnden som fullgör kommunens uppgifter inom förskoleklassen och grundskolan. I nämndens ansvarsområde ingår även verksamheterna förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Dessa verksamheter bedöms i särskilda beslut. Det är barn- och utbildningsförvaltningen som verkställer nämndens beslut. Förvaltningen leds av en förvaltningschef och en biträdande förvaltningschef. I Forshaga kommun finns fyra skolområden; Forshaga lärcenter, Grossbol, Skived och Ullerud. Vid skolområde Forshaga lärcenter finns två grundskoleenheter, Forshaga lärcenter LM som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, samt Forshaga lärcenter H som omfattar årskurserna 7-9. Varje skolenhet leds av en rektor. Vid Grossbols skolområde finns en grundskoleenhet, Grossbolsskolan, som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6. Grossbolsskolan leds av en rektor. Vid skolområde Skived finns en grundskoleenhet, Skivedsskolan, som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6. Skivedsskolan leds av en rektor. Vid skolområde Ullerud finns två grundskoleenheter, Olsätersskolan som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, samt Dejeskolan LH som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-9. Olsätersskolan och Dejeskolan LH har samma rektor. Det finns vid tiden för tillsynen totalt 131 elever i förskoleklass och elever i grundskolan.