Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :8163 Munkfors kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Munkfors kommun

2 2(14) Tillsyn i Munkfors kommun har genomfört tillsyn av Munkfors kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformerna förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Av Skolverkets statistik över de nationella ämnesproven för Munkfors kommun läsåret 2013/14 framgår att mellan 88 och 95 procent av eleverna nådde godtagbara kunskaper på de olika delproven i matematik. I ämnet svenska nådde alla elever godtagbara kunskaper på tre av delproven och mellan 84 och 97 procent av eleverna på fem av delproven. I ämnet svenska som andraspråk finns inga resultat redovisade i Skolverkets statistik då antalet elever var lägre än tio. Årskurs 6 Enligt Skolverkets statistik över betyg för läsåret 2013/14 fick alla elever minst betyget E i ämnena bild, musik, geografi och religion och nästan alla elever nådde minst betyget E i ämnena idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, slöjd och teknik. I naturorienterande ämnen och engelska nådde 85 procent av eleverna minst betyget E. I ämnet svenska fick 70 procent av eleverna minst betyget E och i matematik 67 procent av eleverna. Enligt statistiken varierade den genomsnittliga betygspoängen mer än vad betygspoängen varierade för eleverna i riket. Den genomsnittliga betygspoängen var lägre än motsvarande för riket som helhet i alla ämnen. Skolverkets statistik över de nationella ämnesproven i årskurs 6 som genomförts läsåret 2013/14 (svenska, matematik, engelska, fysik samt samhällskunskap) visar att eleverna hade lägre genomsnittliga provbetygspoäng i alla ämnen jämfört med riket som helhet. I ämnet svenska som artdraspråk finns inga redovisade resultat då färre än tio elever deltagit i de nationella proven.

3 3(14) Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik över betyg för läsåret 2013/14 nådde alla elever minst betyget E i ämnena bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, moderna språk, musik och slöjd och nästan alla elever nådde minst betyget E i samhällsorienterande ämnen och matematik I ämnena idrott och hälsa, fysik och svenska nådde 90 procent av eleverna minst betyget E. I biologi och kemi nådde 63 procent av eleverna minst betyget E. Enligt statistiken varierade den genomsnittliga betygspoängen mer än vad den genomsnittliga betygspoängen varierade för eleverna i riket. I alla ämnen utom ett (hem- och konsumentkunskap) var skolans genomsnittliga betygspoäng lägre än motsvarande för riket som helhet. Skolverkets statistik över de nationella ämnesproven i årskurs 9 som genomfördes läsåret 2013/14 (svenska, matematik, engelska, fysik samt samhällskunskap) visar att eleverna hade lägre genomsnittliga provbetygspoäng i alla ämnen jämfört med riket som helhet. I ämnet svenska som andraspråk finns inga redovisade resultat då färre än tio elever deltagit i de nationella proven. Av Skolverkets statistik över betyg för åren kan man för årskurs 9 utläsa att det genomsnittliga meritvärdet vid sju av tio läsårsavslutningar varit lägre i jämförelse med rikets genomsnittliga meritvärde. Från har det genomsnittliga meritvärdet pendlat mellan 187 och 217 meritpoäng. Efter ett högt genomsnittligt meritvärde på 214 år 2012 så har det genomsnittliga meritvärdet sjunkit till 192 (2013) och sedan till 187 (2014). Åren 2009 och 2012 var det genomsnittliga meritvärdet högre än rikets genomsnittliga meritvärde. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde har varit lägre än flickornas de senaste tio åren. Även resultaten för andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen under de senaste tio åren har varierat, som lägst har skolans resultat varit 57 procent och som högst 83 procent. Trygghet och studiero Av s enkätför årskurs 5, som 40 elever svarat på under hösten 2014, framkommer att en ganska stor andel av eleverna anser att det finns andra elever som stör på lektionerna. Enkäten visar också att en stor andel av eleverna anser att det stämmer väl eller ganska väl att de känner sig trygga på skolan, men att det finns några elever som är rädda för någon annan elev eller vuxen på skolan. Av samma enkät för årskurs 9, som 30 elever svarat på under hösten 2014, framkommer att en stor andel av eleverna anser att det stämmer väl eller

4 4(14) ganska väl att de känner sig trygga på skolan, men att det finns några elever som är rädda för någon annan elev eller vuxen på skolan.

5 5(14) Dnr :8163 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Förel, J. ' - Föreläggande Åkt_ ik. Senaste datum för redovisning s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att Munkfors kommun under år 2015 påbörjat ett systematiskt kvalitetsabete på huvudmannanivå för grundskolan. Förvaltningen har, tillsammans med kommunens rektorer, arbetat fram nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet gällande både huvudmannanivå och skolenhetsnivå. Dessa rutiner håller vid tiden för tillsynen på att implementeras. Därefter har huvudmannen påbörjat arbetet att analysera resultaten och planera för utvecklingsåtgärder. Detta för att säkerställa att kommunens resurser fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov. Dock har huvudmanen vid tiden för tillsynen inte gjort någon sammanställning av resultaten, analyserat eller planerat utvecklingsåtgärder. Tillsynen visar även att inte samtliga elever i grundskolan som behöver studiehandledning på modersmålet får sådant stöd, vilket är en rättighet för en elev som behöver det. Med studiehandledning på modersmålet ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen även om eleverna inte behärskar det svenska språket fullt ut. Vid tiden för tillsynen fanns det ingen tillgång till skolsköterska i grundskolan. Munkfors kommun har inför läsåret 2015/16, för att säkerställa elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen, anställt en skolsköterska för kommunens elever.

6 6(14) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Munkfors kommun att senast den 1 december 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Munkfors kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det.

7 7(14) Dnr :8163 Motivering till bedömning av brist Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Av intervju med förvaltningschef, rektor och lärare framgår att kommunen inte ger studiehandledning på modersmålet till alla elever i grundskolan som kommunen bedömer vara i behov av sådant stöd. Förvaltningschefen uppger att de har svårigheter att ge studiehandledning i språken tigrinja och luganda. Enligt förvaltningschefen beror det på att kommunen inte lyckats rekrytera personal med efterfrågad kompetens. Förvaltningschefen uppger vidare att kommunen istället tittar på hur studiehandledningen skulle kunna erbjudas genom exempelvis olika webbaserade lösningar. Av s utredning framgår att inte samtliga elever i kommunens grundskoleenheter som behöver studiehandledning på sitt modersmål får sådant stöd. Det finns elever som kommunen bedömer är i behov av studiehandledning i språken tigrinja och luganda. Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för en elev som behöver det. Med studiehandledning på modersmålet ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen även om eleverna inte behärskar det svenska språket fullt ut. En medveten och välplanerad studiehandledning kan förbereda elevernas introduktion i undervisningen. Genom att eleverna får hjälp att, på sitt modersmål, förstå uttryck och begrepp som används i ämnesundervisning, blir det möjligt för dem att följa undervisningen och att utveckla kunskaperna i samtliga ämnen. Det kan handla om stöd i form av att översätta lärarens instruktioner och genomgångar till elevens modersmål eller stöd för att förstå läromedlen. Stödet kan ges på olika sätt. Motivering till föreläggande som ingripande Munkfors kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskifter. Munkfors kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som

8 8(14) huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Munkfors kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultat inom utbildningen i skolformerna förskoleklass och grundskola och dokumentera dessa. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsområden samt dokumentera de beslutade åtgärderna.

9 9(14) Dnr :8163 Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå sytematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Förvaltningen har, tillsammans med kommunens rektorer, under 2015 arbetat fram nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på både huvudmannaoch skolenhetsnivå enligt ett årshjul. Dessa rutiner håller nu enligt rektorer och förvaltningschef på att implementeras. Rutinerna innebär att skolenheterna följer ett årshjul för när de exempelvis ska ut-värdera och sammanställa resultat. I juni i år har rektorerna för grundskolorna lämnat in sammanställningar av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen och årskurser samt resultatet från arbetet med trygghet och studiero för eleverna till förvaltingen. Vid tiden för tillsynen har huvudmannen ännu inte sammanställt och analyserat dessa resultat eller utifrån det beslutat om och genomfört nödvändiga utvecklingsåtgärder. Rektor och förvaltningschef uppger att kommunen tidigare inte haft ett gemensamt sammanställt dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete för grundskolorna. I kommunens dokumenterade kvalitetsarbete och årsredovisning för 2014 finns en ut-värdering av resultaten på nationella prov i årkurs 9 samt beskrivna verksamhetsmål för ämnena svenska, engelska, matematik och det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årkurs 9. Representanterna för nämnden säger att de inte vet om alla ämnen följs upp, men att de anser att det är viktigt och att alla ämnen nu ska följas upp. Av utredningen framkommer att Munkfors kommun under år 2015 påbörjat ett systematiskt kvalitetsabete på huvudmannanivå för grundskolan. Förvaltningen har, tillsammans med kommunens rektorer, arbetat fram nya rutiner både på huvudmanna- och skolenhetsnivå, vilka nu håller på att implementeras. Än så länge har detta arbete inneburit att rektorerna på grundskolorna sammanställt resultat för sina respektive skolor och skickat detta till förvaltningen. Någon sammanställning och analys av dessa resultat har emellertid ännu inte gjorts av huvudmannen. Det i sin tur innebär att

10 10 (14) Dnr :8163 huvudmannen i detta läge inte heller utifrån en resultatanalys har beslutat om nödvändiga utvecklingsåtgärder och planerat för och genomfört dessa. Därmed uppfyller Munkfors kommun för närvarande inte skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Motivering till föreläggande som ingripande Munkfors kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskifter. Munkfors kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Avstående från ingripande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Munkfors kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska det för eleverna i grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

11 11(14) insatser. Elevhälsan ska främst användas förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska främjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Munkfors kommun har en gemensam elevhälsa för verksamheterna i grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan. Av den dokumentation som inkommit till från Munkfors kommun inför tillsynen framgår att de kompetenser som ingår i elevhälsan är kurator, speciallärare, skolläkare och psykolog samt att tjänsten skolsköterska är vakant. Förvaltningschefen uppger i intervju att kommunen har anställt en skolsköterska och en lärare med specialpedagogisk kompetens från och med augusti Av s utredning framkommer att grundskolans elever inte vid tiden för tillsynen har tillgång till skolsköterska. Utan skolsköterska ges inte elevhälsan förutsättningar att arbeta tillräckligt förebyggande och hälsofrämjande för att stödja grundskolans elever mot utbildningens mål. Motivering till avstående från ingripande Enligt 26 kap. 12 skollagen får tillsynsmyndigheten avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa, den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse eller det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. Under ärendets handläggning hos har förvaltningschefen redovisat att de anställt en skolsköterska. Munkfors kommun har därmed rättat till den aktuella bristen. anser därför att det finns skäl att avstå från ingripande. har funnit nämnd brist, men avstår med stöd av 26 kap. 12 skollagen (2010:800) från att ingripa.

12 12 (14) Dnr :8163 På s vägnar Hans Larson sfattare Karin Pollock Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om skolformerna förskoleklass och grundskola i Munkfors kommun

13 13(14) Bilaga Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens

14 Besflu.2 14 (14) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skolformerna förskoleklass och grundskola Munkfors kommun I Munkfors kommun är det kultur- och utbildningsnämnden som fullgör kommunens uppgifter inom grundskolan. I nämndens ansvarsområde ingår även verksamheterna förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Dessa verksamheter bedöms i särskilda beslut. Det är kultur- och utbildningsförvaltningen som verkställer nämndens beslut. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. I kommunen finns två grundskoleenheter, Munkerudsskolan som omfattar förskoleklass och årkurserna 1-3 och Forsnässkolan som omfattar årkursema 4-9. Varje skolenhet leds av en rektor. Det finns vid tiden för tillsynen totalt 38 elever i förskoleklass och 327 elever i grundskolan.