Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 %ffier Skolinspektionen Dnr :5347 Härryda kommun Rättelse * av beslut enl 26 förvaltningslagen utbildning@harryda.se (FL 1986:223) den 22 maj 2018 /Helena Boöthius för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2 2(7) Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Härryda kommun under hösten Intervjuer med företrädare för huvudmannen genomfördes 4 8 och den 15 december Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Härryda kommun att senast den 31 augusti 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Härryda kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp resultat inom utbildningen och dokumentera denna uppföljning. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av grundskoleverksamheten ska Härryda kommun besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa i grundskolan. - Härryda kommun ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planering för att genomföra dessa dokumenteras för grundskolan. Ytterligare brist Skolinspektionen konstaterar att Härryda kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

3 3(7) Huvudmannen ser till att det pedagogiska arbetet vid skolenheten leds av rektorer som är anställda av huvudmannen. Åtgärder Huvudmannen ska, i enlighet med skollagens bestämmelser, se till att det pedagogiska arbetet vid grundskoleenheterna leds av rektorer som är anställda av huvudmannen. Bedömning Skolinspektionen konstaterar vid tillsynen att Härryda kommun till stora delar uppfyller författningarnas krav gällande huvudmannens ansvarstagande för verksamheten i förskoleklass och grundskola inom de områden som granskats. Härryda kommun saknar dock en dokumenterad uppföljning av elevernas kunskapsresultat i de ämnen där det finns kunskapskrav i årskurserna 3 och 6. Tillsynen visar att kommunen inte beslutar om och genomför nödvändiga utvecklingsinsatser utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen i grundskolan. Härryda kommun har därmed inte sett till att utbildningen utvecklas i riktning mot de nationella målen. Skolinspektionens tillsyn visar vidare att två rektorer som arbetar inom grundskolan i Härryda kommun inte är anställda av kommunen utan inhyrda via Rektorspoolen Sverige AB. Skolinspektionen bedömer att avtalet mellan kommunen och Rektorspoolen Sverige AB inte är förenligt med de krav som finns i skollagen avseende att rektorn ska vara anställd av en kommun, samt att rektorns roll som pedagogisk ledare inte kan läggas ut på entreprenad. Föreläggande Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att Härryda kommun inte följer upp samtliga resultat inom grundskolan då det i nuläget inte finns någon dokumenterad uppföljning av kunskapsresultaten vad gäller elevernas måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3 och 6. Huvudmannen fattar inte heller beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen. Mot bakgrund av att huvudmannen inte fattar beslut om specifika utvecklingsåtgärder för grundskolans vad gäller årskurserna 3 och 6 genomförs inte heller sådana utvecklingsinsatser på huvudmannens initiativ. Flertalet utvecklingsåtgärder som finns för grundskolan har, efter presentation för ansvariga politiker, tagits fram och beslutats om på förvaltningsnivå och inte på huvudmannanivå. Huvudmannen har därmed inte ett sådant systematiskt kvalitetsarbete som skollagen kräver. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen

4 4(7) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10, s 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete söm ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbete ska bygga på de uppgifter som framkommer i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Skolinspektionen har inför tillsynen tagit del av dokumentet "Kvalitetsrapport läsåret 2015/16 för Sektorn för utbildning och kultur". I dokumentationen presenteras elevernas meritvärden i årskurs 9 vårterminen 2016 och en jämförelse av meritvärdena mellan läsåret 2014/15 och läsåret 2015/16. Dokumentationen innehåller också en tabell över andel elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. I kvalitetsrapporten redovisas vidare ett diagram över antal elever som inte nådde gymnasiebehörighet läsåret 2015/16. I dokumentationen finns en analys av tänkbara orsaker till att eleverna inte klarat att nå gymnasiebehörighet och förslag på åtgärder i syfte att samtliga elever ska nå behörighet till studier i gymnasieskolan. I kvalitetsrapportens avsnitt om grundskolan finns inga redovisningar av elevernas kunskapsresultat i årskurserna 3 och 6 och därmed saknas, av huvudmannen beslutade och dokumenterade, utvecklingsåtgärder utifrån uppnådda resultat. Vid Skolinspektionens tillsyn av Härryda kommun hösten 2017 var kvalitetsrapporten för läsåret 2016/17 inte klar och utgör därmed inte ett underlag i Skolinspektionens bedömning av huvudmannens ansvarstagande för grundskolans verksamhet i Härryda kommun. De politiskt ansvariga säger i intervju att de behöver ha mer specifik kunskap om respektive skolenhet för att kunna fatta beslut om utvecklingsåtgärder. Enligt ansvariga politiker är den nuvarande politiska organisationen och förvaltningens organisation ett hinder för detta. Ansvariga politiker säger vidare att de, för att skaffa sig mer kunskap om verksamheten vid kommunens grundskolor, har utsett en arbetsgrupp, "Kommunstyrelsens arbetsgrupp för skolfrågor". Gruppen besöker samtliga skolenheter och under en halvdag har politikerna möjlighet att ställa frågor och bilda sig en uppfattning om de verksamheter de besöker. Gruppens erfarenheter ska redovisas under våren Ansvariga politiker säger att i nuläget är det långt mellan de ansvariga rektorerna och huvudmannen. Politiskt ansvariga säger i intervju att en förändring av organisationen krävs, detta för att de ska kunna fokusera på vad som blir bäst för barn/elever. Motivering till föreläggande som ingripande Härryda kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Härryda kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

5 5 (7) Ytterligare brist Vid Skolinspektionens tillsyn har uppmärksammats att kommunen vid två av sina skolenheter, Rävlandaskolan F-4 och Vällsjöskolan F-5, har rektorer som är inhyrda av företaget Rektorspoolen Sverige AB. I det ena fallet har rektorn varit inhyrd sedan 15 september till och med den 21 december 2017 samt därefter från och med den 1 januari enligt ett avtal som löper till och med den 30 juni I det andra fallet har rektorn varit inhyrd sedan den 10 november 2017 och är det fram till och med den 20 juni Några anställningsavtal finns såvitt framkommit inte mellan kommunen och de båda rektorerna, utan förhållandet mellan kommun och rektor regleras istället i separata avtal ingångna mellan kommunen och Rektorspoolen Sverige AB. Av avtalet framgår att kommunen hyr in rektorer av företaget Rektorspoolen Sverige AB för att utföra rektorsuppdraget i kommunen under de perioder som anges i avtalet. Av 2 kap. 9 och 11 g skollagen följer att rektorn ska vara anställd av huvudmannen. Skolinspektionen har tagit del av de avtal som ingåtts mellan Rektorspoolen Sverige AB och kommunen för att hyra in rektorerna under de aktuella tidsperioderna. Avtalen är identiska i sin ordalydelse, men avser olika perioder och personer. Skolinspektionen kan konstatera att avtalen är träffade mellan kommunen och Rektorspoolen Sverige AB och att rektorn själv inte är part i avtalet. Det är också av avtalets innehåll tydligt att rektorns tjänst hyrs in, och att avsikten inte varit att denna ska anställas av kommunen. Exempelvis används begreppet "utförare" om rektorn i avtalet och det finns en särskild punkt om vad som ska hända om rektorn erbjuds en fast anställning av kommunen. Rektorn är också, enligt avtalet, fortsatt knuten till Rektorspoolen Sverige AB. Mot denna bakgrund anser Skolinspektionen att rektorn inte är att anse som anställd av kommunen. Bestämmelser om entreprenad finns i 23 kap. skollagen. Enligt 23 kap. 3 och 6 g skollagen får, inom grundskolan, uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person. Skolinspektionen kan konstatera att ett flertal av de uppgifter en rektor har att utföra är hänförliga till undervisningen, detta gäller inte minst rektors uppdrag som pedagogisk ledare, jfr Lgr 11 avsnitt 2.8 Rektorns ansvar. Nämnda bestämmelse i skollagen innebär således ett hinder mot att vissa av rektors uppgifter lämnas på entreprenad. Ytterligare hinder mot att alla rektors uppgifter läggs ut på entreprenad följer av 23 kap. 6 skollagen, som innebär att de delar av rektors uppgifter som är att betrakta som myndighetsutövning inte får lämnas ut på entreprenad i förskoleklass och grundskola. Tillsammans innebär dessa bestämmelser att stora delar av rektors uppgifter inte är möjliga att lägga ut på entreprenad. Att inte heller återstående uppgifter kan läggas ut på entreprenad, genom exempelvis en uppdelning av rektorsuppgifterna på två personer, följer av att rektorsfunktionen inte får delas upp på flera personer (se 2 kap. 9 skollagen och förarbetena till skollagen, prop. 2009/10:165 s 251) vilket i praktiken måste ske för att rektors alla uppgifter ska täckas in. Av det sagda framgår alltså att det inte är möjligt att lämna ut rektorsfunktionen på entreprenad. Att detta inte heller varit lagstiftarens avsikt framgår av exempelvis 2 kap. 9 och 11 g skollagen, i vilka anges att rektor ska vara anställd. I och med att det överhuvudtaget inte kan anses förenligt att lämna ut rektors uppgifter på entreprenad innebär det upplägg Härryda kommun använt sig av när de hyrt in rektorer för att leda det pedagogiska arbetet vid de nämnda

6 6 (7) grundskoleenheterna att kommunen åsidosatt författningarnas krav. Kommunen behöver därför vidta åtgärder så att skollagens krav uppfylls. Motivering till föreläggande som ingripande Härryda kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Härryda kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Härryda kommun uppfyller författningarnas krav inom följande område: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna På Skolinspektionens vägnar X Helena Bothius Enhetschef Signerat av: Helena Boäthius X Karin Widlund Föredragande Signerat av: Karin Widlund

7 7 (7) Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Härryda kommun förskoleklass och grundskola

8 Bilaga 1 Dnr :5347 Fakta om Härryda kommun 1 (2) Härryda kommun ligger i Västra Götalands län och har drygt invånare. Utbildningen i förskoleklass och grundskola lyder direkt under kommunstyrelsen. Under kommunstyrelsen finns fem sektorer, varav förskoleklass och grundskola finns under Sektorn för utbildning och kultur, UTK. Sektorn leds av en sektorchef. För förskoleklass och grundskola finns en verksamhetschef som ansvarar för utbildningen inom skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt skolbarnsomsorg/fritidshem. I Härryda kommun finns det 18 kommunala grundskolor. Det finns 12 grundskolor mot yngre åldrar som varierar mellan förskoleklass (F) 5, F 4 och F 6 organisationer. Det finns 6 grundskolor mot äldre åldrar som varierar mellan årskurserna 4 9, 5 9 och 6 9. Vid varje grundskola finns en eller två rektorer, beroende på skolans storlek. Härryda kommun är indelat i tre skolområden, Mölnlycke, Landvetter och Östra delen. Inom de olika områdena sker samverkan mellan de olika verksamheterna. Enligt uppgift från kommunen finns vid tillsynstillfället 532 elever inskrivna i förskoleklass och 4594 elever inskrivna i kommunens grundskolor. Måluppfyllelse Kunskapsresultat årskurs 3 Det finns ingen nationellt sammanställd statistik över resultat i grundskolan som visar andelen elever som nått kunskapskraven i de ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapskrav. Härryda kommun redovisar inte heller någon sådan sammanställning. Enligt den nationella statistiken för de nationella ämnesproven vårterminen 2{46 *2017 var det mellan 88 och 98 *90 och 99 procent av eleverna i årskurs 3 i Härryda kommun som uppnådde kraven på de olika delproven i matematik. Lägst (88=*90 procent) var resultatet i det delprov som mäter elevernas kunskaper inom området "Positionssystcmct" *"Skriftliga räknemetoder". På samma delprov var andelen elever i riket som nått kravnivån46 *80 procent. Mellan 94 och 8 *99 procent av eleverna i årskurs 3 i Härryda kommun uppnådde kravnivån på de olika delproven i svenska. Lägst (94 procent) var resultatet i det delprov som mäter elevernas kunskaper inom området "Skriva: berättande text". På samma delprov var andelen elever i riket som nått kravnivån 961*91 procent. I svenska som andraspråk var det för få elever som deltog i det nationella ämnesprovet för att det ska ge utfall i statistiken. Kunskapsresultat årskurs 6 Den nationella statistiken för vårterminen 2017 visar att andelen elever i Härryda kommun med minst betyget E varierar mellan olika ämnen. Lägst måluppfyllelse var det i ämnet modersmål där 80 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven.

9 Bilaga 2 Dnr :5347 2(2) Motsvarande siffra i riket var 92 procent. I ämnena biologi, samhällskunskap och svenska som andraspråk uppnådde samtliga elever kunskapskraven, detta att jämföra med riket där 93, 94 och 58 procent av eleverna klarade kunskapskraven i dessa ämnen. Kunskapsresultat årskurs 9 Enligt den nationella statistiken för vårterminen 2017 uppnådde 84 *82 procent av eleverna i årskurs 9 i Härryda kommun kunskapskraven i samtliga ämnen, jämfört med 74 procent i riket som helhet. Elevernas genomsnittliga meritvärde år 2017 var *236,2 poäng, vilket var högre än i riket (223,5 poäng). Andelen elever i kommunen som vårterminen 2017 var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var 9=1 *90 procent jämfört med 82 *83 procent i riket. Till estetiska programmet var 90 *89 procent behöriga jämfört 82 procent i riket. Andelen behöriga till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet var 88 *86 procent jämfört med 80 procent i riket och andelen behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet var 87 *86 procent jämfört med 80 *79 procent i riket.