Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Transkript

1 1

2 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer och för fritidshemmet. Lagtexten behandlar kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på enhetsnivå samt anknyter till den kvalitetsgranskning som sker på nationell nivå. Regeringen vill på detta sätt betona vikten av inslag av kvalitet och inflytande i ett mål- och resultatstyrt system. 4 kap bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete 2-8 : Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Skolinspektionen (Kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10) definierar systematiskt arbete så här: Ett systematiskt arbete ska bedrivas kontinuerligt och processinriktat och ska inkludera olika nivåer i skolan. Vidare ska det präglas av fastlagda rutiner med en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplaner, dokumentation, verktyg och metoder. Fokus ska vara på förbättring/bättre resultat och i första hand vara ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete (Rapport 2010:10, s 6). 2

3 Kultur- och utbildningsförvaltningens kvalitetspolicy Målsättningen är att utbildningen i Pajala kommuns samtliga skolformer, dvs. i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt i fritidshem ska vara av hög kvalitet. Undervisningen skall inom varje skolform vara av hög kvalitet och leda till hög måluppfyllelse. Kvalitet är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten Uppfyller nationella mål Svarar mot nationella krav och riktlinjer Uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar Planering är en förutsättning för ett väl fungerande kvalitetsarbete. För att kunna säkerställa måluppfyllelse och värdera uppnådda resultat krävs dokumenterade underlag av hög kvalitet från verksamhetens planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Uppföljning är den insamling av information som ständigt pågår för att kontrollera och dra slutsatser av hur verksamheten genomförs och fungerar i förhållande till uppsatta mål. Utvärdering bygger på samlad kunskap från den kontinuerliga uppföljningen samt analys och bedömning av genomförda insatser och resultat i förhållande till uppsatta mål. Kultur- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete syftar till att i praktisk handling svara upp mot de krav skollag och andra styrdokument ställer att i tidigt skede uppmärksamma behov av särskilda insatser och eventuella behov av omfördelning av resurser att ta fram underlag av god kvalitet för tolkning, analys och värdering av måluppfyllelse och resultat att med stöd av underlagen kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten att säkerställa likvärdigheten Kvalitetsarbete på enhetsnivå 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas (Skollagen, 2 kap). Ett gott kvalitetsarbete är i första hand ett verktyg för internt utvecklingsarbete med fokus på förbättring och ökad måluppfyllelse. Rektor ansvarar för kvalitetsarbetets genomförande och utveckling Varje enhet utarbetar rutiner för kvalitetsarbetet som svarar mot de lagstadgade bestämmelserna, de förvaltningsövergripande kraven samt egna förutsättningar och behov Varje lärare/förskollärare/fritidspedagog ansvarar för en ständig utveckling av undervisningens kvalitet Det pedagogiska ledarskapet i klass/grupp och på rektorsnivå utvärderas kontinuerligt Rektor ansvarar för sammanställning och analys av enhetens resultat, måluppfyllelse och beslut om förbättringsåtgärder Rektor använder tillsammans med personal, barn/elever och vårdnadshavare uppföljning och utvärdering som ett redskap för kvalitetsutveckling av verksamheten Rektor ansvarar för rapporter till huvudmannen enligt fastställd plan 3

4 Kvalitet i det pedagogiska arbetet Den viktigaste uppföljningen och utvärderingen sker i det dagliga arbetet och görs av dem som är direkt berörda av verksamheten. Grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete läggs inom undervisningen t.ex. på en avdelning med förskolebarn, i en klass eller i en grupp barn på fritidshem. Planering av undervisningen utifrån mål, innehåll och arbetssätt är första steget i processen och en förutsättning för den kontinuerliga formativa bedömningen. I figur 1 nedan visas ett exempel på hur undervisningen kan läggas upp i en klass eller i en grupp för att svara upp mot kraven på systematik i arbetet. Figur 1. Exempel på struktur för ett läsårs eller en termins undervisning i en grupp/klass. Detta utgör samtidigt en struktur för systematiskt kvalitetsarbete på grupp- eller klassnivå. Rektor ansvarar för en regelmässig sammanställning av situationen vid enheten som helhet, för analys av resultat och måluppfyllelse samt identifiering av och beslut om förbättringsområden samt svarar för rapportering till KUN. Årshjulet för uppföljning och utvärdering av det pedagogiska kvalitetsarbetet kring måluppfyllelse vid enheten som helhet och som grund för rapporter till KUN ser ut som följer: 4

5 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem, förskoleklass, förskolor och grundskolor i Pajala kommun vårterminen Januari Grundskolan: Betygs- och resultatuppföljning av höstterminens resultat med analys. Förskolan, förskoleklass, fritidshem: Resultatuppföljning av höstterminens resultat med analys. Rapport 1 31/1 Uppföljning av Likabehandlingsplan. Bokslut Februari Inventering och beslut om kommande läsårs kompetensutveckling. Nationella prov i år 3,6,9 börjar och fortgår enligt Skolverkets tidsplan. Mars Grundskolan: Utvecklingssamtal och IUP. Fritidshem: Samverkar med grundskolan angående utvecklingssamtal. Förskoleklass: Utvecklingssamtal. Förskolan: Utvecklingssamtal med överföringsdokument för 5 åringarna. April Fortsättning av utvecklingssamtal i alla skolformer Inventering av elever som har behov av svenska som andra språk Budgetuppföljning Maj Juni Sammanställning av nationella prov i år 3,6,9, Betyg år 6-9 Grundskolan: Betygs- och resultatuppföljning av vårterminens resultat med analys. Förskolan, förskoleklass, fritidshem: Resultatuppföljning av höstterminens resultat med analys. Skriftliga omdömen. Sammanställning till huvudman. Rapport 2 30/6 Grundskolan, förskoleklass, fritidshem förskolan: Utvärdering av läsåret Juli Semesterperiod 5

6 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem, förskoleklass, förskolor och grundskolor i Pajala kommun höstterminen Augusti Budgetuppföljning September Grundskolan, förskoleklass, fritidshem förskolan: Resultat och analys av trygghet och studiero. Rapport 3 30/9 Kartläggning och revidering av Likabehandlingsplan. Metoderna att kartlägga kan variera men alla i år 2,5,8 gör SKL:s enkät. Enkätresultatet angående kunskaper vägs in i Rapport 1. Alla elever i grundskolan gör även en digital mobbningsenkät. Rektor / förskolechef sammanställer och renskriver enheternas Likabehandlingsplaner för läsåret. Oktober Grundskolan: Utvecklingssamtal och IUP. Fritidshem: Samverkar med grundskolan angående utvecklingssamtal. Förskoleklass: Utvecklingssamtal. Förskolan: Utvecklingssamtal I samtliga utvecklingssamtal görs även en uppföljning av tryggheten och studieron. November Utvecklingssamtal fortsätter December Betyg år 6 9 Skriftliga omdömen Sammanställning till huvudman Kontinuerligt under hela året Under året görs pedagogiska planeringar i grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och förskolan. I grundskolan görs även åtgärdsprogram och uppföljningar av elever i behov av särskilt stöd. I förskolan genomförs pedagogiska träffar regelbundet. I förskoleklass, fritidshem och förskolan görs handlingsprogram för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kränkningar dokumenteras kontinuerligt och delges förvaltningschefen. 6

7 Kvalitetsrapport en del av det systematiska kvalitetsarbetet ( exempel på dokumentationsdokument) Rapport avseende kunskapsresultat eller trygghet/studiero Enhet/er Förskolechef/Rektor Tidigare förväntade resultat, nulägesanalys, nuvarande resultat,, förutsättningar Var är vi? Vision och mål Vart ska vi? 7

8 Åtgärder, planering, utförande Vad och hur gör vi? Vilka resultat tror vi det är vid nästa rapport Förväntade resultat? den Förskolechef/rektor 8

9 Skola: Klass: Datum: Beskrivning av den aktuella situationen Ämne Når målen Når inte målen Har åtgärdsprogram Pojke Flicka Bd Mu Slt Sltm Idh Sv En Ma So No Modersmål 9

10 Skola: Klass: Datum: Beskrivning av den aktuella situationen Ämne Når målen Når inte målen Bd Mu Sl Hk Idh Sv En Ma Samhällsk. Historia Religion Geografi Biologi Fysik Kemi Teknik Spr.val Modersmål Har åtgärdsprogram Kartl. 10

11 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Planering och utvärdering av arbetsområde Avdelning: Datum: Strävansmål från Läroplanen * * * * Var är vi? Vi ser/vet att barnen kan : Vart ska vi? När temat avslutas vill/tror vi att barnen har lärt sig: 11

12 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, fortsättning Hur gör vi? Metoder och aktiviteter: Hur blev det? Utvärderingsdatum: Vad ser/vet vi att barnen har lärt sig? Hur går vi vidare? Vad hade vi kunnat göra bättre? Vad ska vi tänka på till nästa temaplanering? Denna dokumentation är gjord av: Sparas i pärmen Systematiskt kvalitetsarbete 12

13 Systematiskt kvalitetsarbete för år 2,5 och 8 Kryssa för det som stämmer för dig. Jag är flicka pojke Det stämmer helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls vet ej 1 Jag känner mig trygg i skolan 2 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 3 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 4 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 5 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 6 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 7 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 13

14 Systematiskt kvalitetsarbete. Vårdnadshavare år 3,6 och 9 Ringa in och fyll i: Min son / dotter går i klass.. på (skola) Det stämmer helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls vet ej 1 Mitt barn känner sig tryggt i skolan 2 Mitt barn utvecklar sina kunskaper i skolan 3 Lärarna i mitt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter 4 Mitt barn vet vad han /hon ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 5 Mitt barn får tillräcklig hjälp i skolan. 6 Jag får veta på utvecklingssamtalet hur det går för mitt barn i alla ämnen 7 Lärarna har höga förväntningar på mitt barn. Övrigt jag vill tillägga: 14

15 Trygghetsenkät år 4-6 Namn: Kryssa hur du känner dig i olika situationer under skoldagen Om du kryssar aldrig trygg eller oftast trygg, skriv en kommentar om vad det är som gör att du inte känner dig trygg. Raster inne i skolan Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg Raster ute på skolgården Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg I matsalen Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg I omklädningsrummen Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg På väg till och från bad/idrott Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg Skolskjutsen Alltid trygg Oftast trygg Aldrig trygg 15