SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2 Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap 3 ). Sådan planering och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå och ska genomföras under medverkan av lärare och elever. Rektor och förskolechef ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs (4 kap 4 ). I Habo kommuns förskolor och skolor sker kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. Vi fokuserar på att identifiera utvecklingsområden och planerar åtgärder utifrån en välgrundad analys. Effekter av åtgärder följs regelbundet upp i verksamheten och utvärdering sker vid läsårets slut. På så vis lever vi upp till skollagen och utvecklar såväl barn och elevers lärande som vår egen profession. Som stöd för vårt arbete med att systematiskt förbättra vår verksamhet har SKA-boken tagits fram. SKA-boken riktar sig främst till lärare*, skolledare och förvaltningsledning och kan användas i sammanhang som syftar till att utveckla utbildning. *Begreppet lärare avser i SKA-boken lärare inom förskola, fritidshem och grundskola 1

3 Vårt systematiska kvalitetsarbete Vårt uppdrag är att erbjuda en utbildning som främjar alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Därför behöver vi, med utgångpunkt i de nationella målen, kontinuerligt förbättra vår verksamhet och anpassa den till de behov som våra barn och elever har. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att hitta svaga länkar i verksamheten, analysera dem, vidta åtgärder och utvärdera för att se om åtgärderna har effekt. Kärnan i vårt systematiska kvalitetsarbete är en tydlig organisation och ansvarsfördelning. Vår verksamhet är till stor del organiserad kring vårt systematiska kvalitetsarbete vilket visualiseras i vårt kvalitetshjul. Hjulet visar hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet följs upp över året i sex steg; översiktlig analys, identifiering av mål och indikatorer, fördjupad analys, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Kvalitetshjulet fungerar som ett stöd som visar när vi arbetar med vad och ger tydlighet i vad vi gjort, gör och kommer att göra. januari 5 Uppföljning december februari november mars oktober Pedagogisk rapport Förklara Tolka april 4 Åtgärder september 3 Fördjupad analys Problematisera ma j 2 Mål och indikatorer augusti juli juni 6 Utvärdering 1 Översiktlig analys Jämföra 2

4 Andra verktyg som stödjer och underlättar vårt systematiska kvalitetsarbete är våra pedagogiska rapporter och verksamhetsskattningar. Våra pedagogiska rapporter, är dokumentationsstöd som hjälper oss att hålla fokus och kan bidra till att skapa en likvärdig kvalitetsutveckling i våra förskolor och skolor (mer om pedagogisk rapport på sidan 19). Verksamhetsskattningar är kartläggningsmaterial där vi värderar vårt pedagogiska arbete och våra förhållningssätt. Varför en SKA-bok? SKA- boken är framtagen för att underlätta och vidareutveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. SKA-boken beskriver de olika stegen i vårt systematiska kvalitetsarbete, förklarar begrepp och ger exempel på frågeställningar som kan fördjupa vår analys. SKA-boken kan bidra till en gemensam begreppsförståelse och till att utveckla vårt professionella språk. Den utgår från Skolverkets allmänna råd, SKL:s analyshandbok, forskning och beprövad erfarenhet kring systematiskt kvalitetsarbete 1. I SKA-boken läggs ett särskilt fokus på analysdelarna i vårt systematiska kvalitetsarbete. Analysarbetet kan vara avgörande för hur framgångsrikt det fortsatta utvecklingsarbetet blir. Samtidigt tillhör analys den kanske svåraste delen i vårt systematiska kvalitetsarbete. I SKA-boken ges exempel på frågor som kan bidra till en analys av god kvalitet. Frågorna berör tre olika perspektiv på kvaliteter i verksamheten strukturer, processer och resultat. Strukturkvalitet handlar om förutsättningar för lärande t ex. lärmiljö, kompetens, mötesstrukturer etc. Processkvalitet rör själva undervisningen och våra förhållningssätt. Resultatkvalitet handlar om de resultat vi har kopplat till de nationella målen. I SKA-boken ges exempel på frågor där de olika kvaliteterna ställs i relation till varandra. Kvaliteter som 1 Skolverket (2015) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet - allmänna råd Analyshandbok, Statens Kommuner och Landsting: Håkansson, J (2015) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, Studentlitteratur Mistrén, A m.fl. (2016) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan - Med barns lärande i fokus, Gothia fortbildning Österberg, J (2014) Resultatanalys i skolan, Studentlitteratur 3

5 Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att hitta svaga länkar i verksamheten, analysera dem, vidta åtgärder och utvärdera för att se om åtgärderna har effekt. Detta ger vägledning i vårt uppdrag att ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 4

6 Översiktlig analys I den översiktliga analysen skaffar vi oss en övergripande helhetsbild av verksamheten. I en översiktlig analys ligger fokus på jämförelse av resultat. Steg 1 Hur ser det ut? Genom att jämföra kan man se skillnader, mönster och tendenser och dra tänkbara slutsatser om samband och orsaker. För att kunna jämföra resultat behövs underlag. På sidorna 7-8 redogörs för underlag för översiktlig analys. Översiktlig analys handlar om att skaffa sig en kartbild över verksamheten, barn och elevers kunskaper, förmågor och faktorer som påverkar dessa. 5

7 Frågor att fundera över: Förskola/ fritidshem/förskoleklass Hur ser förskolans/fritidshemmets/förskoleklassens samlade resultat kring processkvalitet ut? -Är det några områden som har starka resultat? -Är det några områden som behöver utvecklas? -Hur har det sett ut inom starka/svaga områden tidigare? Finns det strukturer som vi behöver förändra? Vad behöver vi utveckla vad gäller vårt pedagogiska arbete och våra förhållningssätt? Hur har utvecklingsområden kopplade till vårt pedagogiska arbete och förhållningssätt ändrats över tid? Grundskola Hur ser skolans samlade resultat ut över tid ut när det gäller olika resultat: betyg, prov, enkäter etc.? Hur relaterar resultaten till varandra, till kommunens och rikets resultat? Vad behöver vi förbättra när det gäller våra resultat i relation till nationella mål? Hur har barn/elevers inflytande utvecklats i jämförelse med tidigare år? Vad behöver vi utveckla vad gäller våra arbetssätt och förhållningssätt? Finns det strukturer (t.ex. materiella resurser, lärarbehörighet, rutiner) som vi behöver utveckla för att förbättra resultaten? Vad skiljer arbetslagen åt vad gäller strukturer, undervisning och kunskapsresultat? 6

8 Översiktlig analys Kartläggning Fortsättning steg 1 För att kunna göra en översiktlig analys behöver vi sammanställa kvantitativa och kvalitativa resultat. Vi behöver granska våra egna förhållningssätt, arbetssätt och vårt ledarskap för att Vad behöver vi för Verksamhetsskattning: - arbetssätt/förhållningssätt - innehåll kopplat till läroplanen - ledarskap - samverkan m.m. Kartläggning av strukturer: - lokaler - kompetens - läromedel och utrustning - rutiner - mötesstruktur m.m. Barn/föräldraenkät Observationer Pedagogiska planeringar Dokumentation Förskola Verksamhetsskattning: - arbetssätt/förhållningssätt - innehåll kopplat till läroplanen - ledarskap - samverkan m.m. Kartläggning av strukturer: - lokaler - kompetens - läromedel och utrustning - rutiner - mötesstruktur m.m. Elev/föräldraenkät Elevintervjuer Pedagogiska planeringar Observationer Förskoleklass 7

9 upptäcka vad vi behöver förbättra - arbetssätt och förhållningssätt som enligt forskning visat sig vara framgångsrika. Nedan redogörs för underlag för analys av vår verksamhet. att veta? Verksamhetsskattning: - arbetssätt/förhållningssätt - innehåll kopplat till läroplanen - ledarskap - samverkan m.m. Kartläggning av strukturer: - lokaler - kompetens - läromedel och utrustning - rutiner - mötesstruktur m.m. Elev/föräldraenkät Elevintervjuer Pedagogiska planeringar Observationer Fritidshem Verksamhetsskattning: - arbetssätt/förhållningssätt - ledarskap - samverkan m.m. Kartläggning av strukturer: - lokaler - kompetens - läromedel - rutiner - mötesstruktur m.m. Betyg/resultat Grundskola Andel elever som inte når eller riskerar att inte nå målen. Antal beslut om åtgärdsprogram, enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång Antal anmälningar om kränkande behandling Närvaro åk 1-9 Elev- och föräldraenkät (motivation, delaktighet, inflytande, engagemang, trygghet) 8

10 Mål och indikatorer Steg 2 Genom att fastställa mål och indikatorer vet vi vart vi är på väg och om vårt arbete leder mot målet. Mål och indikatorer gör det möjligt att följa upp och utvärdera vårt arbete. De fastställs i samband med att den översiktliga analysen genomförs. Vad behöver utvecklas? Hur vet vi att utveckling sker i riktning mot målen? Mål Utifrån vår översiktliga analys identifierar vi utvecklingsområden och formulerar mål. Målen utgår alltid från skollag och läroplan. I förskolan talar målen om förväntad kvalitet i verksamheten. Måluppfyllelse i förskolan talar om i vilken utsträckning förskolan bidragit till varje barns utveckling och lärande utifrån de olika läroplansområdena. Mål i grundskolan är kopplade till elevers lärande och utveckling. Måluppfyllelse i grundskolan handlar om hur väl elever lyckas nå de nationella målen. Det är viktigt att tänka på att mål beskriver vad man vill uppnå eller utveckla, inte hur det ska ske. Vi formulerar tydliga mål. De är formulerade så att det går att följa upp vad som är uppnått och de bör vara tidsbestämda. I Habo kommun har förskolan respektive grundskolan förvaltningsövergripande mål. Dessa mål identifieras i vårt övergripande systematiska kvalitetsarbete. Därtill har varje enhet och/eller arbetslag* mål utifrån den egna verksamhetens behov. * Det är förskolechef/rektor som leder och fördelar ansvar i arbetet kring att identifiera mål på arbetslags- och/eller enhetsnivå. 9

11 Tre måltyper Vi arbetar med tre typer av mål; Strukturmål handlar om förutsättningar för lärande i form av gruppstorlekar, lokaler, kompetens och materiella resurser, måldokument/strategier/planer, regler/ rutiner. Processmål är mål kopplade till undervisning och ledarskap och handlar om förhållningssätt och arbetssätt som enligt forskning påverkar lärande. Resultatmål handlar om måluppfyllelse kopplat till läroplaner och kursplaner. Indikatorer Indikatorer ska förtydliga innebörden i målen. De är kännetecken på att vi är på väg att nå målen, att utveckling mot målen pågår. De anger på så vis en riktning mot målet. Indikatorer svarar på frågan Hur vet vi att verksamheten/elevers lärande utvecklas mot målet? Exempel: Om målet i en förskola är att verksamheten ska utveckla varje barns intresse och förståelse för naturens olika kretslopp kan en indikator vara att barnen erbjuds en god lärmiljö och ett bra material som inbjuder till ny kunskap om naturens kretslopp. Om målet i grundskolan är att öka elevers intresse för läsning kan en indikator vara att eleverna i ökad grad efterfrågar tid till läsning, tillgång på böcker och att läsning i hemmet ökar. Frågor att fundera över: Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden som vi identifierat i vår översiktliga analys? Hur ska målen prioriteras? Hur vet vi att verksamheten/elevers lärande utvecklas mot målen (indikatorer)? 10

12 Fördjupad analys Steg 3 Syftet med en fördjupad analys är att försöka förstå vad som påverkat måluppfyllelsen i en positiv eller negativ riktning genom att vända och vrida på resultat. Analysen syftar också till att försöka förstå vad som kan vara lämpligt att förbättra för att ännu bättre nå de nationella målen. Varför ser det ut som det gör? Hur vet vi det? I den fördjupande analysen använder vi använder varandras kunskaper, erfarenheter och forskning för att belysa den egna praktiken. Vi värderar och granskar resultaten kring valda utvecklingsområden. Genom att tolka, förklara och kritiskt granska våra resultat fördjupas vår analys. På så vis kan vi ta välgrundade beslut om åtgärder. Tolka innebär att vi försöker identifiera vilka mer eller mindre tydliga mönster i resultatet som finns i materialet. Förklara innebär att vi försöker förstå vilka rimliga förklaringar det finns till varför resultaten ser ut som de gör och resonera kring hur vi vet det? Genom att bedöma trovärdigheten av de resultat vi har fått fram, granskar vi kritiskt våra resultat. Inför en fördjupad analys kan det behövas samlas in mer information bland barn, elever och lärare. Information kan samlas in genom: Intervjuer Observationer Fler resultat 11

13 Frågor att fundera över: Vad har påverkat resultat och måluppfyllelse kring prioriterade områden: Hur har organisering av undervisning, våra förhållningssätt och förväntningar påverkat resultat och måluppfyllelse kring prioriterade målområden? Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultat och måluppfyllelse kring våra prioriterade områden? Vilka strukturer (förutsättningar) har haft betydelse för resultat och måluppfyllelse kring prioriterade områden? Hur vet vi det vi vet? Hur kan de rimliga förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning? Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer? 12

14 Åtgärder Steg 4 Analysen syftar till att planera och genomföra relevanta åtgärder. Åtgärder planeras utifrån läroplaner, barn och elvers behov och intressen samt forskningsresultat. Vilka insatser är rimliga? Varför gör vi det vi gör? Vem gör vad och när? Planering av åtgärder ska peka ut hur arbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas. Det är viktigt att planeringen av åtgärderna är kopplade till analysen. Läroplanen ska alltid användas som underlag för planering av åtgärder. Barn och elevers behov och intresse ska naturligtvis också påverka hur åtgärderna utformas. Därtill behöver vi ta reda på vad forskning visar kring olika åtgärder. Forskningsanknytning Undervisningens innehåll och arbetssätt ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (skollagen 1 kap, 5 ). Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på resultat från vetenskapliga studier 2. Beprövad erfarenhet är erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang 3. 2 Hämtad från Skolforskningsinstitutet Håkansson J., Sundberg D. (2012) Utmärkt undervisning - framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Natur och kultur 13

15 I forskning och utifrån vår erfarenhet finner vi stöd för vilka verktyg vi ska välja för att utveckla verksamheten och i sin tur barns och elevers utveckling och lärande. Frågor att fundera över: Vilka arbetssätt, metoder och förhållningssätt ska användas? Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att välja och genomföra åtgärder? Hur påverkar barn och elevers intressen och behov våra åtgärder? Vem ska ansvara för att genomföra åtgärderna? Hur och när ska åtgärderna följas upp? Vem ansvarar för uppföljningen? När ska åtgärderna utvärderas? Vilka förutsättningar krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras? 14

16 Uppföljning Uppföljning syftar till att följa hur arbetet går i relation till mål och indikationer. Uppföljning av vårt arbete sker kontinuerligt i våra arbetslag/på våra enheter. En förvaltningsövergripande uppföljning sker vid årsskiftet. Steg 5 Är vi på rätt väg? Gör vi det vi bestämt? Uppföljning innebär att vi kontinuerligt sammanställer vad som har blivit gjort, hur det går i förhållande till våra mål och indikatorer och vi redogör för hur vi vet det. På så vis skaffar vi oss underlag till en utvärdering. I samband med uppföljning studerar vi även förverkligandet av fattade beslut. Innan uppföljningen avslutas är det viktigt att fastställa vem som ansvarar för nästa uppföljning och när den ska ske. Uppföljning bör ske kontinuerligt (t.ex. varannan vecka) och strukturerat. Till höger finns frågor som kan underlätta en strukturerad uppföljning.. RÄTT VÄG FEL VÄG 15

17 Frågor att fundera över: Håller vi fast vid målsättningen? Hur? Genomförs det vi beslutat och planerat? Vilken utveckling kan vi se relaterat till mål och indikatorer? Hur vet vi att utveckling pågår? Vad gör eller vad gör vi inte som kan förklara resultaten? Har vi upptäckt andra, kanske bättre åtgärder? Hur går vi vidare? 16

18 Utvärdering Utvärdering innebär att vi granskar och värderar våra slutresultat gentemot mål och indikatorer. Steg 6 Hur blev det till slut? Varför blev det som det blev? Utvärdering Slutligen utvärderar vi vårt arbete med våra prioriterade utvecklingsområden. I vår utvärdering gör vi en analys av slutresultaten och vi undersöker hur väl vi har nått våra mål och indikatorer. Vi funderar på varför vi har fått det resultat som vi fått. 17

19 Frågor att fundera över: Hur blev resultat och måluppfyllelse i relation till mål och indikatorer? Hur vet vi det? Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultat och måluppfyllelse? Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt och förväntningar påverkat resultat och måluppfyllelse? Hur har våra strukturer påverkat resultat och måluppfyllelse? Hur vet vi att våra förklaringar stämmer? Hur kan våra förklaringarna problematiseras i relation till relevant forsk ning? Är effekterna tillräckliga? Vad har vi lärt oss? Vad kan vi göra annorlunda? 18

20 Pedagogisk rapport Genom att dokumentera vårt systematiska kvalitetsarbete lever vi upp till skollagens krav på dokumentation och underlättar för andra lärare och ledare att ta del av våra lärdomar. Genom att ta del av varandras dokumentation lär vi oss av varandra och skapar förutsättningar för en lärande organisation. Dokumentation sker kontinuerligt i respektive arbetslag/enhet och sammanställs av förskolechef/rektor. Förvaltningen sammanställer dokumentationen till en förvaltningsövergripande rapport som redovisas till nämnden efter läsårets slut. Det är viktigt att varje förskolechef/rektor fastställer vem som ansvarar för dokumentation. 1. Översiktlig analys 6. Utvärdering 2. Mål och indikatorer Pedagogisk rapport 5. Uppföljning 3. Fördjupad analys 4. Åtgärdsförslag 19

21 Tillsammans bygger vi framtidens skola! För att ett systematiskt kvalitetsarbete ska bli framgångsrikt krävs organisatoriska förutsättningar och en tydlig ansvarsfördelning. Nedan redogörs för vad som krävs av olika roller för ett framgångsrikt förbättringsarbete. Efterfrågar analyserade skolresultat Analyserar, kommunicerar och beslutar om långsiktiga förvaltningsövergripande förbättringsinsatser Utvecklar stöd och verktyg för systematiskt kvalitetsarbete Erbjuder kompetensutveckling kring förvalt ningsövergripande målområden Organiserar utrymme för erfarenhetsutbyte skolledare, förstelärare emellan under processen Skapar förutsättningar för skolor att lära av varandra Erbjuder stöd för forskningsanknytning Skolledare Skapar förutsättningar för kontinuerligt SKA-arbete Efterlyser analyserade resultat på arbetslagsnivå Analyserar, kommunicerar och vidtar förbättringsinsatser på enhetsnivå Följer upp och utvärderar arbetet på arbetslags- och enhetsnivå Ansvarar för dokumentation Huvudman Deltar i SKA-arbetet Tar ansvar för att analysera, kommunicera och vidta förbättringsinsatser i undervisningen Följer upp och utvärderar arbetet Involverar barn/elever och vårdnadshavare i SKA-arbetet Lärare 20

22 Stöd från barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att stödja verksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedan beskrivs det stöd som finns att tillgå. Dokumentationsstöd För att underlätta dokumentationen av vårt systematiska kvalitetsarbete har barnoch utbildningsförvaltningen tagit fram ett förvaltningsövergripande dokument vilket benämns pedagogisk rapport. Kartläggningsmaterial I samverkan med skolledare har kartläggningsmaterial (verksamhetsskattning) tagits fram. Materialet kartlägger förhållningssätt, arbetssätt, samverkan, ledarskap m.m. Vetenskaplig rådgivning Stöd och rådgivning för forskningsanknytning kring undervisningsmetoder finns att tillgå genom kontakt med förvaltningens vetenskapliga ledare. 21

23 Kontakta oss på barn- och utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Charlotte Sjödahl Utvecklingsstrateg/Vetenskaplig ledare 22

24