Utvecklingsplan Barn- och ungdomsförvaltningen

Transkript

1 Utvecklingsplan Barn- och ungdomsförvaltningen

2 Halmstads vision Hemstaden Kunskapsstaden Upplevelsestaden I barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun definierar vi Kunskapsstaden genom våra tre målbilder. Vi har ett demokrati- och ett kunskapsuppdrag: Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Vi har en idé om lärande: Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer. Vi har en idé om verksamhetsutveckling: I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande. 2

3 Utvecklingsplanen anger insatser identifierade i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Den innehåller också insatser som nämnden beslutat i sin verksamhetsplan för motsvarande period. Dessa kommer successivt att kompletteras med insatser som barn- och ungdomsförvaltningens utvecklingsgrupp fattar beslut om på initiativ av förvaltningens/ huvudmannens lär- och arbetsgrupper. (se bild nedan) Med andra ord är utvecklingsplanen ett levande och föränderligt dokument. Utvecklingsorganisationen Barn- och ungdomsförvaltningens (BUF s) utvecklingsorganisation består av flera lär- och arbetsgrupper som leds av BUF s utvecklingsgrupp. I arbetsgrupperna ingår förskolechefer och rektorer samt verksamhetsutvecklare och administrativ personal med specialistkompetens. Avsikten med BUF s utvecklingsorganisation är att lära med och av varandra utifrån identifierade behov i verksamheten med utgångspunkt i forskning, beprövad erfarenhet, styrdokument och stödmaterial. Alla gruppers arbete ska präglas av mod, kreativitet och nytänkande. Alla grupper ska arbeta fram konkreta åtgärdsförslag samt förslag på hur respektive åtgärd kan initieras och implementeras i verksamheten. Förväntade effekter generellt Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. 3

4 Utvecklingsplanen I utvecklingsplanen beskrivs huvudmannens insatser, de förväntade effekterna med tidsplan samt vem som ansvarar för genomförandet. Huvudmannens insatser ska leda till ökad måluppfyllelse samt till ökad likvärdighet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Halmstads kommun. Utöver de huvudmannainsatser som beskrivs i utvecklingsplanen så gör huvudmannen riktade insatser mot verksamheter med särskilda behov. Dessa riktade insatser följs kontinuerligt upp av huvudmannen för att säkerställa att insatserna ger effekt. Huvudmannens insatser ger också enheterna förutsättningar genom att exempelvis rikta personella eller ekonomiska resurser. Arbetet sker i samverkan med de ansvariga skolledarna utifrån de behov som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Till skillnad från tidigare generationer av skolutvecklingsstrategier, som präglades av föreställningen att förändring kommer av nya reformer och styrdokument, oberoende av skolornas egna inre arbete, vet man idag att olika nivåer behöver samspela för att förändring ska komma till stånd. (Utmärkt skolutveckling, kap. 4, Håkansson och Sundberg, 2016) Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet i Halmstads kommuns förskolor och skolor utgår från Skolverkets Allmänna råd. I skolinspektionens tillsyn under 2016 konstaterades att huvudmannen fortfarande har en del områden att utveckla i sitt systematiska kvalitetsarbete. Under 2017 kommer en rutin för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete att tas fram som konkretiserar hur barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete på enhetsnivå, enhet/förvaltningsnivå samt förvaltning/nämndsnivå. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår hur huvudmannen följer upp och analyserar verksamheten samt planerar och genomför insatser. Rutinen ska synliggöra hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. En tidsaxel för de årligen återkommande aktiviteterna ska också upprättas/vidareutvecklas. Rutinen ska innehålla en plan för vilka riktade uppföljningar huvudmannen avser göra de kommande åren. Målet är att få de olika delarna i styrkedjan (nationella, kommunala och enhet) att samverka på ett sätt som leder till skolutveckling. 4

5 Huvudmannens insatser i förskola och skola Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Normer och värden Dokumentera kränkningar. Framtagning av rutin med fokus på det lilla barnets perspektiv (förskolan) våren Juni 2018 känner sig personalen säker på vilka rutiner som gäller, och kan bedöma vilka händelser som är kränkningar. Resurscentrum Lärande med stöd av arbetsgrupp Trygg-het och studiero Genomföra utbildningar för förskolechefer och medarbetare kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att alla kränkningar dokumenteras och anmäls till huvudmannen. Mål 7 BUN s Verksamhetsplan Utveckling och lärande Matematiska målbilder för förskolan arbetas fram. Det finns en utsedd förskollärare senast mars 2017 på varje förskola som förbereder arbetet med att implementera målbilderna på den egna enheten. Resurscentrum Lärande De matematiska målbilderna implementeras under pedagogiska året 2017/18 på varje förskola. Målbilderna används för att kartlägga, planera och utveckla under-visningen med syfte att barn utvecklar sin matematiska förmåga. Förskolechef/ 1 Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska

6 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Mål 1 BUN s Verksamhetsplan förskollärare/arbetslag Digitalt lärande och pedagogisk dokumentation Utarbeta stöd och erbjuda utbildning för implementering av Unikum. Utarbeta stöd och erbjuda utbildning i pedagogisk dokumentation. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Fastställa Barn- och ungdomsförvaltningens Rutin för övergångar mellan förskola, fritidshem och skola våren Förskolor har arbetat fram ett arbetssätt som används i vardagen för barnens metareflektion och för dialog med vårdnadshavare kring barns utveckling och lärande våren Både i den synliga miljön och digitalt. Rutinerna är kända och följs. Arbetsgrupp Digitala lärmiljöer samt arbetsgrupp Lärmiljöer tillsammans med Resurscentrum lärande. Skolområdeschefer Verksamhetsområdena anpassar och dokumenterar sina rutiner för övergångar och samverkan utifrån förändringar i styrdokumenten senast juni Förskolechef/rektor 2 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 6

7 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Huvudmannens och förskolechefs ansvar Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Skolområdeschef och förskolechef definierar det stöd som förskolechef behöver för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Skolområdeschef prioriterar insatser av kvalitetsstödjare och andra ekonomiska och personella resurser för att öka likvärdigheten mellan förskolor. Skolområdeschef ser att likvärdigheten i det systematiska kvalitetsarbetet ökar inom sitt område i maj Det ska tydligt framgå i VR 2017 att utvecklingsarbetet och resultatet beskrivs på enhetsnivå. Skolområdeschefer Huvudmannen kompetensutvecklar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under 2017 påbörjar två licentiater utbildning för att långsiktigt stödja en undersökande utvecklingskultur. Utifrån behov identifieras två forskningsområden. Kvalitet och utveckling Utvecklingsdag En utvecklingsdag genomförs i maj 2017 för skolområdeschefer och förskolechefer på enheter med särskilda behov. Likvärdiga förutsättningar för flerspråkiga och nyanlända Arbeta fram rutiner och åtgärdsförslag för spridning av goda erfarenheter av lärande kring interkulturalitet i syfte att öka likvärdigheten inom Barn och utbildningsförvaltningen. Vi får en bild av nuläget och hur enheterna utvecklar höga förväntningar på barn, medarbetare, verksamhet och utvecklingsarbete. Enheterna arbetar efter gemensamma rutiner från och med januari Kvalitet och utveckling Arbetsgrupp Likvärdiga förutsättningar för nyanlända. 7

8 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Personal Förskollärartäthet Riktade insatser görs för att öka förskollärar-tätheten på förskolor med lägre förskollärartäthet än 40 %. Insatser görs för förskolor som ska öppna för att anställa kompetent personal. Samtliga förskolor har lägst 40 % förskollärare maj HR/arbetsgrupp Attraktiv arbetsgivare. Mål 11 BUN s Verksamhetsplan Kompetensutveckling för barnskötare genomförs under 2017 och våren Den ska ge en fördjupning kring barnskötares uppdrag att främja barns utveckling och lärande. Öka barnskötares kompetens för att påverka kvalitén i förskolan. Resurscentrum lärande Mål 11 BUN s Verksamhetsplan Organisation Nyöppnade förskolor Utarbeta rutiner under 2017 för stöd vid nyetablering av förskolor som har de inskrivna barnens perspektiv. Rutinerna ska användas vid nyetablering. Kvaliteten ska därefter vara likvärdig mellan de nya och de etablerade förskolorna. Barnens trygghet ska vara hög genom hela uppbyggnadsfasen av nya förskolor. Kvalitet och utveckling med Planeringsavdelningen och Resurscentrum Lärande 3 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats 8

9 Huvudmannens insatser förskola Förväntad effekt Genomförs av Mål 2 BUN s Verksamhetsplan Mål 6 BUN s Verksamhetsplan Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Rutin för pedagogisk utvecklingstid implementeras under Förutsättningarna ska öka för ett likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå. Kvalitet och utveckling Mål 2 BUN s Verksamhetsplan Resurstilldelning Förvaltningen utreder om barns utökade vistelsetid kräver annan resurstilldelning för förskolan. Bemanningen dimensioneras utefter barns utökade vistelsetid i förskolan. Förvaltningschef 4 Förskoleverksamheten ska hålla en högre kvalitet 5 I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa 9

10 Grundskola, fritidshem och grundsärskola Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Normer och värden Implementering av ny rutin och struktur för anmälan om kränkande behandling till huvudman. Genomföra utbildningar för rektorer kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Senast maj 2018 är rutinen känd och följs vilket syns genom att kränkningar anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas i större omfattning. Merparten av rektorer upplever att de är mer förtrogna med begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling efter utbildningsinsatsen. Senast maj Arbetsgrupp Trygghet och studiero samt jämställdhetsutvecklarna Arbetsgrupp Trygghet och studiero samt jämställdhetsutvecklarna Ett enhetligt uppföljningssystem för skolor (en till två heltäckande värdegrundsenkäter i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen). En arbetsgrupp får i uppdrag att på kort sikt arbeta fram åtgärdsförslag utifrån skolinspektionens beslutsrapport på huvudmannanivå vad det gäller anmälningar av kränkande Resultaten analyseras och leder till insatser på enhets- och huvudmannanivå. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen, jämställdhetsutvecklare Utvecklingsgrupp 10

11 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av behandling till huvudman. Arbetet ska utgöra underlag till det huvudmannasvar som ska skickas in. På lång sikt - Utifrån bl.a. skolinspektionens beslutsrapporter kartlägga behov samt beskriva mönster, och utifrån detta arbeta fram åtgärdsförslag i syfte att sprida goda erfarenheter kring arbete mot kränkande behandling för att öka likvärdigheten inom BUF. Mål 7 BUN s Verksamhetsplan Kunskaper Kompetensutveckling för rektorer kring flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Rektors ökade förståelse kring flerspråkiga och nyanländas lärande syns i skolenheternas SKA. Juni Arbetsgrupp Likvärdiga förutsättningar för nyanlända. Resurscentrum 6 Andel barn och unga som blir utsatta för diskriminering och/eller kränkande behandling ska minska 11

12 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Modersmål och migration Utforma och tydliggöra rutiner kring studiehandledning och modersmål. Rutinerna är kända och följs. Större likvärdighet mellan skolenheter. Juni Resurscentrum Lärande Kompetensutveckling för modersmålslärarna samt studiehandledare kring språkutvecklande arbetssätt. Efter utbildningsinsatsen upplever modersmålslärarna och studiehandledarna att deras profession samt deras tillgång till verktyg för planering, genomförande och bedömning av elevers språk- och kunskapsutveckling har utökats. De har genom tillgången till och den ökade kunskapen om strategier, metoder och modeller en ökad möjlighet att erbjuda eleverna, oavsett modersmål, en mer likvärdig undervisning och bedömning. Arbetsgrupp Anpassningar och stöd - skola Resurscentrum Lärande Implementering och genomförande av projekt Alla barn i skolan (ABiS). Fortsatt språk- och kunskapsutvecklande arbete genom resurser som exempelvis Läslyftet. Rutin kring elevers frånvaro är känd och följs. Ökning av elevers närvaro i skolan genom implementering av rutinen. Att ytterligare befästa och förädla strategier, metoder och modeller genom att diskutera och problematisera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på ett förebyggande arbete och tidiga insatser. Arbetsgrupp Förutsättningar för lärande och trygghet - Skolbibliotek Utvecklingsgrupp 12

13 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram förslag till gemensamma riktlinjer och riktade insatser, exempelvis vad det gäller bemanning, samverkan och resurser, för en ökad likvärdighet och utveckling av skolbiblioteksverksamheten i BUF. En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram stöd och rutiner för införandet av implementeringen av Unikum (Lärplattform Halmstad) med utgångspunkt från styrgruppens framarbetade stödmaterial. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Fritidshem Arbetsgrupp Fritidshemmet Grundsärskola Arbetsgrupp Grundsärskoleutveckling Mål 1 BUN s Verksamhetsplan Mål 3 BUN s Verksamhetsplan Fritidshem Huvudmannen organiserar för en lärandeprocess och 7 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 8 Fler elever ska ha behörighet till gymnasiet 13

14 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av implementering kring målbilder för fritidshemmet och ny läroplanstext för samtliga berörda rektorer. Mål 10 BUN s Verksamhetsplan Grundsärskola Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom grundsärskolan - dokumentera, följa upp och analysera kunskaps- och värdegrundsresultat. Planera, besluta om och genomföra utvecklingsåtgärder som baserar sig på analysen. Fritidshem Rektorer upplever fördjupad förståelse av den nya läroplanstexten för fritidshemmet, samt för vilka kvaliteter som bör följas upp i fritidshemmens verksamheter. Detta syns i enheternas SKA. Målbilderna används för att planera och utveckla undervisningen. Grundsärskola Från och med 2017 syns uppföljning, analys och insatser på enhets- och huvudmannanivå i grundsärskolan. Ansvar och inflytande Uppföljning av elevinflytande under ur Verksamhetsplan , aktivitet till mål 1 9 Fritidshemmen ska erbjuda meningsfull och varierad undervisning för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse 14

15 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Enkätundersökning Värdegrund Övergångar och samverkan Fastställa Barn- och ungdomsförvaltningens Rutin för övergångar mellan förskola, fritidshem och skola våren Rutinen är känd och följs. Skolområdeschefer Verksamhetsområdena anpassar och dokumenterar sina rutiner för övergångar och samverkan utifrån förändringar i styrdokumenten juni Samverkansformerna är utvecklade så barn och elever upplever sig trygga i övergången och får en progression i sitt lärande. Förskolechef/rektor Skolan, omvärlden och utbildningsval Samverkan med högskolor och universitet kring skola på vetenskaplig grund. Samverkan med det lokala näringslivet gällande entreprenörskap. Samverkan med högskolan i Halmstad. ur Verksamhetsplan , aktiviteter till mål 4 samt Övriga prioriteringar. 15

16 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av Bedömning och betyg Kompetensutveckling kring bedömning i grundsärskolan Arbetsgrupp Grundsärskoleutveckling Huvudmannens och rektors ansvar Likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete Skolområdeschef och rektor definierar det stöd som behövs för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Skolområdeschef prioriterar insatser av kvalitetsstödjare och andra ekonomiska och personella resurser för att öka likvärdigheten mellan skolor. Skolområdeschef ser att likvärdigheten i det systematiska kvalitetsarbetet ökar inom sitt område i maj Det ska tydligt framgå i VR 2017 att utvecklingsarbetet och resultatet beskrivs på enhetsnivå. Skolområdeschefer Huvudmannen kompetensutvecklar utifrån en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under 2017 påbörjar två licentiater utbildning för att långsiktigt stödja en undersökande utvecklingskultur. Utifrån behov identifieras två forskningsområden. Kvalitet och utveckling God miljö för lärande En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram åtgärdsförslag för Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgrupp 16

17 Huvudmannens insatser skola Förväntad effekt Genomförs av ökad likvärdighet när det gäller skolans lärmiljöer, samt arbeta fram förslag för alternativa lärmiljöer/framtida skolor. Personal En arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag som leder till ökad attraktionskraft och som tryggar kompetensförsörjningen långsiktigt. Utvecklingsgruppen fattar beslut om initiering av förbättringsinsatser utifrån några av gruppernas åtgärdsförslag. Utvecklingsgrupp 17