Uppföljningsrapport Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning. SDN Örgryte-Härlanda

Transkript

1 Uppföljningsrapport Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning SDN Örgryte-Härlanda

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete Mål Åtgärder för utveckling Uppföljning per verksamhetsform Förskola Mål Slutsatser och viktiga resultat Åtgärder för utveckling Fritidshem Mål Slutsatser och viktiga resultat Åtgärder för utveckling Grundskola och förskoleklass Mål Slutsatser och viktiga resultat Åtgärder för utveckling Grundsärskola Mål Slutsatser och viktiga resultat Åtgärder för utveckling

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Mål Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. (Skollagen kapitel 4) 1.2 Åtgärder för utveckling Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Förskola: Området har hållit i och fortsatt utvecklat sin utvecklingsorganisation för systematiskt kvalitetsarbete vilket gett resultat. Kompetensutveckling för förskolechefer (bland annat att leda digitalisering) har varit positiv för ledningsgruppens fokus på kvalitet. Färre mål har möjliggjort ökat fokus på statliga styrdokument. Verksamhetsuppföljningsmöten på områdesnivå fungerar som kollegiala samtal och gynnar utveckling. Organisationen med nära samarbete mellan förskolechefer och specialpedagoger visar på goda resultat. Dygnet-runt verksamhet, dagbarnvårdare och specialförskola: Metoder och underlag behöver utvecklas för att verksamheten ska följas systematiskt. Fritidshem: Stadsdelens utvecklings- och uppföljningsarbete av rektors ledning av fritidshemmet har fortsatt under våren Utvärderingar visar att kvalitetsarbetet gett vissa resultat men att det samtidigt finns fortsatt behov av fokus på ledningen av fritidshemmet. Grundskola och förskoleklass: PRIO, arbetet på skolorna utvecklas positivt och ger resultat. Under hösten -18, kommer fler skolor i stadsdelen att starta kartläggningsprocessen inom PRIO. Förvaltningens långsiktiga fokus på att skolornas kvalitetsarbete ska fokusera på de statliga styrdokumenten har varit uppskattat av skolorna och varit positivt för utvecklingen av skolornas kvalitetsarbete. 3

4 Utvecklingsarbetet med elevhälsans processer som letts av stadsdelens centrala specialpedagoger har varit framgångsrikt. Uthålligheten och att några skolor kunnat göra ett "omtag" efter en större personalomsättning har visat sig vara positivt. Skolorna i stadsdelen har goda infrastrukturmässiga förutsättningar för att leva upp till statens nya strategier och beslut för digitaliseringen inom skolan. Grundsärskola: Att rektor för grundsärskolan ingår i ledningsgrupp eller liknande som grundskolans rektorer verkar inom främjar erfarenhetsutbyte. Även specialpedagoger och lärare behöver inom båda skolformerna träffas och samverka. Kvarstående utmaningar Förskola: Bättre metoder och mått för att bedöma det systematiska kvalitetsarbetets effekter på barns utveckling och lärande. Självskattningsanalys behöver bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet för att bättre visa på resultat över tid. Oberoende observatörer som tillför en tredje dimension till verksamheten utöver självskattning och förskole enkäten. Fortsatt stödja förskolechef att skapa förutsättningar i sin inre organisation för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fortsätta ut i arbetsgrupperna. Medarbetare, främst förskollärare, behöver stöd i att synliggöra och fullt ut fånga sin yrkesroll. Fritidshem: Ge stöd till skolorna i att kunna öka fokus på läroplan och andra styrdokument. Samtidigt som fritidshemmen under överskådlig tid kommer att ha många anställda som saknar utbildning eller har andra utbildningar än fritidspedagogutbildning. Grundskola och förskoleklass: Fortsätta arbetet med PRIO skolutveckling inom stadsdelens skolor så att fler skolor än de sex som nu är igång får stödet. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Fortsatt stödja rektorerna i att utveckla skolornas inre organisation och utveckling av undervisningen. Följa upp stadsdelens handlingsplan för att säkra skollokaler för att skolorna ska ha tillgång till klassrum och specialsalar i tillräcklig omfattning under de närmaste åren, exempelvis idrottshallar. Förskoleklassens roll och funktion behöver belysas och förtydligas. Idag har vi god överlämning från förskolan, men hur vi ska använda oss av förskoleklassen som en brygga in i grundskolan saknar vi en tydlig strategi för och uppföljning av. Utveckla arbetet i PMO elevhälsan, Grundsärskola: Fortsatt uppföljning av grundsärskolans arbete med kunskapsuppdraget och 4

5 arbetet med de olika professionernas roller i verksamheten. Gjorda insatser och hur de kan förbättras Örgryte-Härlandas styrning och ledning av kvalitetsarbetet: Systemstödet för planering, rapportering och uppföljning har anpassats så att verksamhetsplaneringen sker läsårsvis. En stor del av uppföljningen sker muntligt på verksamhetsuppföljningsmöten på ledningsgrupperna, vilket främjar det kollegiala lärandet. Förskola: Det finns ett flerårigt väl dokumenterat utvecklingsarbete i förskolan i form av ett kollegialt lärande som ger en god grund för uppföljning, analyser och beslut om utvecklingsinsatser. Omfattande dokumentation från lärsamtal, områdets pedagogiska forum och utvecklingsgruppens planering och uppföljning av organisationen. Metoden visar på goda resultat. Arbetet kan stärkas ytterligare för att skapa förutsättningar för reflektion och kollegialt lärande inom det enskilda arbetslaget. Självskattning har börjat genomföras i förskolorna. Arbetet kan utvecklas genom att även ha observatörer som utifrån en given modell bedömer verksamheten. Fritidshem: Stöd till fritidshemmets utformning av kvalitetsarbetet. Det finns fortfarande behov av att stödja skolorna i att tydliggöra kvalitetsarbetet på fritidshemmet så att det inte blir underordnat kvalitetsarbetet för grundskolan. Stadsdelens arbete med BRUK har bara omfattat en mindre del av fritidshemmets uppdrag och kvalitetsarbetet för fritidshem behöver hantera hela uppdraget. Grundskola och förskoleklass: Skolutveckling är långsiktig. De insatser som stadsdelen gjort inom elevhälsan, digitalisering och PRIO behöver kunna fortsätta under det nya huvudmannaskapet. Det finns stora förutsättningar att det även kan omfatta hela staden. Grundsärskola: Samarbetet mellan grundsärskolan och grundskolan som kan ske på fler arenor än idag. De samarbete som skett inom fritidshemmen och det som initierats i några skolämnen behöver breddas och omfatta fler områden där ett samarbete mellan de båda skolformerna främjar elevernas lärande. Goda erfarenheter som kan spridas Förskolan: Förskolans utvecklingsorganisation. Forskare, Karin Rönnerman, från Göteborgs universitet har följt arbetet, se mer i forskningsrapporten Fångad av praktiken: Skolutveckling genom partnerskap (kap.12 ). Stödmaterial har tagits fram för arbetslagets systematiska kvalitetsarbete - skahäftet. Materialet har varit framgångsrikt och kan mer fördel spridas. Specialpedagogernas förebyggande handledning i arbetslag. Verksamhetsuppföljningsmöte fyra gånger per år där förskolechefer i ledningsgrupp redovisar och framförallt tillsammans analyserar resultat. Med har både områdes och sektorschef varit. De har sedan i sin tur uppföljning med 5

6 Fritidshem: stadsdelsdirektör. Fokuseringen på den specifika situationen på varje enskild skola är både positiv och framgångsrik. Grundskola och förskoleklass: PRIO och utvecklingsarbetet runt elevhälsans processer. Grundsärskola Samarbetet på fritidshemmen för elever inom grundskola och grundsärskola. 6

7 2 Uppföljning per verksamhetsform 2.1 Förskola Mål 2 Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 8 Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (Skollagen 8 kapitlet) Slutsatser och viktiga resultat Förebyggande handledning i arbetslag som leds av specialpedagoger och inkluderingsledare ökar förutsättningarna för inkludering och barns utveckling och lärande. Kompetenshöjande insatser som föräldrautbildningar (ABC= alla barn i centrum), språkprojekt, tecken som stöd (TAKK), inkluderande miljöer och samarbete med kultur och fritid i estetiska lärverktyg stödjer förskollärare och arbetslaget i sitt uppdrag. Påbörjat arbete med inre organisation för att möjliggöra färre barn i grupperna under större delen av dagen. Kompetens, kultur, förutsättningar och resurser påverkar resultatet. Kommunikation med vårdnadshavare ser olika ut på enheterna och är olika framgångsrikt. Området behöver fördjupa analys av enkätsvar och skillnader samt sprida goda exempel. Främjande och förebyggande arbete inom stadsdelens barn- och ungdomsplan och ett familjecentrerat arbetssätt ökar möjligheterna att förbättra barnens uppväxtvillkor. Relativt hög utbildningsnivå. Antal förskollärare: 255 stycken, vilket motsvarar 49 % av pedagogisk personal. Men stora skillnader mellan enheter (Enheten med lägst andel förskollärare: 35 % och enheten med högst andel förskollärare: 60 %) Kompetensförsörjning en utmaning. Antal rekryterade förskollärare år 2017 var 69 stycken av 116 tjänster som annonserades. Sjukfrånvaron är hög. Totalt 2017: 11,6 %. Stora skillnader mellan enheter. (Enheten med lägst sjukfrånvaro hade 6,4 % och den med högst 21 %.) Sjukfrånvaro har gått ned något (0,6 procentenheter) till och med april 2018 jämfört med samma period Åtgärder för utveckling Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1 och 2: Utvecklingsområden och insatser som bör prioriteras: Kompetensförsörjningen - höga sjuktal och hög personalomsättning. Andel utbildade förskollärare minskar i stadsdelen. Ökat fokus på Employer branding 7

8 attrahera, rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Förskolechefens förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet behöver genomlysas för att undersök vilka insatser som behövs. Didaktiska och pedagogiska kompetenshöjande insatser kan vara aktuellt. Förskolecheferna behöver fortsatt stöd i att planera en inre organisation som stödjer formerna för det systematiska kvalitetsarbete samt möjliggör färre barn i grupperna under större delen av dagen. Kommunikation med vårdnadshavare behöver utvecklas för ökad kunskap om förskolans verksamhet. Analysera enkätresultat och sprida goda exempel i ledningsgruppen. 2.2 Fritidshem Mål 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 14 kapitlet) Slutsatser och viktiga resultat Stadsdelens utvecklingsarbete med inriktning på rektors ledning av fritidshemmet har fortsatt under våren Det finns behov av att hålla i frågan. Flera fritidshem har utvecklat möjligheten för eleverna att ha inflytande och vara delaktiga i verksamheten genom att kunna välja aktiviteter på eftermiddagarna. I flera fall har det varit ett resultat av de självskattningar som fritidshemmen gjort enligt BRUK och av ett tydligare ledarskap från rektorerna. På flera skolor har fritidspedagogerna tagit ett större ansvar för rastaktiviteterna. Det har varit positivt och varit en del av skolans främjande och förebyggande arbete. Utvecklingen av fritidshemmen har tydliggjort fritidshemmets kompletterande uppdrag. På några enheter har fritidshemmet varit ledande i skolans digitalisering av utbildningen vilket varit positivt Åtgärder för utveckling Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1. Utvecklingsområden: Fortsatt fokus på läroplanens uppdrag för fritidshemmet. Samarbete med lärosäten i arbetet för att rekrytera nya medarbetare i verksamheten. Brist på lokaler/trångboddhet ger ofta resultatet att fritidshemmets behov får stå tillbaka till förmån för de behov som grundskolan har. 8

9 Stadsdelen och enheterna fortsätter sitt utvecklingsarbete med tydligare målsättningar inom det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshemmen. Utveckla beskrivningarna av hur fritidshemmen uppnår och svarar upp på de nationella målsättningar som finns för fritidshemmet. Arbetet med BRUKsjälvskattning och elevinflytande är ett första steg. Arbeta för ökad andel högskoleutbildad personal i stadsdelens fritidshem. Vidareutveckla samarbetet mellan förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet på respektive enhet utifrån de identifierade behoven. Fortsätta stödja det stadsdelsövergripande nätverket för fritidshemsutveckling. 2. Insatser som bör prioriteras: Nödvändigt att utveckla fritidshemmets behov av lokaler i stadens "Ramprogram". 2.3 Grundskola och förskoleklass Mål 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 9 kapitlet) 2 Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 10 kapitlet) Slutsatser och viktiga resultat Grundskolorna i stadsdelen har högt förtroende bland elever, föräldrar och personal. Det visas genom att en stor andel av eleverna väljer stadsdelens skolor framför fristående alternativ och att skolorna har en hög andel behöriga lärare trots den brist på lärare som finns. Det finns goda överlämningsrutiner till förskoleklassen i hela stadsdelen som grundar sig på kontinuerliga träffar mellan förskolor och grundskolor under läsåret. Elevresultaten är generellt goda i stadsdelens skolor. Flera skolor har också haft en positiv resultatutveckling de senaste två åren. Samtliga skolor i stadsdelen har arbetat med språkutvecklande undervisning. Särskilt arbetet med språkutvecklande undervisning i förskoleklass och nätverket för förskoleklass har gett stor positiv påverkan på undervisningen i stadsdelens förskoleklasser. Stadsdelen som helhet har tagit det ansvar som staden efterfrågat för mottagande av nyanlända elever. Ansvarsfördelningen mellan skolorna i stadsdelen kan utvecklas och bli jämnare. 9

10 2.3.3 Åtgärder för utveckling Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1. Utvecklingsområden: Fortsatt utveckling av elevhälsoteamens arbete och då med inriktning på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Öka och utveckla de kompensatoriska insatserna för de skolor i stadsdelen som har lägre resultat. Stadsdelens arbete med att planera för en digitalisering enligt den nationella strategin är klar. Nu övergår arbetet till att stödja skolenheterna i deras arbete att göra lokala planer och sedan realisera dessa. Fortsätta arbetet i linje med förstärkningsområdena. 2. Insatser som bör prioriteras: De prioriterade insatser som beskrivits här ligger i huvudsak linje med de beskrivningar av grundskoleförvaltningens strategier som hittills presenterats. 2.4 Grundsärskola Mål 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skollagen 11 kapitlet) Slutsatser och viktiga resultat Arbete pågår för att: Fortsätta att utveckla varje professions olika ansvar för verksamheten. Förbättra likvärdigheten i elevhälsoarbetet mellan enheterna. Öka fokus på kunskapsuppdraget och elevernas lärande och kunskapsresultat. Öka samarbetet mellan grundsärskolan och grundskolan, framför allt inom de praktisk-estetiska ämnena Åtgärder för utveckling Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1. Utvecklingsområden: Fortsatt fokus på lärandeprocesserna och kunskapsutveckling. Utveckla stadsdelens uppföljning av grundsärskolans resultat. Enhetens inre arbete med förtydligande av roller och uppdrag har varit framgångsrikt och ska fortsätta. Fortsätta utveckla den lokala elevhälsan som stöd till rektor för verksamhetens resultat. 10

11 Utveckla samarbetet med grundskolornas lärare både utifrån individintegrerade elever och utifrån att grundsärskolan finns i samma byggnad som grundskolan. Fortsätta utveckla fritidshem utifrån inkludering i samarbete med grundsärskolan. 2. Insatser som bör prioriteras: Att ge de lärare som undervisar integrerade elever bättre förutsättningar att kunna arbeta parallellt med två skolformer. Det finns ett behov av att ta fram riktlinjer för hur vi ska hantera förskoleklassen för elever som uppenbart tillhör kretsen för grundsärskola. 11