Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad som behöver göras för att förbättra. Vad är en bra analys? Hur genomför man en bra analys? En presentation med inspiration av Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem Jan Håkansson (2013) och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken

2 Det som beskrivs är en vetenskapligt grundad, men ändå i första hand praktisk analys inriktad mot skolans utvecklingsarbete Den vetenskapliga grunden består dels i behandlingen av underlag, arbetsformerna och dokumentationen. Den består också av att jämföra egna data med forskningsresultat om till exempel de faktorer som påverkar barns och elevers lärande och studieresultat (se ex Hattie 2009) men också sådan forskning som fokuserar på och bedömer värdet av olika utvecklingsstrategier.

3 Faktorer som i senare tids forskningsöversikter visar sig ha betydande påverkan på barns och elevers lärande och studieresultat kan delas in i fem delområden, rangordnade efter hur stor betydelse de har : 1. Lärare och undervisning 2. Elever och undervisning 3. Lärarfaktorer 4. Ledningsfaktorer 5. Organisatoriska faktorer Kort om varje delområde på nästa sida

4 1. Stor betydelse om läraren är tydlig med vilka mål och kunskapskrav eleverna förväntas uppnå. Påverkar barns och elevers vilja att lära och anstränga sig. Variation i undervisningsformer, undervisningsstrategier och formativ bedömning visar också hög påverkansfaktor. 2. Elevernas motivation och relation till varandra och till sina lärare har stor betydelse. Formellt inflytande över planering, innehåll och utvärdering har betydelse men i ännu högre grad påverkar elevinflytande i termer av medvetenhet om sitt eget lärande.

5 3. Lärares förhållningssätt och värderingar påverkar vad hen tycker om olika elevgrupper och hur hen ser på undervisning av de olika grupperna vilket i sin tur påverkar hens förväntningar. Det finns ett samband mellan förväntningar, lärarens attityd till ämnet och elevernas intresse och studieresultat. En lärares goda relationsskapande i kombination med ett väl utvecklat ledarskap är en framgångsfaktor. 4 och 5 Enligt forskning påverkar inte dessa kategorier kärnprocesserna i undervisningen särskilt mycket. Fortsättning på nästa sida

6 Den viktigaste lärdomen från studier kring såna faktorer är att kvalitet i undervisningen och lärares kompetens har större betydelse för barns och elevers lärande än exempelvis frågan om åldersblandade eller åldershomogena grupper. Ledarskapet i pedagogiska sammanhang kan vara mer eller mindre effektivt för lärarnas och elevernas kunskapsarbete och är därför viktigt att uppmärksamma i helhetsanalysen.

7 En analys blir aldrig bättre än det underlag den bygger på. Ju rikare material desto mer fördjupad kan analysen bli. I analysen finns behov av avgränsningar och den pendlar mellan helhet och delar. Underlag kan vara: Såna som kan knytas till de nationella målen, läroplanens riktlinjer och skollagens bestämmelser Underlag kan också vara från områden som: Samverkan med andra skolformer Samverkan med vårdnadshavare Utvecklingssamtal Delaktighet och inflytande Allsidig och likvärdig bedömning

8 Innehållslig utgångspunkt för analys, exempel från grundskolan Läroplansområden och skollagsbestämmelser Elevhälsa Särskilt stöd Trygghet och studiero Likabehandlingsplan och åtgärder mot kränkande behandling Skolplikt och skolnärvaro Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Klagomål/överklagande Normer och värden Skola och hem Övergång och samverkan Rektors ansvar Elevers ansvar och inflytande Kunskaper Bedömning och betyg Skolan och omvärlden Alla i grundskolan förekommande ämnen

9 Innehållslig utgångspunkt för analys, exempel från gymnasieskolan Läroplansområden och skollagsbestämmelser Elevhälsa Särskilt stöd Trygghet och studiero Kunskapskrav för gymnasie- gemensamma och övriga ämnen Likabehandlingsplan och åtgärder mot kränkande behandling Närvaro Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Rektors ansvar Kunskaper Bedömning och betyg Examensmål för de nationella programmen Utvecklingssamtal Klagomål/överklagande Utbildningsval, arbete och samhällsliv

10 Som verktyg i analysen kan man använda en referensram för att sortera de faktorer och underlag som är i omlopp. De olika faktorerna kan delas in i: Ramar och förutsättningar, ex nationella mål, krav och riktlinjer samt huvudmannens/enhetens mål, krav och riktlinjer Processer, ex beslutsprocesser, planering och genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen, pedagogiskt ledarskap Resultat

11 Ett sätt att beskriva hur analysen framåtskrider är att använda begreppen jämföra-tolka-förklara-problematisera Jämföra- likheter och skillnader i exempelvis årets resultat jämfört med förra årets resultat Tolka- att i underlagen hitta mönster och kategorier som bidrar till förståelse av helhet och delar Förklara- att i analysen hitta orsaker och påverkansfaktorer. Här i ligger både verksamheternas framgångsfaktorer och utvecklingsbehov Problematisera- analysen ger kanske inga greppbara förklaringar utan nya frågor som behöver besvaras

12 Analysens arbetsgång Exempelvis vid analys av kunskapsresultat Steg 1: sortera kunskapsresultaten Steg 2: avgränsa analysen (välj några faktorer som kan ha påverkat resultaten): Variant 1- analys av kunskap; inflytande Variant 2- analys av kunskap; undervisningsklimat Variant 3- analys av kunskap; särskilt stöd Steg 3: samlad analys, dra slutsatser Fortsättning på nästa sida

13 Exempel (det finns många fler) på frågor att ställa i: Steg 1: Vilka är de dokumenterade kunskapsresultaten? Vilka skillnader finns mellan program, ämnen, klasser, pojkar/flickor, nationella prov/betyg etcetera. Steg 2: inflytande- vilken förståelse har eleverna haft av de mål och kunskapskrav de förväntas nå? Hur har vi arbetat med det? Vilket inflytande har eleverna haft på exempelvis planering, arbetsformer, innehåll etcetera Fortsättning på nästa blad

14 Exempel på frågor att ställa i: Steg 2: undervisningsklimat- vad i undervisningsklimatet har försvårat kunskapsutvecklingen? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mer, etcetera Steg 2: särskilt stöd- hur har det särskilda stödet organiserats? Hur uppfattar eleverna stödet, etcetera Steg 3: på vilket sätt har kunskapsresultaten påverkats av faktorerna inflytande-klimat-stöd? Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna, etcetera.

15 Resultatet av analysen kan ofta omsättas till idéer om framtida utvecklingsbehov och tänkbara insatser för förbättring. Ibland får vi nöja oss med att komma fram till tänkbara eller möjliga förklaringar till olika resultat där analysen ändå bidrar till diskussioner om utvecklingsbehov och prioriteringar. Ett begrepp som ligger nära analys är reflektion. Reflektion kan ske som ett individuellt tankearbete men också mellan människor i samtal.

16 Till sist: Det handlar mer om att det finns varierade och informationsrika underlag som kan jämföras, tolkas, förklaras och problematiseras, än om specifika intellektuella egenskaper hos de som genomför analyserna. De som ska göra analyserna måste metodiskt arbeta med avgränsningar om analysen ska ha en chans att röra sig i riktning mot slutsatser som rör helheten. Greppa inte över för mycket samtidigt!

17 Vill du ha stöd i det systematiska kvalitetsarbetet? Vill du eller vill du att någon annan i din organisation ska delta i ett erfarenhets- och kunskapsutbyte tillsammans med andra rektorer, utvecklingsledare och/ eller lärare? Arbeta med en vetenskapligt grundad men ändå i första hand praktisk analys inriktad mot skolans utvecklingsarbete. Vill du arbeta mer med Skolverkets självskattningsmaterial/nulägesbeskrivning BRUK?

18 Vill du kunna använda dig av Kolada (kommun- och landstingsdatabas) och Jämföraren på ett ändamålsenligt sätt? Vill du bli mer insatt i Öppna jämförelser genom den handbok som SKL har tagit fram? Om du svarar ja på någon av dessa frågor: Skriv gärna ditt namn och dina kontaktuppgifter på listan vid mingelstationen så blir du kontaktad eller kontakta koordinator Marina Nord-Öberg på RUN, marina.nordoberg@miun.se eller