1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Transkript

1 Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. Detta i syfte att bidra till förbättringar i skolor som uppvisar brister och att förankra och vidareutveckla bedömningarna av undervisningens kvalitet i Sverige. Denna forskningsöversikt låg senare som grund för Skolinspektionens sammanställning Framgång i undervisningen (2010) och de slutsatser man där drar (se nedan). Håkansson och Sundberg gör i Utmärkt undervisning (2012) en genomgång av de cirka 40 mest inflytelserika internationella och nationella forskningsöversikterna om undervisning och lärande under de senaste 20 åren, bland annat John Hatteis (2009) Visible learning. Författarna konstaterar att det inte finns några enkla recept för en framgångsrik undervisning utan att varje skola måste ses i sin unika kontext och de förutsättningar som där råder. Däremot konstaterar man att det finns mera generella riktningsgivare som går att applicera på de flesta skoltyper. Dessa sju riktningsgivare ska ses just som givare av riktning och vägledning över hur undervisningssituationen bör organiseras och hanteras för att vara så framgångsrik som möjligt. 1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Social, kulturell och politisk uppbackning i samhället samlande uppdragsvision Moraliskt engagemang att skolan kan göra skillnad, alla elever kan lära sig Inkludering elevers olikheter i förmågor och förutsättningar, socioekonomiska bakgrunder, socialt, personligt och kognitivt Goda möjlighetsbetingelser lokaler, material, tid, resurser, forskning, kompetensutveckling, skolutveckling 2. Kommunicerad syntes- och målrelatering Undervisningen bygger på och utgår från mål och värden som är styrande Det görs ett urval av vilka mål som ska uppnås och när, liksom av undervisningens innehåll, baserat på analyser och reflekterande ställningstaganden och utifrån kvalitet snarare än kvantitet Undervisning och lärandeuppgifter planeras och utformas utifrån pedagogiska avväganden i en målrelaterad struktur som samtidigt ger utrymme för successivt ökad självständighet hos eleven Läraren kommunicerar undervisningens mål och syften på ett sådant sätt att han/hon lyckas engagera och motivera eleverna kring innehållet Eleverna, genom sin förtrogenhet med undervisningens syfte och mål, utmanas att ompröva sin förståelse, utveckla förklaringar till centrala begrepp genom att tillämpa dem i autentiska lärande situationer och diskutera dem med lärare och kamrater.

2 Undervisningen uppmuntrar och hjälper eleverna att utveckla olika lärandestrategier (ex. skriftligt, muntligt, kommunikation, engagemang, ställa frågor, lyssna) 3. Kraftfull kunskapsförankring Didaktisk kunskap Ämneskunskaper och förmågan att omsätta dessa Didaktiskt omdöme rik undervisningsrepertoar utifrån elevers förförståelse Insikt i elevernas kunskaper, intressen och erfarenheter Elever lär sig successivt ämnesdisciplinära och tematiska kunskapspraktiker Kunskapsrepresentationer på djupet och bredden (mellan ämnen och i ämnet) Informationsteknologiskt intensiva undervisningsstrategier motivation och variation 4. Successiv fördjupning Utvidgat deltagande från enklare till det kvalificerade (ex. memorering till analys) Varierad undervisningsrepertoar Höga förväntningar avvägda mot varje elev Olika kunskapspresentationer (film, text, bild m.m. ) Kognitivt utmanande undervisning Uppmuntra kreativa generiska förmågor som exempelvis problemlösning 5. Lärandestödjande struktur och samspel Lärare kan leda kunskapsarbetet professionellt Lärare har både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt sociala kunskaper som skapar en integrerad enhet. Undervisningen bygger på kommunikation och samtal Sammanhängande och anpassade undervisningsformer (helklass, grupp, enskilt) Tid och resurser brukas med hänsyn till pedagogiska motiv och organiseras med tanke på elevernas tillägnande av olika slags innehåll, snarare än efter administrativa behov. Lärares ledarskap och relationella kunskap präglar undervisningen. Väl strukturerad undervisning utvecklad ur styrdokument men samtidigt understödjer elevernas möjligheter att undersöka, upptäcka och anknyta till livet utanför skolan.

3 6. Anpassad lärandekontext Generella undervisningsprinciper tillämpas relaterade till olika kontexter (ex. specialpedagogiska, ämnesdidaktiska eller mångkulturella sammanhang och också inom olika skolformer) Lärare ger elever möjligheter att arbeta efter väl strukturerade kvalitativa mål och utmanande projekt just bortom deras rådande förståelsehorisonter. Kunskaper inom en kontext prövas i andra lärandekontexter överföringar utvecklar lärande. Diskutera kunskapers möjligheter och begränsningar Lyhördhet för elevers olika perspektiv kring ämnesinnehållet Stödjande, målorienterad, inkluderande och ömsesidig klassrumskommunikation Undervisning bygger på tidigare erfarenheter och lärande hos enskilda men även på kulturella erfarenheter hos olika elevgrupper 7. Lärande bedömning Stödjande och löpande återkoppling till eleven mot en stegvis fördjupning och successivt ökad självständighet för eleven Bedömning av elevers lärande sker i förhållande till läroplaner, kursplaner och andra kunskapskrav med fokus på bedömning för lärande Bedömningen innefattar såväl ämneskunskaper som generiska förmågor och problemlösningsstrategier, inklusive metakognitiva strategier Bedömningen utgör en integrerad del av undervisningen och syftar till ett fördjupat lärande liksom att eleverna är delaktiga i bedömningen Bedömningen bidrar till att utveckla undervisningen (reflektion och värdering av lärarens och kollegornas undervisning) Formativ och summativ bedömning lärandeprocesser och lärandeutfall uppmärksammas

4 Skolinspektionens sammanfattning av Håkansson och Lundbergs arbete kan i korthet delas in i fyra områden; John Hatties Visible learning (2009), Synligt pedagogiskt ledarskap från läraren, hur en god lärandemiljö ser ut och skolan, rektorn och huvudmannen. JOHN HATTIES VISIBLE LEARNING (2009) VAD PÅVERKAR ELEVERS RESULTAT MEST Lärarens kompetens, förmåga och engagemang Goda ämneskunskaper God didaktisk kompetens Skapa sammanhang och röd tråd Anpassar innehåll och metod efter elevers förutsättningar Bred repertoar av metoder och verktyg Ledare i klassrummet Skapar struktur Tydliggör mål man arbetar mot Tydliggör vilka ansträngningar som krävs för att nå målen Motiverar elever genom ändamålsenliga förväntningar Kopplar undervisningen till elevernas erfarenheter Skapar en stödjande och strukturerad studiemiljö SYNLIGT PEDAGOGISKT LEDARSKAP FRÅN LÄRAREN Tydligt syfte Välorganiserad Planerad Kontinuerlig uppföljning Uppmärksammar lärstrategier som fungerar för eleven Summering och sammanfattning för överblick och sammanhang Lärarledd Målstyrning/målrelatering/förankring i styrdokument Stödjande atmosfär Genomtänkt progression Snabb återkoppling LÄRANDEMILJÖN Integrerad Omhändertagande Välkomnar misstag Intellektuella risker tillåts Ändamålsenliga förväntningar Utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper Varierad passar olika lärstilar Anpassad undervisningsform i förhållande till elevens behov, erfarenheter och intressen (rektor och huvudman ansvarar för att lärarna får tillräckligt stöd) Samverkan mellan lärare ökad reflektion Elevers delaktighet

5 SKOLAN, REKTORN OCH HUVUDMANNEN Professionellt pedagogiskt klimat God organisation där det pedagogiska uppdraget sätts i fokus och utformas för att det ska hanteras så effektivt och ändamålsenligt som möjligt Genomtänkt organisation för kompetensutveckling Genomtänkt utveckling av skolans interna arbete Fungerande och stödjande pedagogiskt klimat Rektors ansvar för utbildningens kvalitet Rektor driver pedagogiska diskussioner, verkar för samhörighet och samsyn i kollegiet Rektor pekar ut och omsätter övergripande inriktningen för att arbetet omsätts i praktisk handling Rektor följer upp undervisningens resultat Rektor inhämtar kunskap om lärarnas undervisning Rektor ansvarar för undervisningens kvalitet Systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar undervisning i aktuellt ämne SKOLINSPEKTIONENS SAMMANFATTNING Kvalité i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation Kompetens att bygga och utveckla relationer Ledarkompetens Didaktiskt kompetens Organisation som skapar trygghet och struktur Kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, 2012, Stockholm: Natur och Kultur Skolinspektionen, Framgång i undervisningen En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan, Dnr 2010:1284