Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL"

Transkript

1 Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL

2 Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne Motivera Förstå eleverna Strukturera Styrdokument 2

3 Lärares kompetenser Social kompetens Ämneskompetens Didaktisk kompetens 3

4 Didaktik Undervisningskonst Undervisningsvetenskap Undervisningspraktik Didaktik handlar om undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Wahlström, 2015, sid 97) 4

5 Didaktik: relationen undervisning och lärande Hur kan vi undervisa så att eleverna lär sig det vi vill? Vilka faktorer påverkar undervisningen? Kan man lära någon annan något? Hela idén att vi har en skola bygger på att undervisning kan göra så att någon lär sig något. 5

6 De didaktiska frågorna Vad? Varför? Vilka mål? Vem? När? Hur? 6

7 De didaktiska frågorna Vad? Varför? Vilka mål? Vem? När? Hur? 7

8 Vad? Vad ska vi undervisa om? Vilket innehåll ska vi ha? Vi ska undervisa om solsystemet. 8

9 Varför? Varför just detta innehåll? Vilket syfte har vi? Det står i Lgr 11. Det är en kunskap som är nödvändig för att förstå oss själva och vår värld. 9

10 Vilka mål? Vilka mål har vi med undervisningen? Vilket lärande ska undervisningen leda till? Att eleverna kan beskriva varför det blir dag och natt. Att eleverna kan förklara varför vi har olika årstider. Att eleverna kan redogöra för vilka planeter som finns i vårt solsystem. Att 10

11 Vem? Vem ska delta i undervisningen? Vilka kunskaper har eleverna om undervisningsinnehållet? På vilket sätt förstår de detta innehåll i nuläget? På vilket sätt hanterar de innehållet? Eleverna i 2A och 2B kommer delvis att arbeta tillsammans. Vi har intervjuat några av eleverna om varför det blir natt och dag. Det visar sig att flera av dem tror att jorden står stilla och solen snurrar runt jorden. 11

12 När? När ska vi arbeta med detta? Vilken omfattning ska det ha? Arbetet med rymden kommer att pågå i 7 veckor på hösten. Vi räknar med att avsluta innan höstlovet. 12

13 Hur? Hur kan eleverna lära sig det vi vill? Hur ska vi lägga upp undervisningen? Hur kan vi utgå från det eleverna kan? Vilka metoder ska vi använda? Vilket material ska vi använda? Vi kommer att både ha genomgångar, enskilt arbete och en gruppuppgift Vi ska använda oss av bollar i olika storlekar och en lampa som symboliserar solen. 13

14 De didaktiska frågorna Vad? Varför? Vilka mål? Vem? När? Hur? 14

15 Vilka relationer och samband finns att förhålla sig till i undervisningssituationen? 15

16 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev Ämne/ undervisningsinnehåll Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2016), sid

17 - Förmåga att interagera - Kunna kommunicera - Ha ett gott ledarskap - Vara flexibel Lärare elev (social kompetens) - Kunna byta perspektiv (mentaliseringsförmåga) 17 Hur kan jag få alla elever att trivas i klassen? Hur kan jag skapa en arbetsmiljö där alla elever kan lära sig, må bra och utvecklas? Hur kan jag få gruppen att fungera? Vilka elever placerar jag tillsammans?

18 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev Ämne/ undervisningsinnehåll Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid

19 Lärare ämne (ämneskompetens) - Ha djupa kunskaper om själva ämnet, både den del som undervisas om och om helheten. - Ha kunskap om ämnets struktur och uppbyggnad - Ha kunskap om hur ämnet relaterar till andra ämnen. - Ämnessyn: Kritiskt kunna granska ämnet. Förstå vad som räknas som sant. - Vad innebär det att kunna detta? Vad kan man när man kan det? Vad kan jag själv om detta ämne? Behöver jag fördjupa mina kunskaper? 19

20 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev Ämne/ undervisningsinnehåll Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid

21 Elev ämne (lärande) - Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet - Elevers förståelse/ uppfattningar av ämnesinnehållet 21

22 Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet Elevens tidigare erfarenheter/ kunskaper om ämnesinnehållet. Kunskaper eleven förvärvat i skolan, hemma, på andra platser Hur kan jag utgå från och använda mig av elevernas erfarenheter och kunskaper om undervisningsinnehållet? 22

23 Elevers förståelse/ uppfattningar av ämnesinnehållet - Olika sätt att uppfatta och förstå ett ämnesinnehåll - Missuppfattningar Vilken logik har eleven i sitt tänkande? Vad behöver eleven förstå/ upptäcka/ se för att utveckla och fördjupa sitt kunnande? 23

24 Elevtankar (6 år): Varför blir det dag och natt? Var är solen på natten? Bakom moln Byter plats med månen Slocknat Andra sidan jorden Den är i andra länder I nån buske Åker bort Vet ej I havet Vilken världsuppfattning ligger bakom de olika sätten att förstå? Från en studie av Joakim Magnusson och Tuula Maunula, Göteborgs universitet. 24

25 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev lärande Ämne/ undervisningsinnehåll didaktisk kompetens Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2016), sid

26 Läraren elevers lärande (didaktisk kompetens) Elevers lärande kan sägas vara lärares professionella objekt och den didaktiska kompetensen blir då lärares yrkesspecifika kompetens. (Lindström & Pennlert, 2016, s. 12) 26

27 Lärares didaktiska kunskap: - Allmändidaktisk kompetens - Ämnesdidaktisk kompetens - Läroplanskunskap - Förmåga att bedöma elevers kunskaper 27

28 Allmändidaktisk kunskap - Kunskap om vad som skapar goda betingelser för lärande på en allmän och generell nivå. Hur kan jag skapa en struktur som är anpassad till olika individers förutsättningar? Hur kan jag ge eleverna möjlighet att kommunicera och interagera? Hur skapar jag en god lärandemiljö i klassrummet? 28

29 Ämnesdidaktisk kunskap PCK pedagogical content knowledge (Shulman, 1986), dvs didaktisk innehållskunskap. Hur bör man undervisa i just detta? - Vilka är de vanliga missuppfattningarna? - Vilka moment bygger på varandra. - Hur ska ämnesinnehållet framställas? Hur ska det hanteras i undervisningen? Hur ska jag undervisa om detta innehåll? Vad behöver jag synliggöra i undervisningen? Hur kan jag utgå från elevernas förståelse av innehållet? 29

30 Läroplanskunskap: - Hur beskrivs ämnet i läroplanen? - Vilket kunnande ska eleverna utveckla? Vad är mitt uppdrag? Utdrag ur Lgr 11: Fysik Syfte: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll (1-3): Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. 30

31 Förmåga att bedöma elevers kunskaper - Att kunna skapa och kommunicera bedömningskriterier. - Att skapa och analysera olika typer av bedömningsunderlag. - Att kunna ge olika slags återkoppling till eleverna. Hur kan jag beskriva vad det är eleverna ska lära sig? Hur kan jag skapa uppgifter som testar det jag vill? Hur ska jag ge respons på elevernas alster? 31

32 Den didaktiska triangeln med ramfaktorer Samhälle Skola Undervisning lärande Elev Ämne didaktisk kompetens Lärare 32 Kombination av Lindström och Pennlert (2013), sid 10 samt Wahlström (2015), sid 113.

33 Ramfaktorer Klasstorlek Tid Elevsammansättning Styrdokument Samhällsförändringar Lokal Betygsystem Kulturell och socioekonomisk bakgrund Vad kan jag påverka? Vad kan jag inte påverka? Hur gör jag det bästa av de förutsättningar jag har? 33

34 Det dagliga arbetet med undervisningen lärares didaktiska analyser - Planering - Genomförande - Utvärdering (Med utgångspunkt i bla Boo, Forslund Frykedal & Thorsten, Lindström & Pennlert, 2016 samt Shulman i Wahlström kap 5, 2015) 34

35 Planering 1. Val av innehåll utifrån Lgr 11. (Vad? Varför? Vilka mål?) 2. Egen förståelse av innehållet på olika nivåer (ämneskunskap, ämnesdidaktisk kunskap pck). 3. Omgestaltning av innehållet utifrån den aktuella elevgruppen. Val av metoder och organisering av undervisning. Val av bedömningsmetod. (Vem? Hur? När?) 35

36 Genomförande - Undervisningsfasen. - Planeringen är tänkt att genomföras. - Interaktion. - Flexibilitet. - Omplanering. 36

37 Utvärdering - Bedömning av elevers lärande. - Utvärdering av lektionen. - Reflektion kritisk analys av undervisningen i relation till elevers lärande. - Ny didaktisk kunskap. Ny förståelse. 37

38 Att utvecklas till att bli en bra lärare - Kunskap om teoretiska modeller och begrepp. - Praktisk erfarenhet av att undervisa. - Att använda och skapa teorier i praktiken. - Kollegiala lärprocesser. - Växling mellan närhet och distans. 38

39 Kunskap om teoretiska modeller och begrepp. - Ta till sig olika teorier, både allmändidaktiska och ämnesdidaktiska. Allt från teorier om motivation till teorier om matematikundervisning. - Ha ett öppet, men samtidigt kritiskt och reflekterande, förhållningssätt till teorierna. - Relatera teorier till tidigare erfarenhet. Hur kan jag se på en undervisningssituation med hjälp av den här teorin? Hur kan den här modellen hjälpa mig att planera lektioner som ökar elevernas lärande? 39

40 Praktisk erfarenhet av att undervisa - Att vara i undervisningen. - Att bygga upp en stark erfarenhetsbaserad kunskap kan bara ske genom att finnas i och hantera en mängd olika situationer! - Våga prova! Våga utmana sig själv! - Vi lär oss genom våra framgångar och misstag. När kan jag få erfarenhet av att undervisa? Hur kan jag på bästa sätt använda mig av min VFU? 40

41 Att använda och skapa teorier i praktiken - Teorier och praktisk erfarenhet behöver inte vara olika saker de kan skapas tillsammans. - Prova teorier i praktiken på ett systematiskt sätt. Analysera och revidera din syn på teorin och din syn på praktiken. - Skapa egna teorier. Hur kan jag använda den här teorin i min undervisning? Vad vill jag förbättra i min undervisning? Hur kan jag på ett systematiskt sätt prova olika vägar? 41

42 Växling mellan närhet och distans: - Att kunna vara i undervisningssituationen. (Att agera och aktivt vara närvarande i mötet med eleverna.) - Att kunna distansera sig från undervisningssituationen. (Att kunna reflektera över sin egen undervisningen.) Vad säger denna elev till mig just nu? (närhet) Varför blev det som det blev? Vad hände när? (distans) Hur ska jag utveckla och förändra min undervisning? 42

43 Kollegiala lärprocesser - Att dela erfarenheter, material och kunskaper med kollegor. - Att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningen tillsammans. - Att coacha varandra. Att ta in externa handledare i kollegiet. Vilka dilemman kan jag komma framåt med med hjälp av kollegiala samtal? Vad kan jag lära mig av mina kollegor? Vad kan jag lära dem? Vad har jag för material mm som jag kan dela med mig av? Vilka områden kan vi samplanera? 43

44 (Ur Lindström & Pennlert, 2016, sid 23.) 44

45 Tack för att ni lyssnade!

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Kursbeskrivning för kursen. Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU

Kursbeskrivning för kursen. Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursbeskrivning för kursen Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU HT12

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet (from vt 2017) Programledare Katarina Ribaeus VFU-kursansvariga Anette Haglund och Irene Olsson VFU-kursernas syften VFU 1: Kursen

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU

Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU Betyg U/G/VG på VFU Studenter som har påbörjat sin utbildning i januari 2015 eller senare omfattas av nationella bestämmelser gällande betyg på VFU, se

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet, kompletteringskurs 15 hp Ht 2013 130811 1 / 6 Innehållsförteckning Lärare, kursansvarig och administrativ

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Så här jobbar vi i Halmstads kommun Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Helena Eckeskog 090-786 6467 helena.eckeskog@sprak.umu.se Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 2014 - Kurskod:6LÄ048 Anmkod:

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter

Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter Studenten ansvarar för att dokumentet kommer respektive lärarutbildare till handa. Student: Lärarutbildare på partnerområdet: Skola: Ort: Telefon/arb: Telefon/hem:

Läs mer

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III Umeå universitet Lärarhögskolan 901 87 Umeå 2015-06-03 RIKTLINJER-VFU Innehållsligt fokus i de skilda VFU-perioderna Sid 1 (11) Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under

Läs mer

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå. VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet. Studieguide Ht

Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå. VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet. Studieguide Ht Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet Studieguide Ht 2015 2015-08-24 1 Välkommen till kursen! Ur kursplanen: Innehåll Innebörder i läraryrket

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Granska din skola - teknikundervisningen.

Granska din skola - teknikundervisningen. 1 (15) Granska din skola - teknikundervisningen. Det här är ett verktyg för att kunna analysera vilken kvalitet på teknikundervisningen din skola har. Det är en självvärdering och är tänkt för dig som

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för Hem och lärare åk 1 3, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP)

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) VT-15 Till studenter och handledare Den praktiska delen av lärarutbildningen har alltid inneburit ett tillfälle

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

VFU för yrkeslärare, 30 hp

VFU för yrkeslärare, 30 hp VFU för yrkeslärare, 30 hp Lärarhögskolan Umeå universitet 2017/2018 Studieguide 2017-09-14 Carl-Arne Nyström, kursansvarig Robert Holmgren Inger Erixon Arreman Katarina Kärnebro Per Kristmansson 1 UMEÅ

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till

Läs mer

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Grundskollärare F-3 (telebild förmiddagar) Vecka Datum & tid Lärare Innehåll Lärandemål kopplat till respektive kurstillfälle 35 TELEBILD Onsdag

Läs mer

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Tillval: Bild för grundlärare med inriktning mot fritidshem 30 hp. Ladokkod: 11GF31 (5.0) Kurs:

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Planering av undervisning

Planering av undervisning Planering av undervisning Kurslitteratur: Lindström, G., Pennlert, L-Å., Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo Förlag (2009). 4:e uppl. Innehåll Att lära till lärare Didaktik

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå. VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet. Studieguide Vt

Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå. VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet. Studieguide Vt Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp Grundnivå VAL- och ULV-utbildningen Umeå universitet Studieguide Vt 2015 2015-02-23 1 Välkommen till kursen! Ur kursplanen: Innehåll Innebörder i läraryrket

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster

Läs mer