Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Transkript

1 Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL

2 Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne Motivera Förstå eleverna Strukturera Styrdokument 2

3 Lärares kompetenser Social kompetens Ämneskompetens Didaktisk kompetens 3

4 Didaktik Undervisningskonst Undervisningsvetenskap Undervisningspraktik Didaktik handlar om undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Wahlström, 2015, sid 97) 4

5 Didaktik: relationen undervisning och lärande Hur kan vi undervisa så att eleverna lär sig det vi vill? Vilka faktorer påverkar undervisningen? Kan man lära någon annan något? Hela idén att vi har en skola bygger på att undervisning kan göra så att någon lär sig något. 5

6 De didaktiska frågorna Vad? Varför? Vilka mål? Vem? När? Hur? 6

8 Vad? Vad ska vi undervisa om? Vilket innehåll ska vi ha? Vi ska undervisa om solsystemet. 8

9 Varför? Varför just detta innehåll? Vilket syfte har vi? Det står i Lgr 11. Det är en kunskap som är nödvändig för att förstå oss själva och vår värld. 9

10 Vilka mål? Vilka mål har vi med undervisningen? Vilket lärande ska undervisningen leda till? Att eleverna kan beskriva varför det blir dag och natt. Att eleverna kan förklara varför vi har olika årstider. Att eleverna kan redogöra för vilka planeter som finns i vårt solsystem. Att 10

11 Vem? Vem ska delta i undervisningen? Vilka kunskaper har eleverna om undervisningsinnehållet? På vilket sätt förstår de detta innehåll i nuläget? På vilket sätt hanterar de innehållet? Eleverna i 2A och 2B kommer delvis att arbeta tillsammans. Vi har intervjuat några av eleverna om varför det blir natt och dag. Det visar sig att flera av dem tror att jorden står stilla och solen snurrar runt jorden. 11

12 När? När ska vi arbeta med detta? Vilken omfattning ska det ha? Arbetet med rymden kommer att pågå i 7 veckor på hösten. Vi räknar med att avsluta innan höstlovet. 12

13 Hur? Hur kan eleverna lära sig det vi vill? Hur ska vi lägga upp undervisningen? Hur kan vi utgå från det eleverna kan? Vilka metoder ska vi använda? Vilket material ska vi använda? Vi kommer att både ha genomgångar, enskilt arbete och en gruppuppgift Vi ska använda oss av bollar i olika storlekar och en lampa som symboliserar solen. 13

15 Vilka relationer och samband finns att förhålla sig till i undervisningssituationen? 15

16 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev Ämne/ undervisningsinnehåll Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2016), sid

17 - Förmåga att interagera - Kunna kommunicera - Ha ett gott ledarskap - Vara flexibel Lärare elev (social kompetens) - Kunna byta perspektiv (mentaliseringsförmåga) 17 Hur kan jag få alla elever att trivas i klassen? Hur kan jag skapa en arbetsmiljö där alla elever kan lära sig, må bra och utvecklas? Hur kan jag få gruppen att fungera? Vilka elever placerar jag tillsammans?

19 Lärare ämne (ämneskompetens) - Ha djupa kunskaper om själva ämnet, både den del som undervisas om och om helheten. - Ha kunskap om ämnets struktur och uppbyggnad - Ha kunskap om hur ämnet relaterar till andra ämnen. - Ämnessyn: Kritiskt kunna granska ämnet. Förstå vad som räknas som sant. - Vad innebär det att kunna detta? Vad kan man när man kan det? Vad kan jag själv om detta ämne? Behöver jag fördjupa mina kunskaper? 19

21 Elev ämne (lärande) - Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet - Elevers förståelse/ uppfattningar av ämnesinnehållet 21

22 Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet Elevens tidigare erfarenheter/ kunskaper om ämnesinnehållet. Kunskaper eleven förvärvat i skolan, hemma, på andra platser Hur kan jag utgå från och använda mig av elevernas erfarenheter och kunskaper om undervisningsinnehållet? 22

23 Elevers förståelse/ uppfattningar av ämnesinnehållet - Olika sätt att uppfatta och förstå ett ämnesinnehåll - Missuppfattningar Vilken logik har eleven i sitt tänkande? Vad behöver eleven förstå/ upptäcka/ se för att utveckla och fördjupa sitt kunnande? 23

24 Elevtankar (6 år): Varför blir det dag och natt? Var är solen på natten? Bakom moln Byter plats med månen Slocknat Andra sidan jorden Den är i andra länder I nån buske Åker bort Vet ej I havet Vilken världsuppfattning ligger bakom de olika sätten att förstå? Från en studie av Joakim Magnusson och Tuula Maunula, Göteborgs universitet. 24

25 Den didaktiska triangeln Elev Elev Elev lärande Ämne/ undervisningsinnehåll didaktisk kompetens Lärare Utifrån Lindström och Pennlert (2016), sid

26 Läraren elevers lärande (didaktisk kompetens) Elevers lärande kan sägas vara lärares professionella objekt och den didaktiska kompetensen blir då lärares yrkesspecifika kompetens. (Lindström & Pennlert, 2016, s. 12) 26

27 Lärares didaktiska kunskap: - Allmändidaktisk kompetens - Ämnesdidaktisk kompetens - Läroplanskunskap - Förmåga att bedöma elevers kunskaper 27

28 Allmändidaktisk kunskap - Kunskap om vad som skapar goda betingelser för lärande på en allmän och generell nivå. Hur kan jag skapa en struktur som är anpassad till olika individers förutsättningar? Hur kan jag ge eleverna möjlighet att kommunicera och interagera? Hur skapar jag en god lärandemiljö i klassrummet? 28

29 Ämnesdidaktisk kunskap PCK pedagogical content knowledge (Shulman, 1986), dvs didaktisk innehållskunskap. Hur bör man undervisa i just detta? - Vilka är de vanliga missuppfattningarna? - Vilka moment bygger på varandra. - Hur ska ämnesinnehållet framställas? Hur ska det hanteras i undervisningen? Hur ska jag undervisa om detta innehåll? Vad behöver jag synliggöra i undervisningen? Hur kan jag utgå från elevernas förståelse av innehållet? 29

30 Läroplanskunskap: - Hur beskrivs ämnet i läroplanen? - Vilket kunnande ska eleverna utveckla? Vad är mitt uppdrag? Utdrag ur Lgr 11: Fysik Syfte: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll (1-3): Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. 30

31 Förmåga att bedöma elevers kunskaper - Att kunna skapa och kommunicera bedömningskriterier. - Att skapa och analysera olika typer av bedömningsunderlag. - Att kunna ge olika slags återkoppling till eleverna. Hur kan jag beskriva vad det är eleverna ska lära sig? Hur kan jag skapa uppgifter som testar det jag vill? Hur ska jag ge respons på elevernas alster? 31

32 Den didaktiska triangeln med ramfaktorer Samhälle Skola Undervisning lärande Elev Ämne didaktisk kompetens Lärare 32 Kombination av Lindström och Pennlert (2013), sid 10 samt Wahlström (2015), sid 113.

33 Ramfaktorer Klasstorlek Tid Elevsammansättning Styrdokument Samhällsförändringar Lokal Betygsystem Kulturell och socioekonomisk bakgrund Vad kan jag påverka? Vad kan jag inte påverka? Hur gör jag det bästa av de förutsättningar jag har? 33

34 Det dagliga arbetet med undervisningen lärares didaktiska analyser - Planering - Genomförande - Utvärdering (Med utgångspunkt i bla Boo, Forslund Frykedal & Thorsten, Lindström & Pennlert, 2016 samt Shulman i Wahlström kap 5, 2015) 34

35 Planering 1. Val av innehåll utifrån Lgr 11. (Vad? Varför? Vilka mål?) 2. Egen förståelse av innehållet på olika nivåer (ämneskunskap, ämnesdidaktisk kunskap pck). 3. Omgestaltning av innehållet utifrån den aktuella elevgruppen. Val av metoder och organisering av undervisning. Val av bedömningsmetod. (Vem? Hur? När?) 35

36 Genomförande - Undervisningsfasen. - Planeringen är tänkt att genomföras. - Interaktion. - Flexibilitet. - Omplanering. 36

37 Utvärdering - Bedömning av elevers lärande. - Utvärdering av lektionen. - Reflektion kritisk analys av undervisningen i relation till elevers lärande. - Ny didaktisk kunskap. Ny förståelse. 37

38 Att utvecklas till att bli en bra lärare - Kunskap om teoretiska modeller och begrepp. - Praktisk erfarenhet av att undervisa. - Att använda och skapa teorier i praktiken. - Kollegiala lärprocesser. - Växling mellan närhet och distans. 38

39 Kunskap om teoretiska modeller och begrepp. - Ta till sig olika teorier, både allmändidaktiska och ämnesdidaktiska. Allt från teorier om motivation till teorier om matematikundervisning. - Ha ett öppet, men samtidigt kritiskt och reflekterande, förhållningssätt till teorierna. - Relatera teorier till tidigare erfarenhet. Hur kan jag se på en undervisningssituation med hjälp av den här teorin? Hur kan den här modellen hjälpa mig att planera lektioner som ökar elevernas lärande? 39

40 Praktisk erfarenhet av att undervisa - Att vara i undervisningen. - Att bygga upp en stark erfarenhetsbaserad kunskap kan bara ske genom att finnas i och hantera en mängd olika situationer! - Våga prova! Våga utmana sig själv! - Vi lär oss genom våra framgångar och misstag. När kan jag få erfarenhet av att undervisa? Hur kan jag på bästa sätt använda mig av min VFU? 40

41 Att använda och skapa teorier i praktiken - Teorier och praktisk erfarenhet behöver inte vara olika saker de kan skapas tillsammans. - Prova teorier i praktiken på ett systematiskt sätt. Analysera och revidera din syn på teorin och din syn på praktiken. - Skapa egna teorier. Hur kan jag använda den här teorin i min undervisning? Vad vill jag förbättra i min undervisning? Hur kan jag på ett systematiskt sätt prova olika vägar? 41

42 Växling mellan närhet och distans: - Att kunna vara i undervisningssituationen. (Att agera och aktivt vara närvarande i mötet med eleverna.) - Att kunna distansera sig från undervisningssituationen. (Att kunna reflektera över sin egen undervisningen.) Vad säger denna elev till mig just nu? (närhet) Varför blev det som det blev? Vad hände när? (distans) Hur ska jag utveckla och förändra min undervisning? 42

43 Kollegiala lärprocesser - Att dela erfarenheter, material och kunskaper med kollegor. - Att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningen tillsammans. - Att coacha varandra. Att ta in externa handledare i kollegiet. Vilka dilemman kan jag komma framåt med med hjälp av kollegiala samtal? Vad kan jag lära mig av mina kollegor? Vad kan jag lära dem? Vad har jag för material mm som jag kan dela med mig av? Vilka områden kan vi samplanera? 43

44 (Ur Lindström & Pennlert, 2016, sid 23.) 44

45 Tack för att ni lyssnade!