Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Transkript

1 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor. I Lgr11 står det att genom undervisningen i ämnet biologi, fysik och kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi, fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (biologi), energi, teknik, miljö och samhälle (fysik), energi, miljö, hälsa och samhälle (kemi). (Förmåga 1) genomföra systematiska undersökningar biologi, fysik och kemi. (Förmåga 2) använda biologins, fysikens och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska, fysikaliska och kemiska samband i människokroppen, naturen och samhället (biologi), naturen och samhället (fysik), samhället, naturen och inuti människan (kemi). (Förmåga 3). I den här modulen ska ni arbeta med att utveckla undervisning, baserad på dessa förmågor, i årskurs 1-3. Fortsättningsvis kallas förmågorna för förmåga 1, förmåga 2 och förmåga 3. I kunskapskraven beskrivs förmågorna i mer detalj. Centralt innehåll är det innehåll eleverna använder när de arbetar med förmågorna. Modulens olika delar behandlar de aspekter av förmågorna som beskrivs i kunskapskraven. I modulens första två delar behandlas förmåga 1, i del 3-5 behandlas förmåga 2 och i del 6 och 7 behandlas förmåga 3. I den del som inleder varje förmåga (del 1, del 3 och del 6) finns en text som beskriver förmågan utifrån kursplaner samt svenska och internationella forskningsresultat. I dessa delar föreslås strategier som kan användas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågan. Dessa strategier möter de svårigheter som beskrivs i forskningslitteraturen. I modulens sista del behandlas progression genom grundskolan och arbetet med delarna sammanfattas. Upplägget i modulen gör att några didaktiska aspekter belyses. Det visar på möjligheter att individualisera undervisningen så att eleverna kan arbeta utifrån sina förutsättningar. Det finns många exempel på hur man kan initiera olika samtal och diskussioner och därmed arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Stor vikt har lagts vid att hitta exempel som motiverar eleverna att kommunicera om företeelser i sin omvärld. I strategidokumenten ges ofta förslag på hur man kan organisera undervisning och hur man kan stötta elevernas arbete med frågor. Syftet är att ge stöd i ledarskap och interaktion i klassrummet. Ni planerar tillsammans aktiviteter för att utveckla undervisningen. Genom att reflektera över utfallet när det gäller elevers lärande och engagemang, diskutera med kolleger och fundera över eventuella förändringar i undervisningen bygger modulen på ett formativt förhållningssätt. Även om fokus i de olika delarna kan ligga på en aspekt i en förmåga är det inte meningen att undervisningen ska splittras upp i smådelar utan att en hel process till exempel från frågeställning till dokumentation genomförs. Modulen består av följande delar:

2 1. Förmåga 1 - granska information, kommunicera och ta ställning 2. Att diskutera frågor som ingår i förmåga 1 3. Förmåga 2 - systematiska undersökningar 4. Att genomföra undersökningar 5. Att dokumentera undersökningar 6. Förmåga 3 - innebörd och progression 7. Språkets roll för att utveckla förmåga 3 8. Sammanfattning och reflektion Modulen är framtagen av Malmö högskola. Del 2. Att diskutera frågor som ingår i förmåga 1 I samtalen är det viktigt att elever lyssnar på varandra och bygger vidare på varandras uttalanden och därmed fördjupar samtalen. Det är enklare att hålla med eller säga emot vad någon annan sagt än att behöva motivera sina påståenden. Syftet med denna del är att ni ska ta fram och pröva strategier för att ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att diskutera. Del 2: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar och lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Reflektera över din egen undervisning och fundera på vilka samtal och diskussioner dina elever fört, vad de handlade om, i vilka sammanhang det skedde och hur dialogerna fungerat. Fundera också på hur du kan utveckla din undervisning. För anteckningar över dina reflexioner av materialet och din egen undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Läs Läs texten Strategier för att utveckla elevernas diskussioner. I dokumentet ges förslag på hur man kan arbeta med eleverna och diskussioner. Det finns exempel, på situationer där eleverna samtalar och diskuterar bland annat om miljö och hälsa. Exemplen är ett sätt att konkretisera de strategier som tagits upp. De är tänkta att inspirera dig då du reflekterar över hur du kan utveckla din egen undervisning. Se film Se filmen Sortera material. I filmen får elever i årskurs 1 i uppgift att sortera material på olika sätt. De diskuterar sina olika lösningar.

3 Material Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Anna Wirstedt Sortera material Filformatet kan inte skrivas ut

4 Grundskola åk 1 3 Modul: Förmågor årskurs 1-3 Del 2. Att diskutera frågor som ingår i förmåga 1 Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Anna Wirstedt, Malmö högskola För att eleverna ska diskutera och inte bara berätta behöver de arbeta med något som kan tolkas på olika sätt. Det behöver finnas en tydlig naturvetenskaplig bas i utgångspunkten. Det ska finnas möjligheter att ha olika åsikter om frågan. När eleverna ska uttrycka en åsikt är det bra att börja med enkla frågeställningar som sedan kan fördjupas. Eleverna ska veta vilka regler som gäller för samtal i helklass och i grupp. De behöver få tid att tänka, de ska kunna avstå från att uttrycka en åsikt och alla inlägg måste respekteras. Det finns olika sätt att låta eleverna diskutera en fråga. I den här delen ligger fokus på förmåga 1, men några av strategierna kan också användas när eleverna diskuterar resultat och metod i förmåga 2. I filmen där eleverna sorterar material visas ett exempel på hur eleverna i grupp får resonera och komma överens om hur material kan sorteras. Sedan får de förklara och diskutera i tvärgrupper. Eleverna kan få diskutera för- och nackdelar med två alternativ, varefter de gör ett val. Läraren kan säga att så här tycker NN i en fråga och be eleverna att tänka ut åsikter som går emot. Läraren berättar att så här tycker skolsköterska, tandläkare eller annan expert. Be eleverna diskutera varför detta är riktigt och om det finns olika sätt att genomföra råden eller om det finns invändningar. Det finns flera olika aktiviteter där eleverna tar ställning genom att fysiskt placera sig på en plats. Övningarna genomförs i helklass. Läraren visar eleverna en tänkt linje i klassrummet. Den representerar en slags skala och varje ände representerar ett alternativ. Läraren läser upp ett påstående till exempel: Det är rätt att äta djur. De elever som fullt ut håller med ställer sig i ena änden medan som har ett klart nej till frågan ställer sig andra änden. Elever som är tveksamma kan ställa sig på olika ställen på linjen beroende på i vilken grad de håller med eller ej. I en fyrahörns-övning, förklarar läraren att det finns fyra möjliga alternativ till en situation som läses upp. Varje hörn representerar ett alternativ och eleverna ställer sig det hörn de håller med om. Sedan får eleverna i varje hörn tillsammans komma på argument för det val de gjort. Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Juni (3)

5 Grundskola åk 1 3 Eleven skriver först ner sin egen åsikt i en fråga och funderar över sina argument för just den åsikten. Sedan diskuterar eleverna sin åsikt i grupper om 2-3 elever. Därefter tas frågan upp i helklass. Denna metod kallas ofta EPA Enskild, Par, Alla. De kan fortsätta ett samtal genom att i en seriestripp rita en ny ruta. Det är viktigt att eleverna först får uttrycka olika tankar och att alla idéer tas på allvar. Det ska finnas möjlighet att ha olika åsikter så att det inte blir så att läraren egentligen har ett svar som eleverna ska komna fram till, dvs. som i Gissa vad jag tänker på. Under diskussionen kan läraren, beroende på uppgiftens natur, ge stödfrågor som: Varför tänker eller säger du så? Finns det andra sätt? Vilka fördelar finns det? Vilka nackdelar finns det? Ser du fördelar i de andra sätten? Hur vet du vad som händer? Vad är det som gör att du tycker så? Går det att tycka på andra sätt? Varför svarar du så? Det är bra att prata om diskussionen efteråt med eleverna. Läraren kan ta upp exempel på sådant som yttrats och ge exempel på där samtalet lett vidare och när samtalet avstannat och resonera med eleverna varför det blir så. Läraren frågar om eleverna fick svar eller om de fick komma till tals. Här kan det naturvetenskapliga innehållet också lyftas och eleverna diskuterar vad de behöver veta. Filma gärna någon grupps diskussion och resonera efteråt om filmen tillsammans med eleverna. Nästa gång filmar en annan grupp osv Exempel i på konkreta klassrumssituationer Eleverna gör en fyrahörna övning där varje hörn representerar en årstid. Eleverna går till hörnet med den årstid de tycker bäst om. De får sedan argumentera varför den årstiden är bra. Läraren ställer stödfrågor så att eleverna kommer in på väder, klimat, dagsljus med mera och inte bara att årstiden är bra för att de fyller år eller liknande. En diskussion förs om huruvida det är rätt att döda ett djur. Eleverna diskuterar några olika exempel att sätta en mask på kroken, jaga älg och döda getingar. Varje elev funderar enskilt på frågan och bestämmer sig för att svara ja eller nej. Sedan diskuterar de i grupper om två eller tre och slutligen i helklass. Läraren fångar då upp och grupperar olika argument och diskuterar också vilken naturvetenskaplig kunskap som finns i frågan. Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Juni (3)

6 Grundskola åk 1 3 I klassen tas frågan om betydelse av tandborstning upp och eleverna är överens om att det är viktigt att borsta tänderna. De pratar om varför det är viktigt och vad som kan hända om de inte borstar tänderna. Sedan får de diskutera olika frågor om tandborstning. Finns det olika sätt att borta tänderna? Hur ofta och hur länge ska man borsta varje gång. Vilken betydelse har tandkrämen? Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Juni (3)

7 Del 2: Moment B kollegialt arbete Diskutera Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens i filmen igen. Reflektera, utifrån elevernas diskussioner i filmen, hur de arbetar med förmåga 1. Eller är det kanske förmåga 3? På vilket sätt kan diskussionen vara starten på en process där eleverna lär sig att diskutera hållbar utveckling. Berätta för varandra om hur ni arbetat med samtal och diskussioner i era klasser. Vad betyder utgångspunkten för elevernas engagemang och det innehåll som diskuteras? I kunskapskraven för åk 3 används ord som berätta, beskriva, samtala, ge exempel och diskutera. Vad är skillnaden och på vilket sätt ingår de i de tre förmågorna? Går det att byta ut orden mot varandra i kunskapskraven? Blir det någon skillnad om beskriva ersätts med berätta eller diskutera? Eleverna i de tidiga skolåren har många erfarenheter som kan förklaras med naturvetenskapliga ord och begrepp men eleverna saknar ofta det naturvetenskapliga språket. Hur ser ni på möjligheten att utveckla deras språk och kunskaper samtidigt som de utvecklar förmåga 1? Hur kan ni behålla elevernas lust att berätta och ställa frågor samtidigt som de utvecklar kunskaper? Planera och förbered Fundera på vilka diskussioner ni vill initiera i era klasser. Diskutera lämpliga ämnesområden och välj en strategi för att stimulera elevernas diskussioner. Ni kan välja mellan att arbeta med samma strategi och välja olika innehåll eller välja olika strateger och innehåll, eller lägga upp det på annat sätt. Ni kan arbeta enskilt eller i grupp men se till att ni alla vet vad de andra planerar att göra. Kanske någon eller några kan filma eleverna. Del 2: Moment C aktivitet Genomför den undervisningsaktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För anteckningar, antingen under lektionen eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning. Ta med anteckningarna och eventuella filmer som underlag för diskussioner med kolleger i moment D. Del 2: Moment D gemensam uppföljning Diskutera Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunskaper och förmågor utvecklades.

8 Vad valde ni att samtala eller diskutera om i era klasser? Hur fungerade det? Hur organiserade ni samtalen? Vilka frågor ställde ni till eleverna? Vad klarade eleverna bra och vad behöver de utveckla? Hur kan ni utveckla undervisningen i denna aspekt vidare? Reflektera Avsätt de sista tio minuterna för att reflektera över: Vad gjorde vi? Vad lärde jag mig? Sammanfatta tillsammans arbetet med denna del i några punkter. Anteckna även de idéer ni vill använda i kommande arbete och tänk på att spara alla era anteckningar eftersom ni kommer att använda dem i del 8.