Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever"

Lucas Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se

2 Innehåll En historisk tillbakablick och organisatorisk genomgång av området kartläggning Exempel från kartläggning av modersmål

3 Begränsad kartläggning Vid det första inskrivningssamtalet kartläggs oftast elevens språk, tidigare skolgång (antal år, sporadisk eller kontinuerlig) och hälsa. Elevens kunskaper i olika ämnen kartläggs dock endast i undantagsfall. Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag (2006:2145)

4 Kartläggning enligt allmänna råden Skolan bör kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i alla ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, kartlägga vad och hur eleven tidigare lärt sig för att förstå elevens tänkande. Skolverket: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008

5 Nödvändigt att ta reda på elevers bakgrund Skolorna behöver genomföra mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper Utbildning av nyanlända elever, Skolinspektionens rapport 2009:3

6 Bättre utbildning för utrikesfödda elever Regeringen informerar För att en nyanländ elev ska få rätt stöd behövs en kartläggning av vilka kunskaper eleven har sedan tidigare. Ett stödmaterial ska tas fram och spridas. Regeringen föreslår att totalt 65 miljoner kronor avsätts för Pressmeddelande 12 september 2012

7 Hur förbereder vi oss? Läs rapporter och allmänna råd som belyser kartläggning. Bedriv kompetensutveckling för rektorer, lärare, modersmålslärare och studiehandledare kring vad, hur och varför. Välj ut en person/personer som tillägnar sig en spetskompetens och har ett särskilt övergripande ansvar att stötta rektorer, lärare och övrig personal vid kartläggning.

8 Utmaningar och möjligheter Vilka utmaningar kan man stöta på under kartläggningsprocessen? Vilka möjligheter ser man i arbetet med kartläggning?

9 Prövning Om det under kartläggningen framkommer att eleven har så goda kunskaper i ett ämne att de motsvarar kursplanens kunskapskrav, kan eleven göra en så kallad prövning för betyg. Skollagen 10 kap. 23. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2008, s Bild hämtad från Skolverkets webbsida

10 Med utgångspunkt i Lgr 11 och i elevens referensramar Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om Från kursplan Modersmål Bild hämtad från Skolverkets webbsida

11 Att lägga pussel Musikläraren Fysikläraren Bildläraren Modersmålsläraren Idrottsläraren Sva-läraren Matematikläraren Studiehandledaren

12 Hur börjar man? Ett förslag Bakgrund föräldrar Bakgrund elev Svenska som andraspråk (vid behov) Modersmål

13 Bas och utbyggnadsteorin Skriftspråk UT- BYGGNAD Formellt talspråk Specialordförråd Utvecklad grammatik Uttal Grammatik BAS Ordförråd Samtalsstruktur Berättarstruktur Viberg, 1993

14 Texter på olika nivåer översatta till olika språk ATT BORSTA TÄNDERNA Blir tänderna renare och renare ju längre och hårdare vi borstar dem? Brittiska forskare svarar nej. De har faktiskt prövat många olika alternativ och kommit fram till det perfekta sättet att borsta tänderna. Två minuters borstning, utan att borsta för hårt, ger det bästa resultatet. Om man borstar hårt, skadar man tandemaljen och tandköttet utan att få loss matrester eller plack. Bente Hansen, som är expert på tandborstning, ger rådet att hålla tandborsten på samma sätt som man håller en penna. Börja på ena sidan och borsta längs med hela tandraden, säger hon. Glöm inte heller tungan! Den kan faktiskt innehålla massor med bakterier som kan ge dålig andedräkt. PISA Frisläppta uppgifter på Skolverkets webbsida

15 Frågor som prövar olika förmågor ATT BORSTA TÄNDERNA Varför ska man borsta tungan, enligt Bente Hansen? UPPGIFTENS SYFTE: Söka och hitta: Hitta information Hitta information i en kort beskrivande text PISA Frisläppta uppgifter på Skolverkets webbsida

16 Beroende på vad bakgrunden visar fortsätter sedan kartläggningen av övriga ämnen Musik Idrott och hälsa Engelska Hem- och konsumentkunskap Samhällskunskap Geografi Bild Historia Religion Biologi Kemi Fysik Matematik Teknik

17 Individuell bedömning Kartläggning och planering Här befinner sig eleven (konstaterande och accepterande) Nästa steg att utveckla (på väg mot de nationella målen) Utvärdering av framstegen utifrån individuella mål Nästa steg att utveckla Planering och formativ bedömning utifrån elevens egna mål, inte utifrån var eleven borde befinna sig

18 Undervisning i olika länder En modersmålslärares erfarenheter Synen på lärande och kunskap skiljer sig åt mellan länder. Det märks i förhållningssätt, arbetssätt och material. Undervisningen skiljer sig åt gällande läsningen och vilka resurser för läsning eleven får utveckla. Det som är förbjudet i ett land uppmuntras i ett annat, t ex kritisk granskning av texter (exempel från skolan i Iran, Irak, och Turkiet i relation till Sverige och Lgr 11). Lärare i Sverige behöver därför undersöka hur eleven tidigare lärt för att förstå elevens tänkande. - Har erfarenhet av kritiskt tänkande och argumentation? - Hat bearbetat texter och utvecklat förmågan att läsa på, bortom och mellan raderna? - Använder olika läs-, skriv och förståelsestrategier?

19 Vijaypat Singhania använde en del teknologi hos två andra typer av transportmedel. Vilka typer av transportmedel? UPPGIFTENS SYFTE: Söka och hitta: Hitta information Hitta två uppgifter som uttryckligen anges i en schematisk beskrivande text Vad är syftet med att ha med en jumbojet i denna bild? UPPGIFTENS SYFTE: Reflektera och värdera: Reflektera över och värdera innehållet i en text Identifiera syftet med en illustration i en schematisk beskrivande text PISA Frisläppta uppgifter på Skolverkets webbsida

20 Varför är det viktigt att lära sig modersmålet? Elevens tankar om syftet med att få undervisning i ämnet Modersmål - När jag åker till hemlandet kan jag prata med folk - Jag kanske skriver en bok i framtiden, vem vet!

21 Eleven läser på kurdiska Vad observerar läraren under läsningen och efter att ha lyssnat på inspelningen? Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen men hon har fortfarande viss svårighet att känna igen några bokstäver (symboler) vilket gör att hon stannar upp och stakar sig lite.

23 Eleven svarar på frågor skriftligt

24 Kunskapskrav Läsa åk 6 Analys i relation till kunskapskraven Modersmål nivå C Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med relativt gott flyt genom att på ett ändamålsenligt sätt välja och använda lässtrategier

25 Kunskapskrav tala, samtala åk 6 Analys i relation till kunskapskraven Modersmål nivå C Eleven kan med ett ändamålsenligt ord- och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt.

26 Återberättande text, skriftligt

27 Kunskapskrav skriva åk 6 Analys i relation till kunskapskraven Modersmål nivå E Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

28 Utvärdering av undervisningen Reflektion från en modersmålslärare om vikten av att modersmålslärare granskar sin undervisning kritiskt i relation till Lgr 11. Om en elev inte når godkänd nivå i årskurs 6, vilka slutsatser drar man? Är det möjligen undervisningen som påverkar att eleven inte når kunskapskraven? Diskussionen om skillnader i synen på lärande och kunskap, om förhållningssätt, arbetssätt och val av material är viktig för alla lärare, inte minst för modersmålslärare som kan ha andra erfarenheter med sig från den egna skolgången och från att ha undervisat i ett annat skolsystem i hemlandet.

29 Diskussionsfrågor Finns goda förutsättningar för kartläggning på din skola/i din kommun? En tydlig organisation kring kartläggning? Hur kartläggs eleverna idag? Har eleverna möjlighet att få kunskaper prövade? Hur? Har berörda individer den kompetens som krävs för att genomföra pedagogisk kartläggning, eller behövs kompetensutveckling?

30 Nationellt centrum för svenska som andraspråk

31 Källor Regeringens pressmeddelande 12 september 2012:Bättre utbildning för utrikesfödda elever. Skolinspektionen (2009:3). Utbildning av nyanlända elever. Skolverket (2006:2145).Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.

Relevanta dokument

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan