LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Transkript

1 = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a Special Needs Education Perspective Pedagogical Consequenses, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och därefter reviderad , och Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik. Medverkande institution: Institutionen för svenska språket, Högskolan för scen och musik och Institutionen för lingvistik Utbildningsområde: Undervisning 100 % 2. Inplacering Kursen är den tredje kursen inom inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna i Lärarprogrammet. Övriga kurser om vardera 15 högskolepoäng (hp) är: LSU110 Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser samt LSU260 Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. Sidan N av R

2 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten genomfört kurserna LSU110 Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle och LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser och är godkänd på minst en av kurserna eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Läs och skrivutvecklingen belyses utifrån den lärandes perspektiv samt utifrån didaktiska modeller och förhållningssätt. Barns och elevers läs och skrivstrategier diskuteras liksom frågan om hur läs och skrivsvårigheter kan förebyggas. Skriftspråksutveckling hos barn och elever med flerspråkig kompetens behandlas, liksom ett vidgat språkbegrepp som innebär drama, rollspel och bildskapande. Matematikkunskaper som en demokratisk rättighet problematiseras, liksom förståelse för att matematik används av olika personer, i olika situationer och för olika syften. Detta belyses genom exempel från vardag. Vidare ingår analys av de baskunskaper som behövs för skola, vardag och samhällsliv för övrigt. Som redskap används didaktisk ämnesteori med vars hjälp man kan bygga upp, strukturera, konkretisera och diagnostisera det grundläggande lärandet i matematik. Kartläggning av lärandesituationer Inom området belyses hur en kartläggning som baseras på observationer och intervjuer kan utföras. Den kan ses som en beskrivning vars syfte är att systematiskt utforska barns och elevers lärande inom läsning, skrivning och matematik. Med hjälp av en kartläggning kan kritiska situationer, dvs. situationer där en individ uppvisar symptom som tar sig uttryck som svårigheter identifieras samt positiva situationer där dessa symptom inte visar sig synliggöras. Förutom att ta reda på individens förståelse av och kunskaper om skriftspråket och grundläggande matematikkunskaper möjliggör intervjuer och observationer att man varseblir individens (pojkar och flickor) motivation, attityder, beteende, lärande samt lärandesituationen. Läs och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter Inom området problematiseras läs och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter för att ge kunskaper om orsaksfaktorers komplexa samspel vid svårigheter att lära. Dessutom synliggörs aktuell nationell och internationell forskning samt hur olika teorier om bakomliggande orsaker ger olika didaktiska konsekvenser och att det inte finns ett entydigt svar på frågan varför vissa barn (pojkar och flickor), ungdomar och vuxna får/har svårigheter att lära. Sidan O av R

3 Styrdokument Fokus i detta område är att analysera läroplaner och kursplaner ur ett didaktiskt perspektiv. Jämförelser kommer att göras och linjer att dras mellan läroplanernas och kursplanernas texter samt vad de didaktiska konsekvenserna blir om utgångspunkten i det pedagogiska arbetet tas i uppnåendemål eller strävansmål. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU 4,5 hp) I kursen ingår VFU omfattande 3 veckor, där studenten i form av deltagande och utförande VFU skall få möjlighet att själv skapa lärandesituationer för barn/elever. Inom ramen för VFU gör studenterna observationer och analyser av skolans lärandemiljöer. Utgångspunkten skall vara hur alla barn, unga och vuxna ges möjlighet till delaktighet och lärande i relation till läs och skrivprocessen samt den matematiska begreppsutvecklingen. Genomförande I föreläsningar och lektioner presenteras de kunskapsområden som ingår i kursen. I seminarier diskuteras litteratur och studentens egna reflektioner kring såväl teoretiska som didaktiska aspekter, vilka skall kopplas till och återknytas från den verksamhetsförlagda utbildningen. Undervisningens utformning, arbetssätt och arbetsformer har som mål att utveckla studentens didaktiska kompetens. Examinationsformerna varieras så att såväl muntliga, skriftliga, skapande uttrycksformer samt IKT används. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. översiktligt redogöra för språk, läs och skrivutveckling och matematisk begreppsutveckling 2. bedöma hur individers olika erfarenheter, förutsättningar och kulturella bakgrund påverkar denna utveckling 3. med stöd av erfarenheter från VFU:n redogöra för hur val av organisation, arbetssätt, arbetsformer och innehåll kan bidra till respektive förhindrar att barn och elever tillägnar sig skriftspråket och grundläggande färdigheter i matematik 4. problematisera begreppen läs och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter i relation till elevers olikheter och lärandemiljön 5. genom samtal och observationer ta den lärandes perspektiv vad gäller skriftspråks och matematikutveckling 6. kunna redogöra för hur IKT utgör ett redskap för lärandet i läsning, skrivning och matematik Sidan P av R

4 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 examineras i huvudsak genom såväl ämnesdidaktiska som ämnesteoretiska seminarier samt genom verksamhetsförlagd utbildning då studenter förväntas att i samband med intervjuer och observationer reflektera över hur elevers språkutveckling, läs och skrivutveckling samt matematisk begreppsutveckling kan visa sig. Målen 1 6 examineras genom skriftlig tentamen vars utformning innebär att studenters kunskaper och förmågor att kartlägga och analysera elevers lärandemiljö med fokus på matematik och skriftspråk prövas. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. I kursen ingår litteraturseminarier, handledning och gestaltande redovisning som obligatoriska moment. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). 8. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier För betyget Godkänd krävs Att studenten i samtliga moment och examinationsuppgifter utför dessa enligt givna instruktioner samt att de innehåller förankring och resonemang utifrån kurslitteratur, styrdokument och VFU. För betyget Väl godkänd krävs dessutom Att studenten i samtliga moment uppvisar ett självständigt förhållningssätt och Sidan Q av R

5 förmåga att föra ett bärande resonemang kring kursens innehåll och teoretiska kunskapsområden. 9. Kursvärdering Kursvärdering skall avse såväl undervisning som egna insatser i förhållande till kursens lärandemål och innehåll. Kursvärdering skall ske individuellt eller i grupp efter avslutad kurs samt sammanställas och dokumenteras. Dokumentationen ligger som grund för planering av påföljande kurstillfälle och skall presenteras vid kursintroduktionen. Dessutom sker en mittkursutvärdering. 10. Övrigt Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. = Sidan R av R