LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Transkript

1 LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden , reviderad , och , och gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion. Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsområde: Humanistiskt 75% och Undervisning 25 %. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Religionskunskap, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av fyra delkurser med ett grundläggande mång/interkulturellt perspektiv. Kursen syftar således till att ur ett mångkulturellt och kulturmötesperspektiv ge blivande religionskunskapslärare grundläggande ämnesteoretiska kunskaper samt kunskaper och färdigheter vad gäller ämnesdidaktisk teori och praktik. Kursen syftar vidare till att utveckla blivande religionskunskapslärares kompetens att organisera, analysera och bedöma lärande för elever i olika åldrar om och av religioners och andra livsåskådningars föreställningar, riter och värderingar. Detta innebär således att kursen syftar till att utveckla lärares förmågor att få elever i skolan att reflektera över existentiella och etiska frågor både ur ett individuellt, Sidan 1 av 5. Uppdaterad

2 socialt och samhälleligt perspektiv. Studenterna skall vidare utveckla förmågor och förhållningssätt med syfte att medvetandegöra sig själva och sina elevers förståelse och respekt för olika människors kulturella och religiösa villkor; dvs. i enlighet med FN:s konvention om barnens rättigheter och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den svenska skolans styrdokument. Delkurs l: Religion och samhälle i ett globalt perspektiv (7,5 hp, varav 3 hp VFU) Religion and Society in a Global Perspective (7,5 higher education credits) Här ges en orientering om religion i ett globalt perspektiv med en betoning av kulturmötens betydelse för trosföreställningar och värderingar. Särskilt behandlas religion ur ett beteendevetenskapligt perspektiv med fokus mot religion och livstolkning i nutida mångkulturella miljöer. Exempel på religionsvetenskapliga teorier och metoder studeras. Också olika skolformers styrdokument för religionskunskapsämnet studeras och analyseras, liksom ämnets plats och funktion i nutida utbildningar utifrån ett nationellt historiskt perspektiv. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 3 högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur pedagogiska verksamheter fungerar som lärandemiljö för religionskunskap med mång/interkulturella perspektiv; dvs. sociala kategoriseringar som klass, genus, etnicitet och sexualitet samt hur olika styrdokument används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning. Inom denna delkurs tränas även informationssökning på universitetsbiblioteket med särskild inriktning mot religionsvetenskaplig litteratur, liksom grundläggande träning av akademiskt skrivande. Delkurs 2: Religion och livsåskådning de Abrahamitiska religionerna (7,5 hp) Religion and Philosophy of Life the Abrahamitic Religions (7,5 higher education credits) Inom denna delkurs studeras de Abrahamitiska religionernas historia, utveckling och förändring liksom dess centrala riter, grundläggande idéer och bärande institutioner. Särskild vikt läggs vid de tre religiösa traditionernas mångfald och förändring samt nutida religiösa uttryck och livstolkning. Här undersöks även elevers förståelse av de Abrahamitiska religionerna genom samtal under en dag inom VFU-området. Delkurs 3: Introduktion till texttolkning (7,5 hp vara 2 hp VFU ) Scriptures, Religion and Interpretation (7,5 higher education credits) Här ges en översiktlig orientering om några heliga skrifters tillkomsthistoria, kanonisering och tolkning i religionshistorien. Särskilt behandlas texttolkningens historia och förutsättningar samt tolkning av religiösa urkunder, varvid också deras verkningshistoria belyses. I delkursen ingår också en orientering om ett källkritiskt förhållningssätt. Olika genrer av texter (i vid mening) och material med livstolkande perspektiv lämpliga för undervisningssammanhang analyseras inom denna delkurs. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar 2 högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten aktivt i skolans verksamhet och studerar särskilt hur olika texter (i vid mening) och läromedel används. Sidan 2 av 5. Uppdaterad

3 Delkurs 4: Människan inför livsfrågorna (7,5 hp) ) Man and the Questions of Life (10 higher education credits) Här ges en orientering om ett antal centrala existentiella frågeställningar inom religionsfilosofi och teologi i historia och nutid samt religiösa traditioners gestaltning av existentiella frågor. Vidare ges en grundläggande orientering om livskunskap och etiska frågor, både ur ett individuellt, socialt och ämnesdidaktiskt perspektiv. I delkursen ingår också en grundläggande orientering om olika metoder för att analysera och tolka religiösa uttryck i samhället, t.ex. inom konst, litteratur, film och massmedia. Här ges särskild uppmärksamhet avseende ungdomars identitetssökande genom informations- och kommunikationsteknik och inom olika subkulturer. Genomförande Kursen består av de fyra delkurserna Religion och samhälle i ett globalt perspektiv, Religion och livsåskådningar de Abrahamitiska religionerna, Introduktion till texttolkning och Människan inför livsfrågorna. I delkurserna belyses olika tema utifrån ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv. Undervisningen anordnas i form av föreläsningar, aktiva övningar och uppgifter i samband med seminarier och självstudier, basgrupper samt verksamhetsförlagd utbildning. Alla seminarier liksom verksamhetsförlagd utbildning är obligatorisk. Undervisningens utformning bestäms av undervisnings- och lärandemål där teoretiska, ämnesdidaktiska och verksamhetsförlagda delar samspelar och ger perspektiv till varandras olika teorier och belyser olika kompetenser. Respektive VFU-moment tar sin utgångspunkt i kursens religionsvetenskapliga studier och analyser av hur religionsvetenskaplig kunskap och lärande kan organiseras i grundskola, gymnasieskola och/eller annan verksamhet av betydelse för läraryrket. För den enskilde studenten innebär detta analyser och reflektioner över hur ämnesteori, didaktik och VFU samspelar. VFU omfattar 7, 5 hp. 5. Mål Efter genomgången kurs skall studenten: 1. kunna redogöra för hur man utifrån några olika religionsvetenskapliga teoribildningar analyserar och förstår religion och religiositet som historiska, sociala och samhälleliga fenomen, 2. visa förmåga att urskilja likheter, särarter och variationer i religioner i historia och nutid samt kunna belysa hur dessa tolkas i religionsvetenskaplig forskning, 3. kunna identifiera och kritiskt diskutera existentiella och etiska problem ur olika religionsvetenskapliga forskningsperspektiv, 4. kunna kritiskt bedöma, tolka och diskutera olika textgenrer inom det religionsvetenskapliga ämnesområdet, Sidan 3 av 5. Uppdaterad

4 5. kunna redogöra för det svenska skolämnets religionskunskap utformning och legitimitet genom svensk historia i relation till internationella perspektiv, samt kritiskt diskutera och förhålla sig till olika styrdokument, både nationella och internationella för ämnet religionskunskap, 6. visa förmåga att tillsammans med elever och arbetslag i pedagogisk verksamhet planera, genomföra och utvärdera egen och andras undervisning i religionskunskap utifrån relevanta vetenskapliga, didaktiska, samhälleliga och etiska perspektiv, 7. visa förmåga att kritiskt granska och utvärdera undervisningsmaterial som olika läromedel i en utvidgad mening, liksom genom informations- och kommunikationsteknik, 8. kunna analysera och reflektera över sitt eget lärande i relation till ovan nämnda lärandemål. Målen ovan benämns i följande text som mål Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Formerna för bedömning skall relateras till innehåll och varje delkurs uppläggning. Bedömning sker kontinuerligt under hela lärandeprocessen. Olika examinationsformer kan tillämpas. Mål 1-4 bedöms huvudsakligen genom fortlöpande bedömning i muntlig form vid seminarier. Varje delkurs examineras genom en skriftlig tentamen. Mål 5-8 examineras vid didaktiska seminarier och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Dock utgör kursens mål 1-4 de grundläggande kunskaper, förståelser, färdigheter och förmågor som skall gestaltas i den verksamhetsförlagda utbildningen och skall därför betraktas som delar i en helhet. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom kursens högskoleförlagda del (HFU) är begränsat till fem (5) på varje delkurs. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Lärarutbildningsnämnden (beslut , dnr G /07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på kursmoment om minst 20 hp. Sidan 4 av 5. Uppdaterad

5 För godkänt betyg (G) på kursen krävs att studenten inom ramen för kursens mål: beskriver och kritiskt granskar olika religionsvetenskapliga ståndpunkter och perspektiv som presenteras i kursen, analyserar och reflekterar över grundläggande begrepp och teorier som presenteras i kursen, analyserar och redogör för olika vetenskapliga pedagogiska och didaktiska teorier med avseende på utbildning, lärande och undervisning inom ämnesfältet religionskunskap, visar dokumenterad erfarenhet av att organisera, leda och analysera lärande inom ämnet religionskunskap. För väl godkänt betyg (VG) på kursen krävs att studenten, utöver kraven för godkänt inom ramen för kursens mål: analyserar, jämför och redogör på ett insiktsfullt och självständigt sätt för olika religionsvetenskapliga begrepp, ståndpunkter och perspektiv som presenteras inom kursens ram, analyserar, jämför och redogör på ett insiktsfullt och självständigt sätt för olika vetenskapliga pedagogiska och didaktiska teorier med avseende på utbildning, lärande och undervisning inom ämnesfältet religionskunskap, erhållit betyget väl godkänd på kursmoment om minst 20 hp inom kursens ram. 9. Kursvärdering Kursen som helhet och varje moment ska utvärderas och resultaten ska bli föremål för diskussion mellan studenterna och lärarna på kursen. Resultat från utvärderingar ska sammanställas och arkiveras. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle ska det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits tillvara. 10. Övrigt Sidan 5 av 5. Uppdaterad