LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller från och med höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi. Medverkande institutioner: Institutionen för kemi, Institutionen för marin ekologi, Institutionen för växt och miljövetenskaper, Zoologiska institutionen, Institutionen för fysik och Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 70%, undervisning 30% Kursen ersätter kurs LNA200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Naturvetenskap för lärare, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i naturvetenskapliga ämnen i grundskolans senare år och Naturkunskap i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LNA110, 30 hp och är godkänd på minst 15 av dessa eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av fem delkurser. Fyra av dem är högskoleförlagda och innehåller biologi, kemi och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är Sidan 1 av 5 Uppdaterad

2 förlagd till en separat delkurs. Integrerat med övrig undervisning i kemi, biologi och ämnesdidaktik förekommer laborationer med syfte att skapa nyfikenhet och djupare kunskap. Fokus i de didaktiska momenten ligger på planering, genomförande och utvärdering av undervisning samt på bedömning och betyg. Delkurs 1. Biokemi, 3 hp Biochemistry, 3 higher education credits Livets molekyler: kolhydrater, nukleinsyror, proteiner och lipider. Enzymers struktur och funktion. Biologiska membraners uppbyggnad. Aktiv och passiv membrantransport. Den biokemiska grunden för energiomvandling i cellandning och fotosyntes. Ämnesdidaktik: Naturvetenskap som allmänbildning. Delkurs 2. Den levande cellen. Organismers form och funktion. 7,5 hp The Living Cell. Form and Function of Organisms, 7.5 higher education credits Cellkonceptet celler kontra virus och kemiska föreningar. Energigivande reaktioner i den levande cellen. Mikroorganismer och deras egenskaper. Flödet av genetisk information samt arvets basala mekanismer. DNA teknologi och etik i naturvetenskapen. Samordning till multicellulära organismer från celler till organ och vidare till en samordnad organism. Djur och växters anpassningar till omgivande miljöer. Ämnesdidaktik: Kritiska aspekter för undervisning och lärande av evolution, genetik och fysiologi. Delkurs 3. Algers, växters, svampars och djurs evolution. Ekologi och ekosystem. 6 hp Evolution of Algae, Plants, Fungi and Animals. Ecology and our Ecosystems, 6 higher education credits Teorin bakom begreppet evolution. Organismgruppernas egenskaper och evolutionära egenskaper i stora drag. Sidan 2 av 5 Uppdaterad

3 Ekologins grunder på individ, populations, samhälls och ekosystemnivå. Kopplingar mellan ekologi och viktiga miljöproblem. Beteendebiologiska begrepp med tyngdpunkt på djurs beteende och relationer mellan organismer. Marina system och marina miljöproblem. Havets klimatreglerande funktion. Ämnesdidaktik: Kritiska aspekter av modeller för undervisning av ekosystem. Problematisering av natur och moral. Formativ och summativ bedömning samt betygsättning Delkurs 4. Projektarbete, 4,5 hp Project, 4.5 higher education credits Studenten ska göra ett projektarbete som behandlar en aktuell naturvetenskaplig fråga med koppling till skolan. Arbetet ska integrera fysik, kemi och biologi och innehålla en undervisningssekvens. Delkurs 5. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 9 hp School Based Education, 9 higher education credits Huvudsyftet är att studenten skall utveckla kompetens att utgående från skolans styrdokument planera, genomföra och utvärdera undervisning med elevernas kunskapsutveckling i centrum. En aspekt av detta är att studenten skall lära sig att genomföra både formativ och summativ bedömning samt producera underlag för betygsättning. Huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen är i form av en längre sammanhängande period vilket ger möjlighet för studenten att bli väl förtrogen med undervisningen på en skola. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar,seminarier, laborationer, exkursioner och projektarbeten. Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med innehållet i kemi och biologi. En sammanhängande VFUperiod genomförs i slutet av kursen. 5. Mål Syftet med hela inriktningen Naturvetenskap för lärare är att studenten efter avslutade studier ska ha kunskaper i naturvetenskap och ämnesdidaktik som kan omsättas i undervisning i grundskolans senare år. Tillsammans med en specialisering skall studenten även ha kunskaper relevanta för undervisning i ämnet Naturkunskap i gymnasieskolan. Efter avslutad kurs LNA210 ska studenten visa: kunskap om vanliga biokemiska och biologiska begrepp och teorier samt förståelse för hur dessa teorier utvecklas, förmåga att utföra enklare biokemiska och biologiska experiment samt kunna Sidan 3 av 5 Uppdaterad

4 samla och tolka data, förmåga att använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt i sin egen undervisning, förmåga att identifiera och diskutera etiska aspekter inom det naturvetenskapliga området i relation till skolan, kunskap om olika undervisningstraditioner och strategier samt förmåga att reflektera över hur dessa bidrar till att alla elever lär sig, förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till målen i skolans styrdokument, förmåga att under handledning och enligt styrdokumenten kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap samt utifrån teoretiska perspektiv reflektera över denna undervisning. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer, projektarbete, seminarieuppgifter och VFUuppgifter. Laborationer, exkursioner, muntliga redovisningar, seminarier och VFU är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning skall lämnas till LUR 3. Sidan 4 av 5 Uppdaterad

5 10. Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad