LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng

Transkript

1 = KURSPLAN LKS110 Gäller fr.o.m. ht 07 LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng Culture and Language in Childhood I, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller fr.o.m. höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för kultur, estetik och medier Medverkande institutioner: Institutionen för religionsvetenskap och teologi, Institutionen för lingvistik, Högskolan för scen och musik, Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Humaniora 45%, Konst 20%, Undervisning 35% 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den första kursen inom inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolan (år 1 2). Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. = 4. Innehåll Inriktningens inledande 30 högskolepoäng består av följande delkurser: Delkurs 1: Kulturproduktion för barn, 7,5 hp. Culture Production for Children, 7.5 higher education credits Kursen är historiskt upplagd och knyter samman utvecklingen av den klassiska kulturproduktionen för barn inom litteratur, musik och teater med en översikt av de moderna mediernas kulturella produktioner, framförallt tv och film. Olika epokers och samhällens barndomsbegrepp och syn på konst för barn studeras för att belysa hur oli Sidan N av R =

2 ka syn definierat utrymmet för och styr den kulturella produktionen för barn. I delkursen ingår 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Delkurs 2: Kultur, språk och identitet, 7,5 hp. Culture, Language and Identity, 7.5 higher education credits. Mångkulturalitetens förutsättningar och möjligheter belyses i teoretiskt grundad reflektion av kulturbegreppets båda rötter, dels det traditionella estetiska, dels det antropologiska. Mötet mellan dem fokuseras genom studier i modern kulturvetenskap inom cultural studies traditionen. Teorier om socialisation och identitetsbildning i relation till kön, klass, etnicitet och religiös tillhörighet, ger här verktyg för analys av hur samhälleliga strukturer och samhällelig förändring (t. ex. ökande internationalisering och globalisering) påverkar barns uttrycksformer och identitetsbildande processer. I delkursen ingår 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Delkurs 3: Barns kreativa praxis, 7,5 hp. Children s Creative Practice, 7.5 higher education credits. Delkursen behandlar relationen mellan estetiska uttrycksformer och symbolutveckling. Exemplen tas från olika estetiska områden som rörelse/rytmik/dans, drama, musik och bild. Därefter fokuseras förmåga till symbolisering och språklig verksamhet. Teorier om lek, kreativitet och språk lägger grunden för förståelse av det tidiga skriftspråket och bygger upp de vetenskapliga redskapen för en beskrivande och analyserande kompetens. I delkursen ingår 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Delkurs 4: Språklig mångfald, 7,5 hp. Linguistic Diversity, 7.5 higher education credits. Delkursen behandlar språklig mångfald ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv med särskild inriktning mot flerspråkiga barns språk och kunskapsutveckling. I kursen behandlas följande delområden: barns språkutveckling, språklig variation, språk och ideologi, flerspråkig utveckling och inlärning samt andraspråksutveckling och förutsättningar för lärande på ett andraspråk. I delkursen ingår 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Genomgående i kursen kopplas ämnesteori till seminariediskussioner kring såväl styrdokument som till didaktiska konsekvenser och lärandets praktiker relaterade till de studerandes reflektionsprocesser under den verksamhetsförlagda utbildningen. På detta sätt tillvaratas de studerandes praxisspecifika erfarenheter och bidrar till en grundläggande träning i att formulera frågor kring såväl individens som gruppens läroprocesser. Häri beaktas också perspektiv på jämställdhet, jämlikhet och mångfald på så sätt att samhällets värdegrund förmedlas. Genomförande Inom inriktningen används varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppövningar, workshops, basgruppstudier och självstudier. Före Sidan O av R =

3 läsningar och inläsning av kurslitteratur skall följas av diskussioner mellan de studerande och seminarieledare, eller fortgå i undervisning som har gestaltande karaktär. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning omfattande 6 högskolepoäng. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall samverka med den högskoleförlagda undervisningen på sådant sätt att studenten får en grundläggande kunskap om fältmetodik och dokumentation och med hjälp av dem också kan visa ett vetenskapligt förhållningssätt i sitt arbete med barnen. Dokumentation och analys av barns språkutveckling i vid mening med utgångspunkt från den verksamhetsförlagda utbildningen skall diskuteras i seminarier eller ges en noggrann individuell genomgång. Omvänt skall den högskoleförlagda utbildningens teoretiska och didaktiska perspektiv och begrepp prövas mot det konkreta arbetet med barnets språkliga utveckling i vid mening. Den erfarenhetsbaserade kunskapen skall genomgående vara föremål för strukturerad seminariebehandling. Därmed sammanförs den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen och riktas mot det övergripande målet för inriktningen. 5. Mål Det övergripande målet i inriktningen är att den studerande utifrån en vidgad förståelse av kultur och språkbegreppen skall erövra breda kunskaper om barns kreativa och språkliga utveckling mot kommunikativ kompetens. Studenten skall inse att denna utveckling är ett resultat av samspelet mellan barnets egna uttrycksformer och skilda socialiserande kulturella språkliga och estetiska praktiker i dess omgivning. Successivt i inriktningen skall studenten utveckla en förmåga att omsätta dessa kunskaper och insikter för att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, som är förenligt med läraruppdraget, kunna planera, genomföra, dokumentera, och utvärdera pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Kursens mål är att studenten skall utveckla kunskap om barns symboliska världar och olika uttrycksformer samt förstå hur samhälleliga strukturer och kulturella förändringsprocesser bidrar till att forma barns livsvärldar. Målet är också att studenten skall erövra redskap för dokumentation och grundläggande analys av barns språkliga och kreativa praxis. Efter avslutad kurs (LKS110) skall studenten vara väl förtrogen med ett vidgat kultur och språkbegrepp. vara väl förtrogen med aktuella styrdokument för pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och de tidiga skolåren. ha grundläggande kunskaper om och förståelse för hur barns symboliska världar konstitueras i relation till deras omvärld. ha kunskap om och förståelse för hur barns kreativa och kommunikativa förmågor utvecklas såväl genom symboliska uttrycksformer som icke verbalt och verbalt språk. Sidan P av R =

4 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. ha kunskap om och förståelse för hur samhälleliga strukturer och kulturella förändringsprocesser påverkar förutsättningarna för barns uttrycksformer, socialisation och kunskaps och identitetsbildning. ha grundläggande färdigheter i dokumentation och analys av barns språkliga och kreativa praxis. ha grundläggande färdigheter i olika gestaltningsformer och förmåga att omsätta dessa i skapande och språkutvecklande verksamheter med barn i de tidiga åldrarna. ha grundläggande kunskaper om barns första och andraspråksutveckling och förmåga att inta ett metaperspektiv på skolfrågor som rör kulturell och språklig mångfald. = 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer såsom tentamina och muntliga/skriftliga och gestaltande redovisningar skall förekomma. I undervisning som innehåller muntliga, skriftliga och gestaltande redovisningar och har examinationsinslag är deltagande obligatoriskt. Bedömningen skall innefatta ställningstagande till teoretisk kunskap, såväl översiktlig som mera djupgående, till didaktisk kunskap och didaktisk kompetens och för den verksamhetsförlagda utbildningen skall VFU handledarens omdöme om studenten inhämtas. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall examineras inom respektive delkurs. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 50% av kursens poängantal. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas av studenterna och den delkursansvariga institutionen tillsammans med den inriktningsansvariga institutionen. Kursansvarig lärare/institution sammanställer resultatet av kursutvärderingen. Syftet med utvärderingen är att skapa en dialog mellan de studerande och de utbildningsansvariga. Dialogen och re Sidan Q av R =

5 sultatet av utvärderingen skall ligga till grund för det utvecklingsarbete som kontinuerligt skall bedrivas av de utbildningsansvariga. 10. Övrigt Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar. Sidan R av R =