Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. n som lärare. generell examen. tiska. Sidan 1 av 3

Transkript

1 KURSPLAN LKS110 Gäller fr.o.m. ht 11 LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng Culture and Language in Childhood I, 30 higher education e credits Grundnivå/First Cycle 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den första kursenn inom inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar, 60 högskolepoäng (hp). Kursenn kan även ges som fri t som lärare i stående kurs. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för verksamhetv förskola, förskoleklass, fritidshem ochh grundskolan (år 1 2). Kursen kann även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, samt reviderad , , samt Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen n Ansvarig institution: Institutionen förr kulturvetenskaper Medverkande institutioner: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Högskolan för scen och musik, Institutionen för pedagogik, kommunika ation och lärande Utbildningsområde: Humaniora 45%, Konst 20% %, Undervisning 35% 4. Innehåll Inriktningens inledande 30 högskolepoäng består av följande delkurser: Delkurs 1: Estetik och pedagogik i tidiga åldrar, 7,5 hp Aesthetics and pedagogy in early ages, 7.55 higher education credits Kursen är historiskt upplagd och knyter samman utvecklingen av den klassiska este tiska kulturproduktionen för barn inom litteratur, musik ochh teater medd en översikt av Sidan 1 av 3

2 de moderna mediernas kulturella produktioner, framförallt tv och film för barn. Samtida och historiska perspektiv på barndomsbegreppet och synen på konst för barn studeras för att belysa hur olika synsätt har definierat och definierar utrymmet för och styr estetisk pedagogisk praxis i de tidiga åldrarna. I delkursen integreras den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) om 1,5 hp. Delkurs 2: Kultur, språk och identitet i förskola och skola 7,5 hp Culture, language and identity in pre school and school, 7.5 higher education credits Den mångkulturella förskolans och skolans förutsättningar och möjligheter belyses i teoretiskt grundad reflektion av kulturbegreppets båda rötter, dels det traditionella estetiska, dels det antropologiska. Mötet mellan dem fokuseras genom studier i modern kulturvetenskap inom cultural studies traditionen. Teorier om socialisation och identitetsbildning i relation till genus, klass och etnicitet, ger här verktyg för analys av hur samhälleliga strukturer och samhällelig förändring (t. ex. ökande internationalisering och globalisering) påverkar barns uttrycksformer och identitetsbildande processer i de tidiga åldrarna. I delkursen integreras den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) om 1,5 hp. Delkurs 3: Barns kreativa praxis, 7,5 hp Children s Creative Practice, 7.5 higher education credits Delkursen behandlar relationen mellan estetiska uttrycksformer och symbolutveckling. Teorier om fantasi, kreativitet och lek lägger grunden för förståelse av barnets musiska och kommunikativa utveckling och praxis, och ger vetenskapliga redskap för en beskrivande och analyserande kompetens. Genom praktiska pass (workshops) i olika estetiska uttrycksformer såsom rörelse/rytmik, musik och bild, uppövas också studentens grundläggande förmåga att själv planera och genomföra estetisk verksamhet för och med barn i de tidiga åldrarna. I delkursen integreras den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) om 1,5 hp. Delkurs 4: Språklig mångfald, 7,5 hp Linguistic Diversity, 7.5 higher education credits Delkursen behandlar språklig mångfald ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv med särskild inriktning mot flerspråkiga barns språk och kunskapsutveckling. I kursen behandlas följande delområden: barns språkutveckling, språklig variation, språk och ideologi, flerspråkig utveckling och inlärning samt andraspråksutveckling och förutsättningar för lärande på ett andraspråk. I delkursen integreras den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) om 1,5 hp. Genomförande Genomgående i kursen kopplas ämnesteori till seminariediskussioner kring såväl styr Sidan 2 av 6

3 dokument som didaktiska konsekvenser och lärandets praktiker relaterade till de studerandes reflektionsprocesser under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). På detta sätt tillvaratas de studerandes praxisspecifika erfarenheter och bidrar till en grundläggande träning i att formulera frågor kring såväl individens som gruppens läroprocesser. Häri beaktas också perspektiv på jämställdhet, jämlikhet och mångfald på så sätt att samhällets värdegrund förmedlas. Inom inriktningen används varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, HFU och VFU seminarier, workshops, basgruppstudier och självstudier. Föreläsningar och inläsning av kurslitteratur skall följas av diskussioner mellan de studerande och seminarieledare, eller fortgå i undervisning som har gestaltande karaktär. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 6 högskolepoäng. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall samverka med den högskoleförlagda undervisningen på sådant sätt att studenten får en grundläggande kunskap om fältmetodik, dokumentation och analys på så sätt att ett vetenskapligt arbets och förhållningssätt grundläggs. Erfarenheterna från VFU redovisas genom specifika uppgifter som behandlas i särskilda VFU seminarier i slutet av respektive delkurs. Här prövas så den högskoleförlagda utbildningens teoretiska och didaktiska perspektiv och begrepp mot det konkreta arbetet med barnets språkliga utveckling i vid mening. På detta sätt sammanförs den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen och riktas mot det övergripande målet för inriktningen. 5. Mål Det övergripande målet i inriktningen är att den studerande utifrån en vidgad förståelse av kultur och språkbegreppen skall erövra breda kunskaper om barns kreativa och språkliga utveckling mot kommunikativ kompetens. Studenten skall inse att denna utveckling är ett resultat av samspelet mellan barnets egna uttrycksformer och skilda socialiserande kulturella språkliga och estetiska praktiker i dess omgivning. Successivt i inriktningen skall studenten utveckla en förmåga att omsätta dessa kunskaper och insikter för att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, som är förenligt med läraruppdraget, kunna planera, genomföra, dokumentera, och utvärdera pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Kursens mål är att studenten skall utveckla kunskap om barns symboliska världar och olika uttrycksformer samt förstå hur samhälleliga strukturer och kulturella förändringsprocesser bidrar till att forma barns livsvärldar. Målet är också att studenten skall erövra redskap för dokumentation och grundläggande analys av barns språkliga och kreativa praxis. Lärandemål Efter avslutad kurs (LKS110) skall studenten kunna: redogöra för aktuella styrdokument för pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och de tidiga skolåren argumentera för olika kulturproduktioners användning i pedagogisk praxis Sidan 3 av 6

4 redogöra för hur samhälleliga strukturer och kulturella förändringsprocesser påverkar förutsättningarna för barns uttrycksformer, socialisation och kunskaps och identitetsbildning medvetet reflektera över och beskriva hur barns symboliska världar kan konstitueras i relation till deras omvärld med adekvata begrepp beskriva hur barns kreativa och kommunikativa förmågor utvecklas genom lek och andra estetiska uttrycksformer grundläggande analysera empiriskt material kring barns språkliga och kreativa praxis utifrån det teoretiska ramverk som presenterats i kursen tillämpa olika estetiska uttrycksformer i pedagogisk verksamhet med barn i de tidiga åldrarna redogöra för barns första och andraspråksutveckling i skriftlig dokumentation anlägga ett metaperspektiv på skolfrågor som rör kulturell och språklig mångfald Generiska kompetenser samt professionskompetenser Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten övar upp genom hela sin studietid. De generiska kompetenser som studenten skall utveckla i kursen är självständighet, ansvar för eget lärande, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, kritisk analys, vetenskapligt förhållningssätt samt skriftlig och muntlig kommunikationsförmåga. Studenten skall utveckla professionell kompetens för att kunna skapa miljöer som främjar alla barns språkliga och kommunikativa utveckling. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet i kursen. Följande moment utgör grund för examination på respektive delkurs. Delkurs 1: Estetik och pedagogik i tidiga åldrar, 7,5 hp: Skriftlig redovisning av VFU uppgift Muntlig redovisning av VFU uppgift i seminarium Sidan 4 av 6

5 Delkurs 2: Kultur, språk och identitet i förskola och skola, 7,5 hp: Skriftlig redovisning av VFU uppgift Muntlig redovisning av VFU uppgift i seminarium Delkurs 3: Barns kreativa praxis, 7,5 hp: Aktivt deltagande i workshops i bild och rytmik Skriftlig redovisning av VFU uppgifter Muntlig redovisning av VFU uppgifter i seminarium Delkurs 4: Språklig mångfald, 7,5 hp: Skriftlig redovisning av VFU uppgifter Muntlig redovisning av VFU uppgifter i seminarium Bedömningen skall innefatta ställningstagande till teoretisk kunskap, såväl översiktlig som mera djupgående, till didaktisk kunskap och didaktisk kompetens. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. Närvaro på VFU skall styrkas genom intyg från lokal lärarutbildare (LLU). Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr Sidan 5 av 6

6 G /07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 50% av kursens poängantal. Kriterier för betyget Godkänd på individuell examinationsuppgift Den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen utifrån följande kriterier: Den studerande kan redogöra för och analysera grundläggande begrepp som behandlas i kursen. Den studerande tydliggör och kommunicerar såväl skriftligt som muntligt sina vunna insikter från kursinnehåll (HFU), litteratur och VFU. Den studerande refererar till obligatorisk kurslitteratur på sådant sätt att källa tydligt framgår. Den studerande använder det svenska språket i sin skrivna text så att innehållet blir tydligt för läsaren. Kriterier för Väl Godkänd på individuell examinationsuppgift Den studerande uppfyller kravet för godkänt. Den studerande kan reflektera över samband och sammanhang och redovisar detta med en tydlig och stringent struktur. Den studerande visar förmåga till självständig och kritisk analys genom att med en vetenskaplig ansats integrera olika perspektiv i den skrivna texten. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas av studenterna och den delkursansvariga institutionen tillsammans med den inriktningsansvariga institutionen. Kursansvarig lärare/institution sammanställer resultatet av kursutvärderingen. Syftet med utvärderingen är att skapa en dialog mellan de studerande och de utbildningsansvariga. Dialogen och resultatet av utvärderingen skall ligga till grund för det utvecklingsarbete som kontinuerligt skall bedrivas av de utbildningsansvariga. 10. Övrigt Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar. Sidan 6 av 6