LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv 15 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. vt 11 LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv 15 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions and Processes of Learning from a Social Perspective, 15 higher educational credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, , reviderad , samt gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Medverkande institutioner: Institutionen för språk och litteraturer, Institutionen för litteratur, idehistoria och religion, Institutionen för svenska språket, Institutionen för tillämpad IT, Högskolan för Scen och Musik, Institutionen för socialt arbete, Statsvetenskapliga institutionen Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde: Utbildningsvetenskap 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, och kan ges som fristående kurs. Kursen utgör den tredje kursen av sex inom allmänt utbildningsområde. Kursen kan ingå i Sidan 1 av 7 uppdaterad

2 lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs: godkänt resultat på kursen LAU100/110, Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process 1: ur den lärandes perspektiv, 15 hp och godkänt resultat på kursen LAU150/160/170, Allmänt utbildningsområde 1: Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 hp, samt minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 15 hp godkända inom en specialisering (studiegång 210 hp) eller minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 45 hp godkända inom breddningsspecialiseringar (studiegång 240 hp) eller minst 60 hp godkända inom första inriktningen och minst 45 hp godkända inom andra inriktningen/ämnet samt 15 hp inom en specialisering. (studiegång 270 hp 330 hp). 4. Innehåll Kursen behandlar följande teman: Lärandets institutioner en del av samhället Olika samhälleliga och strukturella faktorer som påverkar lärandets villkor och process behandlas. Speciellt uppmärksammas betydelsen av social och kulturell tillhörighet. Lärarens uppdrag och möjligheter att utifrån givna förutsättningar motverka social och kulturell segregation, bryta könsrollsmönster och förhindra utslagning problematiseras både ur ett samtida och ett historiskt perspektiv. Härvid uppmärksammas också den betydelse som val av innehåll, arbetssätt och arbetsformer har för att såväl upprätthålla som bryta sådana mönster liksom att förmedla värden. Inom kursen granskas kritiskt hur lärandets institutioner som bärare och förmedlare av etiska, religiösa, kulturella och politiska värden påverkar villkoren för lärandet. Makt, inflytande och identitet Vad skolan/klassen/gruppen som ett socialt system betyder för lärandets villkor Sidan 2 av 7 uppdaterad

3 och process behandlas. Speciellt läggs fokus på maktrelationer, delaktighet och utslagning. Särskilt uppmärksammas mekanismer kring kränkning och förtryck bland såväl barn som vuxna exempelvis mobbning. Olika sätt att organisera undervisning så att de lärande kan ta ansvar för och bli delaktiga i den lärande processen presenteras och analyseras. Gruppens och det sociala samspelets betydelse för individens position i gruppen, personliga utveckling och identitet behandlas och problematiseras. Ledarroll, samspel och kommunikation Kommunikativa, didaktiska och etiska dimensioner av lärares ledarroll belyses. Såväl formella krav på som villkor för ledarskap behandlas, liksom den innebörd och gestaltning en ledarroll kan ha för den studerande. Vidare problematiseras dialektiken i läraruppdraget, d.v.s. att både vara och att samspela och skapa möten med de lärande, kollegor, föräldrar och andra intressenter i skolans verksamhet. Särskilt uppmärksammas kommunikationsmönster som främjar respektive hindrar samspel och grupprocesser i lärandemiljön. Kommunikativa processer och uttryck analyseras med hänsyn till individuella och sociala förutsättningar och den dynamik som skapas i lärandemiljön. Lärandets sociala natur Teorier, begrepp och forskning där lärande och kunskap betraktas som framvuxna i ett socialt och kulturellt sammanhang behandlas. Vad det innebär att de lärande och läraren i interaktionen tillsammans och ömsesidigt bygger upp en miljö för lärande uppmärksammas. Vidare granskas hur olika miljöer för lärande (däri inbegripet digitala miljöer) erbjuder och skapar möjligheter till social gemenskap och kommunikativa processer i lärandet. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ, grupp som samhällsperspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) motsvarande 4,5 högskolepoäng som är obligatorisk. Denna skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv. Utifrån denna samverkan skall den studerande utveckla sin förmåga att hantera komplexa företeelser inom lärarprofessionen. Den studerande skall genom att reflektera, Sidan 3 av 7 uppdaterad

4 analysera, redovisa och gestalta sitt vetande i olika uttrycksformer på ett självständigt vis integrera tidigare vunna kunskaper med kursens innehåll. 5. Genomförande Undervisningens utformning har som mål att förstärka den studerandes didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll. Den studerande skall observera men också pröva, analysera och reflektera över gruppens betydelse för lärandet samt undervisningsmetoder för grupper. Kursens huvudprocess sker inom seminariegrupper och i mindre basgrupper som seminariegruppen delas in i. Basgruppen skall bland annat examineras i en gestaltande gruppuppgift och förbereda seminarier tillsammans. Inom seminariegruppen sker dessutom litteraturseminarier samt andra seminarier eller workshops. Det förekommer även storföreläsningar för flera seminariegrupper samtidigt. Föreläsningarna i kursen uppmärksammar centrala punkter i kursinnehållet genom att behandla teorier, perspektiv och sammanhang. Deltagande i seminariegruppens aktiviteter är en viktig del i det gemensamma lärandet. Förutom fysiska träffar används universitetets lärplattform GUL som ett forum för seminariegruppen att diskutera kursens innehåll (inklusive VFU). Ett litteraturseminarium är dessutom förlagt till denna lärplattform. Ett innehållsligt medel att lyfta fram olikhet som tillgång skall även märkas i genomförandet, där möjligheter till infärgning och valfrihet ses i ljuset av att den används för att tillföra det gemensamma kunskapandet nya dimensioner. Det gemensamma lyfts ur det specifika. 6. Mål Kursens övergripande mål är att den studerande genom att fördjupa och integrera tidigare vunna kunskaper med kursens innehåll utvecklar professionell kompetens. Speciellt analyseras och problematiseras lärandets villkor och process utifrån hur olika sociala och strukturella faktorer i samhället och i lärandemiljön ömsesidigt påverkar varandra. De studerande får redskap som hjälper dem att argumentera för en lärandemiljö där de lärande är delaktiga, har inflytande och tar ansvar för sitt lärande. Sidan 4 av 7 uppdaterad

5 Efter avslutad kurs har de studerande erhållit sådan kunskap inom det utbildningsvetenskapliga området att de kan: förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i ett socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för att skapa miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer) analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv analysera och problematisera egna ställningstaganden vad gäller människosyn och samhälleliga normer utifrån styrdokument, forskning och vunna erfarenheter analysera situationer/företeelser i den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån sociala och samhälleliga perspektiv samt på ett självständigt vis förhålla sig till dessa situationer/företeelser utifrån forskning och egna erfarenheter av asynkrona elektroniska diskussioner kunna reflektera över egenskaper hos dessa som lärmiljö planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet utifrån hur olika sociala och strukturella faktorer i lärandemiljön påverkar denna Generiska kompetenser och professionella kompetenser Generiska kompetenser avser de allmänna kompetenser som den studerande övar upp genom hela sin studietid. Inom kursen utvecklar den studerande följande generiska kompetenser: självständighet, ansvar för eget lärande, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, kritisk analys, vetenskapligt förhållningssätt, kommunikationsförmåga muntligt, skriftligt (även med hjälp av IKT), växelverkan teori praktik, gestaltningsförmåga, förståelse för vikten av engagemang, värderingsförmåga, empatisk förmåga. Inom kursen utvecklar den studerande följande professionella kompetenser: förmåga att se och ta hänsyn till läraruppdragets sociala och samhälleliga aspekter, utvecklandet av ett professionsspråk, delar av den digitala kompetensen Sidan 5 av 7 uppdaterad

6 7. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 8. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment utgör grund för examination och är därför obligatoriska. Skriftlig tentamen med fokus på viktiga begrepp inom kursen som den studerande även skall förhålla sig till på ett självständigt vis Skriftlig analys och reflektion utifrån VFU erfarenheter som också granskas och diskuteras Gestaltande gruppuppgift VFU Litteraturseminarier, inklusive ett virtuellt sådant Examination inom VFU är begränsad till två tillfällen per kurs. Studerande som blivit underkänd vid två tillfällen kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Lärarutbildningsnämnden (LUN). För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Studerande som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 9. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänt, Godkänt eller Väl godkänt. De studerandes arbeten examineras i relation till kursens mål. Underlag för bedömning utgörs av examinationsuppgifterna. Den skriftliga analysen och reflektionen utifrån VFU erfarenheter och därtill hörande granskningsseminarium utgör det viktigaste underlaget för differentiering mellan Godkänt och Väl godkänt men även övriga examinerande moment vägs in i denna bedömning. Följande kriterier tillämpas vid bedömning av de studerandes prestationer och resultat: Betyget Godkänt innebär att den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen. För Godkänt krävs att den studerande på ett självständigt och tydligt sätt: Sidan 6 av 7 uppdaterad

7 analyserar, kommunicerar och använder vunna insikter i såväl HFU som VFU och genom detta visar att hon/han uppfyller kursens mål argumenterar och motiverar sina ställningstaganden med stöd utifrån kursens innehåll samt kommunicerar sina vunna insikter från litteratur, seminarier och VFU och därmed visar att hon/han har uppnått kursens mål. Betyget Väl godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt: visar förmåga att kritiskt och kreativt integrera konkreta erfarenheter under VFU:n med teoretiska perspektiv som behandlats i kursen synliggör sin fördjupade förmåga att hantera komplexa företeelser i verksamheten genom att med väl underbyggda argument problematisera och ta ställning till situationer eller företeelser ifrån VFU:n 10. Kursvärdering Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för de studerande. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påföljande kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till studentkåren och LUR1 eller motsvarande. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 11. Övrigt Till kursplanen hör ett kommentarmaterial. Sidan 7 av 7 uppdaterad