INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU325 Allmänt utbildningsområde 3, Lärandets villkor och process: Ur ett samspelsperspektiv, avancerad nivå, 15 högskolepoäng General Education Field 3, Conditions and Processes of Learning - From an Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden att gälla från och med , höstterminen Utbildningsområde: Verksamhetsförlagd utbildning 50 % och Samhällsvetenskapligt 50 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och kan ges som fristående kurs. Kursen utgör den femte kursen av sex inom allmänt utbildningsområde. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Kursen ingår i följande program: 1) Lärarprogrammet Huvudområde Utbildningsvetenskap Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kurserna: LAU100/110, Lärandets villkor och process 1: Ur den lärandes perspektiv, 15 hp LAU150/160/170, Människan i världen 1: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle, 15hp LAU275, Människan i världen 2: Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 hp Dessutom krävs:

2 LAU225, Lärandets villkor och process 2: Ur ett socialt och samhälleligt perspektiv, 15 hp: Genomgången HFU-del samt genomförd VFU med omdömet visat tillräcklig förmåga enligt VFU-bedömningsunderlaget på Steg 3. Godkänt resultat på inriktning/ar och specialisering/ar som ingår i respektive studiegång förutom motsvarande rest om maximalt 30 högskolepoäng. 2/ 6 Mål Efter avslutad kurs ska studenten ha förvärvat sådana insikter att hon/han utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv kan fördjupa och integrera tidigare kunskaper och erfarenheter med nya, i syfte att utveckla professionell kompetens. Studenten ska kunna visa hur lärandet och läraruppdraget samspelar med rådande individuella och samhälleliga förutsättningar. Studenten ska utifrån en vetenskaplig och etisk grund på ett självständigt sätt utveckla förmågan att hantera komplexa situationer samt kunna bidra till utveckling av verksamheten och professionen. Efter avslutad kurs ska studenten på ett självständigt sätt kunna: urskilja, problematisera och med väl underbyggda argument ta ställning till verksamhetens normativa aspekter och läraruppdragets motsägelsefulla karaktär identifiera och utifrån ett yrkesetiskt perspektiv kritiskt pröva värden och normer i styrdokument och i konkret handling tydliggöra, kommunicera samt problematisera verksamhetens intentioner/mål och resultat beskriva och problematisera uppdraget att analysera, bedöma och dokumentera barns/elevers lärande, utveckling och process utifrån styrdokument och aktuella forskningsresultat kritiskt granska verksamhetens villkor samt på ett kreativt sätt utifrån praktiska och teoretiska motiv pröva att genomföra, dokumentera och utvärdera en förändring/utveckling av verksamheten samt presentera detta arbete i digital form utifrån ett juridiskt och etiskt perspektiv reflektera över och ta ställning till hantering av komplexa dilemman problematisera det egna förhållningssättet och förmågan att kommunicera i olika ledar- och medarbetarskapssituationer samt reflektera över dialog som konflikt hanterings form integrera kunskaper och erfarenheter från teori och praktik och på ett medvetet sätt använda dessa i såväl högskoleförlagd som verksamhetsförlagd utbildning hantera komplexa företeelser och situationer i den verksamhets förlagda delen av utbildningen och därvid reflektera över och värdera egna insatser Generiska kompetenser och professionskompetenser Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten utvecklar under hela sin studietid. Studenten ges möjlighet att ytterligare utveckla följande mer allmänna kompetenser: ansvar, självständighet, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, förmåga till

3 engagemang, värderingsförmåga, kommunikationsförmåga, självkännedom, förmåga att integrera och analysera samt förmåga att hantera komplexitet. Studenten ges möjlighet att ytterligare utveckla sin professionella kompetens att ur ett samspelsperspektiv hantera läraruppdraget med dess komplexitet och motsägelsefullhet, att utvärdera den målstyrda verksamhetens resultat samt utveckla verksamhet. Utbildningsveten skap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv. 3/ 6 Innehåll Kursen behandlar följande teman: Yrkesprofessionen och det normativa uppdraget Läraruppdraget och dess ibland motsägelsefulla karaktär analyseras och granskas kritiskt. Lagar och styrdokument liksom olika lärandemiljöer studeras med avseende på normativitet och komplexitet. Konflikter mellan kollektiva och individuella behov samt skiftande förutsättningar för lärande problematiseras. Yrkesetiska dilemman och juridiska spörsmål av olika slag behandlas och diskuteras. Värdegrunder problematiseras med fokus mot de olika deltagarna i verksamhetens världar såsom barn/ungdom/vuxna, föräldrar, lärare, skolledare, skolmyndigheter samt den politiska instansen. Särskilt studeras hur etiska värden får konkret gestalt i samspel mellan lärare och de lärande i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet samt i relation till bedömning/värdering av barns/elevers utveckling och prestationer. Kommunikationen kring undervisningsarbetets intentioner och resultat behandlas, liksom former för utvecklingssamtal, bedömning och betygsättning. Att utveckla och förändra verksamhet Förutsättningar för utveckling av verksamheten granskas och analyseras. Möjligheter att förbättra verksamhetens villkor problematiseras, liksom yrkesuppdragets yttersta innebörd att påverka det framtida samhället. Särskilt fokus riktas mot spänningsfältet mellan möjlig förändring och läraruppdrag, de lärandes intressen, erfarenheter och delaktighet, samt de politiska, ekonomiska och materiella villkor som kringgärdar verksamheten. Teorier prövas här som redskap för att belysa dessa olika aspekter av lärandets villkor och process. Vidare behandlas lärares ansvar för och möjligheter att driva utvecklingsarbete, fortbilda sig och tillsammans med kollegor verka för en progression av verksamheten. Redskap att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet samt lärares/arbetslagets förändrings- och utvecklingsarbete granskas och behandlas.

4 Att hantera yrkets komplexitet och dilemman Perspektiv som berörts i tidigare kurser inom AUO fokuseras och integreras. Genom att belysa förhållandet mellan olika delar av det praktiska och intellektuella undervis ningsarbetet utvecklas beredskap att möta yrkets utmaningar. Komplexiteten i ledar- och medarbetarskap samt interaktion på olika nivåer och i olika grupperingar dis ku teras och problematiseras. Förhållandet mellan teori och praktik, det specifika och det generella, vad man vill och vad man kan uppmärksammas, liksom relationen mellan didaktikens vad-, hur- och varför-frågor. De studerande erbjuds att ytterligare för bättra strukturer, fördjupa insikter, förtydliga samband och därmed förstärka den yrkesskicklighet som så ofta kännetecknas av förmågan att göra rätt avvägningar i komplexa dilemman. I kursen ingår en högskoleförlagd och en verksamhetsförlagd del på vardera 7,5 poäng. VFU:n och HFU:n ska integreras på ett sådant sätt att kursens innehåll belyses utifrån ett samspelsperspektiv, i syfte att ge en beredskap att möta och hantera komplexa företeelser i professionen. Praktiska och teoretiska perspektiv integreras i såväl HFU som VFU. Ett innehållsligt medel att lyfta fram olikhet som tillgång ska även märkas i genomförandet med möjlighet till infärgning och valfrihet utifrån verksamhetsområde. Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll. Innehållet bearbetas i föreläsningar, seminarier, workshops och basgruppsarbete samt redovisas muntligt och skriftligt. Digitala verktyg används för kommunikation, informationssökning och presentation. Den studerande får observera, analysera och pröva metoder för undervisning/pedagogisk verksamhet, arbeta med självvärdering/självreflektion samt fallstudier. I en större examinationsuppgift prövar studenten att kartlägga verksamhet, exempelvis genom observation, enkät, intervju eller test samt att föreslå/använda olika verktyg för utvärdering och dokumentation. Processinriktat arbetssätt används i denna uppgift (kartläggning >skiss/pm-presentation >kamrat- och lärarrespons >bearbetning >multimodal presentation). Studen terna ges möjlighet att på olika sätt reflektera kring, analysera, redovisa och gestalta sina kunskaper och erfarenheter. På seminarier och i workshops behandlas och examineras kursinnehållet utifrån obligatorisk och valbar litteratur i relation till uppsatta mål och under ledning av lärare från medverkan de institutioner enligt följande: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession: lärandeteorier, läraruppdraget i relation till rådande förutsättningar, yrkesspråk, yrkesetik, bedömning, verksamhets utveckling. Lärarna från dessa institutioner leder seminariegrup perna. Institutionen för arbetsvetenskap: arbetsplatskonflikter, konflikthantering. 4/ 6

5 Statsvetenskapliga institutionen: hantering av dilemman utifrån juridiskt/etiskt perspektiv. I den verksamhetsförlagda utbildningen ges studenterna möjlighet att integrera och använda kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet och därvid utveckla förmågan att hantera yrkets komplexitet och dilemman. 5/ 6 Former för undervisning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment är obligatoriska och utgör grund för bedömning: Litteraturseminarier och workshops inklusive två skriftliga inlämningsuppgifter VFU Utvecklingsarbete: Idépresentation, muntlig redovisning, respons på annan students redovisning samt skriftlig dokumentation För bedömningen ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran ska vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. Examination inom verksamhetsförlagd del (VFU) är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Lärarutbildningsnämnden. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Betyg På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Den studerande examineras i relation till kursens mål. Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. Seminarieledaren för respektive grupp sätter betyg efter inhämtande av bedömningsunderlag från VFU-ledare samt från lärare på Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för arbetsvetenskap. En förutsättning för godkänt betyg på kursen är studentens aktiva deltagande i kursens obligatoriska moment (litteraturseminarier, workshops, muntliga och skriftliga uppgifter/redovisningar). Det viktigaste underlaget för differentiering mellan G och VG utgörs av studentens prestationer i VFU:n och i redovisningen av utvecklingsarbetet. För betyget G krävs att den studerande: - i samtliga obligatoriska moment tydliggör, använder och kommunicerar vunna insikter från HFU och VFU och därmed visar att hon/han uppfyller kursens mål

6 - redovisar, argumenterar och reflekterar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt dvs. tydligt och med stöd i teorier motiverar sina ställningstaganden såväl muntligt som skriftligt - uppvisar god förmåga i den verksamhetsförlagda utbildningen För betyget VG krävs, utöver kraven för G, att den studerande: - på ett fördjupat, problematiserande, kritiskt och självständigt sätt reflekterar över och förklarar samband och system på ett tydligt och kommunikativt sätt såväl muntligt som skriftligt förklarar samt integrerar olika teoretiska perspektiv med egna och andras praktiska erfarenheter - inom sin VFU visar väl utvecklad god förmåga i att hantera yrkesrollens komplexitet 6/ 6 Kursvärdering Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påföljande kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till Göta studentkår Utbildningsvetenskapliga sektionen och LUN. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara.