LAU275, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskaplighet i teori och praktik, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Transkript

1 1 Kursplan LAU 275 Gäller från och med vt 12 LAU275, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskaplighet i teori och praktik, avancerad nivå, 15 högskolepoäng General Education Field 2, Scholarly and Scientific Approaches in Theory and Practice, 15 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning , samt reviderad , samt och gäller från vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper Medverkande institutioner: Högskolan för scen och musik, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Institutionen för globala studier, Institutionen för historiska studier, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Institutionen för svenska språket, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen, Högskolan för Design och Konsthantverk, Högskolan för Fotografi. Utbildningsområde: undervisning 2. Inplacering Kursen igår i Lärarprogrammet, allmänt utbildningsområde, och kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Den bygger vidare på LAU 110 och LAU 170 och förbereder för LAU 225, LAU 325 och LAU 395. Den kan även ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: Godkänt resultat på kursen LAU100/110, Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process 1: Ur den lärandes perspektiv, 15 hp

2 2 och Godkänt resultat på kursen LAU 150/160/170, Allmänt utbildningsområde 1Människan i världen 1: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle, 15 hp, samt Minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 45 hp godkända inom breddningsspecialiseringar (studiegång 240 hp) eller Minst 60 hp godkända inom första inriktningen samt 15 hp inom en fördjupningsspecialisering och minst 45 hp inom andra inriktningen (studiegång 270 hp hp) 4. Innehåll De båda delkurserna i kursen Vetenskaplighet i teori och praktik syftar till att utbilda lärare till omdömesgilla och reflekterande praktiker. Genom fördjupade studier i vetenskapligt tänkande, vetenskapliga förhållningssätt och arbetssätt får studenterna kunskap om och kunskaper i relationen mellan teori och praktik inom det utbildningsvetenskapliga området. Delkurs 1: Vetenskaplig metod i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng (varav 3 högskolepoäng VFU) Under kursen får studenterna träning i vetenskapligt tänkande och arbete. Detta görs dels med utgångspunkt från en syn på det vetenskapliga tänkandet och arbetet som en variationsrik praxis, dels med utgångspunkt från den professionalisering läraryrket genomgått det senaste århundradet. Integrationen av vetenskapliga kompetenser i läraryrket är en del av denna fortgående professionalisering. Studenten utmanas under delkursen i att utifrån givna frågeställningar självständigt pröva olika vetenskapliga metoder på sin VFU-plats. I ett teoretiskt moment prövar också studenten kritisk analys i vetenskaplig mening. Delkurs 2: Projektarbete, 7,5 högskolepoäng (varav 1,5 högskolepoäng VFU) I delkursen prövar studenten att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt självständigt planera, strukturera, genomföra samt muntligt och skriftligt presentera ett projektarbete i en mindre grupp. Studenterna skall självständigt, men i samråd med en handledare, samt i dialog med sin lokala lärarutbildare, formulera och problematisera ämne för sina projekt. Projektarbetet görs inom något av fem temaområden (presenteras nedan). Varje tema inleds med en heldag bestående av föreläsningar där för temat centrala synsätt, begrepp och teoretiska utgångspunkter beskrivs och problematiseras. Studenternas uppsatsidéer diskuteras och problematiseras också i särskilda seminarier. För samtliga teman gäller att undersökningsdelen i projektarbetet med fördel genomförs i studenternas VFUområden. Genomgående gäller också att frågor kring kön, klass, etnicitet och kulturell mångfald är integrerade i de olika temakurserna.

3 3 Tema Kultur och identitet Under temat Kultur och identitet behandlas frågor som rör kultur skapad för och av barn och ungdomar. Vi studerar olika barn- och ungdomskulturer, subkulturer, populärkultur, idrott, föreningsliv och fritidsvanor. Olika kulturella områden som till exempel musik, film, TV, litteratur, idrott, politik och livsåskådning problematiseras och analyseras också. Vidare studeras hur engagemang i olika former av kultur kan bidra till skapandet och befästandet av identitet. Tema Vi och dom Under temat Vi och dom problematiseras uppdelningen av människor i kategorierna vi och dom, som är så vanlig i vår värld. Vi fokuserar på frågor som: varför, hur och i vilka sammanhang denna uppdelning sker? Vem eller vad bestämmer vilka som hör till den ena eller andra kategorin, och hur avgörs kategoriernas värde? Vilka konsekvenser får uppdelningen, och hur kan vi motverka de negativa konsekvenserna? Hur påverkas våra identiteter av denna uppdelning, och vad händer med identiteter som inte passar in i mallen? Tema Hållbar utveckling och miljömål Under temat Hållbar utveckling och miljömål studeras och bearbetas naturvetenskapens och teknikens betydelse för samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Frågor om naturvetenskapernas och teknikens betydelse för människans levnadsvillkor i ett brett perspektiv kan tas som utgångspunkt för en tvärvetenskaplig belysning. Tema Ett samhälle söker sin berättelse Under temat Ett samhälle söker sin berättelse problematiseras förhållandet mellan konst och samhälle genom att studenterna med utgångspunkt i ett valt ämne fokuserar konstarternas berättandeformer. Hur förhåller sig konstnärlig verksamhet till vetenskapliga teorier och metoder? Och varför kallas vissa uttrycksformer alternativa? Vad berättar filmen Star Wars utöver sin egen intrig om det samhälle den skapas i? Kan musik berätta något utöver den tonsatta texten? Vem äger tolkningsföreträde? Kan man systematisera en upplevelse? Tema Internationalisering Under temat Internationalisering kan göras jämförelser med andra länders utbildningssystem avseende exempelvis läroplaner/kursplaner, elevdemokrati, bedömning, dokumentation av elevers lärande, kontakt hem och skola, undersökningar baserade på observationer och intervjuer av exempelvis språkundervisning, undervisning i matematik och läsinlärning. Det är också möjligt att ta utgångspunkt i integration och mångfald i svensk skola eller hur pedagogiska riktningar anpassas och utvecklas. Insamling av data till projektarbetet kan ske i Sverige eller utomlands.

4 4 Genomförande Den första delkursen bygger på föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Seminarierna ska knyta ihop föreläsningar och kurslitteratur och ge studenterna möjlighet att diskutera och fördjupa sig i de frågor som kursen aktualiserar. Genom ett aktivt deltagande i seminarierna stärks studenternas förmåga att kritiskt diskutera och reflektera över vetenskapliga förhållnings- och arbetssätt, samt koppla dessa till sitt kommande läraryrke. Studenterna fördjupar sina kunskaper om olika vetenskapliga förhållningssätt genom att problematisera teori och metod med utgångspunkt i ett urval vetenskapliga avhandlingar med anknytning till det utbildningsvetenskapliga området. Seminarieövningarna blir härigenom ett led i att utbilda lärare till omdömesgilla och kritiskt reflekterande praktiker vilket är det centrala i kursens pedagogiska ansats. I delkursen ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. På VFU-platsen ges studenten möjlighet att pröva på olika forskningsmetoder. Under den andra delkursen ska studenterna i grupp självständigt formulera frågeställningar med utbildningsvetenskaplig relevans samt planera, genomföra och redovisa ett vetenskapligt eller konstnärligt arbete. I kursen varvas gruppens självständiga arbete med handledning. Projektarbetet redovisas i form av en konstnärlig gestaltning eller en vetenskaplig uppsats. Såväl skriftliga som muntliga redovisningsformer tillämpas. I delkursen ingår 1,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. Inom denna delkurs diskuterar studenterna projektarbetet med sin lokala lärarutbildare på VFU-platsen, dels under arbetets gång, dels som genom en presentation av det färdiga arbetet. Detta är ett led i att låta högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning sammanföras på ett fruktbart sätt. 5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten ha en fördjupad kunskap inom det utbildningsvetenskapliga området så att ett på vetenskaplig eller konstnärlig grund reflekterat och i hög grad självständigt projektarbete kan genomföras. Med hjälp av vetenskapliga metoder som intervju, observation och enkät ska studenten systematiskt kunna tillvarata eller gestalta sammanställd samhällsdata, systematisera och analysera gruppens såväl som egna erfarenheter samt visa hur detta av läraren kan användas i verksamheten och som ett led i dess skolutveckling. Studenten ska med en kritisk vetenskaplighet visa på kunnande att identifiera utbildningsvetenskapliga problem och kunna argumentera för metoder och teorier relevanta för kommande lärarprofession som reflekterande praktiker. Specifikt ska studenten: kunna urskilja och värdera relationer mellan syfte, frågeställningar och metoder i vetenskapliga texter och arbeten med utbildningsvetenskaplig relevans med hög grad av självständighet kunna redovisa en kritisk granskning av texter (även digitala) och empiriska arbeten som rör analyser av verksamheten kunna reflektera och problematisera över utbildningsvetenskapligt grundade frågeställningar och relatera dessa till erfarenhetsbaserad kunskap och tvärtom med en fördjupad kunskap använda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier i ett skriftligt projektarbete med relevans för verksamheten, alternativt vid gestaltningstemat

5 5 med en fördjupad kunskap utifrån ett eller flera konstnärliga formspråk kunna gestalta ett tema eller en frågeställning och visa på såväl innehållet som metodens relevans för professionell pedagogisk verksamhet kunna presentera, strukturera samt genomföra både muntligt och skriftligt alternativt gestalta ett utbildningsvetenskapligt projektarbete med tydlig förankring i lärarprofessionen beakta upphovsrätt och visa på en etisk medvetenhet vid publicering av projektarbete på digitala plattformar Generiska kompetenser och professionskompetenser Utöver den kunskap som är specifik för kursen utvecklar studenten generiska kompetenser som har ett vidare användningsområde utanför kursens lärarandekontext: ta ansvar för eget lärande, självständighet såväl som samarbetsförmåga, en kreativ förmåga, en muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga samt kunskap i användandet av ordbehandlingsprogram och nätbaserade lärplattformer. Studenten ska utveckla professionell kompetens vilket innefattar reflektioner kring yrket såväl som egna attityder. Som omdömesgill och reflekterande praktiker ska studenten utveckla en förmåga att lära känna barnen/eleverna och deras varierande problem och möjligheter och utifrån detta skapa lärandemiljöer, inklusive digitala lärandemiljöer, som främjar alla barns, ungdomars och vuxnas lärande. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista 7. Former för bedömning Delkurs 1 examineras dels genom de individuella praktiska metodövningar som studenten genomför på sin VFU-plats och som rapporteras skriftligt, dels genom en individuell, skriftlig uppgift. Delkurs 2 examineras genom redovisning av ett projektarbete. Temat Ett samhälle söker sin berättelse redovisas i form av en kontinuerligt förd processdagbok och en konstnärlig gestaltning. Övriga teman redovisas i form av ett seminarium där man försvarar den egna gruppens uppsats. Examineringen av VFU-uppgiften utgörs dels av att den lokala lärarutbildaren (LLU:aren) skriftligt intygar att hon/han getts möjlighet att diskutera projektarbetet under arbetets gång, dels att LLU:aren intygar att hon/han getts möjlighet att ta del av det färdiga resultatet. Det sistnämnda kan antingen ske genom att studenterna presenterar projektarbetet på sin VFU-plats eller att LLU:aren inbjudits till

6 6 examinationstillfället, vilket formellt sett är ett praxisseminarium. I den mån två eller fler studenter med samma VFU-placering skrivit uppsats tillsammans kan VFU-redovisningen ske par- eller gruppvis. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt. För betyget Godkänt (G) på hemtentamen, delkurs 1, krävs att studenten: är väl förtrogen med kurslitteraturen påvisar och problematiserar relationer mellan olika vetenskapliga perspektiv på ett medvetet sätt skiljer mellan egna och andras idéer och resonemang tydligt klargör, och med sakliga argument motiverar, egen analys grundar egna reflektioner utifrån kurslitteraturen ger språkligt sammanhängande svar För betyget Väl godkänt (VG) på hemtentamen, delkurs 1, krävs, utöver ovanstående, att studenten: visar kunskap på ett kritiskt förhållningssätt till de perspektiv på vetenskapligt tänkande och arbete som kursen innehåller på ett korrekt sätt argumenterar för och använder sig av de vetenskapliga begrepp som tas upp i kursen påvisar och problematiserar relationer mellan vetenskapliga perspektiv och lärarprofession ger klart strukturerade svar Vid betygsättningen görs alltid en helhetsbedömning som innebär en sammanvägning av samtliga ovanstående kriterier. För betyg på projektarbete, delkurs 2, se vidare kriterier för bedömning i Anvisningar projektarbete LAU 275, delkurs 2 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits till vara.