LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Kursplan LAU270 Gäller från och med vt 11 LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng General Education Field 2, Scholarly and Scientific Thinking, Work and Approaches, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden och reviderad samt och gäller från och med vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper Medverkande institution: Högskolan för scen och musik, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Institutionen för globala studier, Institutionen för historiska studier, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för pedagogik och didaktik, Institutionen för svenska språket, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Sociologiska institutionen, Statsvetenskapliga institutionen, Högskolan för Design och Konsthantverk, Högskolan för Fotografi Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde: Utbildningsvetenskap 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, allmänt utbildningsområde, och kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Den bygger vidare på LAU 110 och LAU 170 och förbereder för LAU 210, LAU 310 och LAU 370. Den kan även ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: godkänt resultat på kursen LAU100/110, Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process 1: ur den lärandes perspektiv, 15 hp

2 2(6 och godkänt resultat på kursen LAU150/160/170, Allmänt utbildningsområde 1: Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 hp, samt minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 15 hp godkända inom en specialisering (studiegång 210 hp) 4. Innehåll Delkurs 1: Vetenskaplig metod i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng (varav 3 högskolepoäng VFU) Kursen syftar till att utbilda lärare till omdömesgilla och reflekterande praktiker. Under kursen tränas studenterna i vetenskapligt tänkande och arbete utifrån olika vetenskapliga förhållningssätt. Detta görs dels med utgångspunkt från en syn på det vetenskapliga tänkandet och arbetet som en variationsrik praxis, dels med utgångspunkt från den professionalisering läraryrket genomgått det senaste århundradet. Integrationen av vetenskapliga kompetenser i läraryrket är en del av denna fortgående professionalisering. Studenten tränas under delkursen i att utifrån givna frågeställningar pröva olika vetenskapliga metoder på sin VFU-plats. I ett teoretiskt moment tränas också studenten i kritisk analys, i vetenskaplig mening. Delkurs 2: Projektarbete, 7,5 högskolepoäng (varav 1,5 högskolepoäng VFU) I delkursen prövar studenten att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt planera, strukturera, genomföra samt muntligt och skriftligt presentera ett projektarbete i en mindre grupp. Studenterna skall självständigt, men i samråd med gruppen, en handledare, samt i dialog med sin lokala lärarutbildare (LLU), formulera och problematisera ett utbildningsvetenskapligt relevant ämne för sina projekt. Projektarbetet är en övning i och en tillämpning av vetenskapliga teorier och metoder. Projektarbetet görs inom något av fem temaområden. Varje tema inleds med en heldag bestående av föreläsningar där för temat centrala synsätt, begrepp och teoretiska utgångspunkter beskrivs och problematiseras. Under kursen får studenten också föreläsningar kring framställandet av en vetenskaplig text samt referenshantering. Studenternas uppsatsidéer diskuteras i särskilda seminarier. För samtliga teman gäller att undersökningsdelen i projektarbetet med fördel kan genomföras i studenternas VFU-områden. Genomgående gäller också att frågor kring kön, klass, etnicitet och kulturell mångfald är integrerade i de olika temakurserna. Tema Kultur och identitet Under temat Kultur och identitet behandlas frågor som rör kultur skapad för och av barn och ungdomar. Vi studerar olika barn- och ungdomskulturer, subkulturer, populärkultur, idrott, föreningsliv och fritidsvanor. Olika kulturella områden som till exempel musik, film, TV, litteratur, idrott, politik och livsåskådning problematiseras och analyseras. Vidare studeras hur engagemang i olika former av kultur kan bidra till skapandet och befästandet av identitet.

3 3(6 Tema Vi och dom Under temat Vi och dom problematiseras uppdelningen av människor i kategorierna vi och dom, som är så vanlig i vår värld. Vi fokuserar på frågor som: varför, hur och i vilka sammanhang denna uppdelning sker? Vem eller vad bestämmer vilka som hör till den ena eller andra kategorin, och hur avgörs kategoriernas värde? Vilka konsekvenser får uppdelningen, och hur kan vi motverka de negativa konsekvenserna? Hur påverkas våra identiteter av denna uppdelning, och vad händer med identiteter som inte passar in i mallen? Tema Hållbar utveckling och miljömål Under temat Hållbar utveckling och miljömål studeras och bearbetas naturvetenskapens och teknikens betydelse för samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Frågor om naturvetenskapernas och teknikens betydelse för människans levnadsvillkor i ett brett perspektiv kan tas som utgångspunkt för en tvärvetenskaplig belysning. Tema Ett samhälle söker sin berättelse Under temat Ett samhälle söker sin berättelse problematiseras förhållandet mellan konst och samhälle genom att studenterna med utgångspunkt i ett valt ämne fokuserar konstarternas berättandeformer. Hur förhåller sig konstnärlig verksamhet till vetenskapliga teorier och metoder? Och varför kallas vissa uttrycksformer alternativa? Vad berättar filmen Star Wars utöver sin egen intrig om det samhälle den skapas i? Kan musik berätta något utöver den tonsatta texten? Vem äger tolkningsföreträde? Kan man systematisera en upplevelse? Tema Internationalisering Under temat Internationalisering kan göras jämförelser med andra länders utbildningssystem avseende exempelvis läroplaner/kursplaner, elevdemokrati, bedömning, dokumentation av elevers lärande, kontakt hem och skola, undersökningar baserade på observationer och intervjuer av exempelvis språkundervisning, undervisning i matematik och läsinlärning. Det är också möjligt att ta utgångspunkt i integration och mångfald i svensk skola eller hur pedagogiska riktningar anpassas och utvecklas. Insamling av data till projektarbetet kan ske i Sverige eller utomlands. Genomförande Den första delkursen bygger på föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Seminarierna ska knyta ihop föreläsningar och kurslitteratur och ge studenterna möjlighet att diskutera och fördjupa sig i de frågor som kursen aktualiserar. Genom ett aktivt deltagande i seminarierna stärks studenternas förmåga att kritiskt diskutera och reflektera över vetenskapliga förhållnings- och arbetssätt, samt att koppla dessa till sitt kommande läraryrke. Seminarieövningarna är härigenom ett led i att utbilda lärare till omdömesgilla och reflekterande praktiker och är härigenom centrala för kursens pedagogiska ansats. I delkursen ingår 3 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. På sin VFU-plats övar studenten på olika forskningsmetoder.

4 4(6 Under den andra delkursen ska studenterna i grupp planera, genomföra och redovisa ett vetenskapligt eller konstnärligt förankrat projektarbete. I kursen varvas gruppens självständiga arbete med handledning. Under delkursen ges också föreläsningar och seminarier. Projektarbetet redovisas i form av en konstnärlig gestaltning eller en vetenskaplig uppsats. Såväl skriftliga som muntliga redovisningsformer tillämpas. I delkursen ingår 1,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning. Inom denna del diskuterar studenterna sitt projektarbete under arbetets gång, samt presenterar det färdiga projektarbetet för sin lokala lärarutbildare på VFU-platsen. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten ha fått sådan grundläggande kunskap i det utbildningsvetenskapliga området att ett på vetenskaplig eller konstnärlig grund reflekterat och självständigt projektarbete kan genomföras. Med hjälp av vetenskapliga metoder som intervju, enkät eller konstnärlig gestaltning, systematiskt kunna tillvarata eller gestalta sammanställd samhällsdata, systematisera andras såväl som egna erfarenheter samt visa hur detta av läraren kan användas i verksamheten och som ett led i en skolutveckling. Studenten skall tränas i och visa på kunnande att identifiera utbildningsvetenskapliga problem och kunna argumentera för metoder och teorier relevanta för kommande lärarprofession som reflekterande praktiker. Specifikt skall studenten: kunna förklara och värdera relationer mellan syfte, frågeställningar och metoder i vetenskapliga texter och arbeten med utbildningsvetenskaplig relevans självständigt kunna redovisa en kritisk granskning av texter (även digitala) och empiriska arbeten som rör analyser av verksamheten kunna reflektera över utbildningsvetenskapligt grundade frågeställningar och relatera dessa till erfarenhetsbaserad kunskap och omvänt på en grundläggande nivå använda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier i ett projektarbete med relevans för verksamheten alternativt på en grundläggande nivå utifrån ett eller flera konstnärliga formspråk kunna gestalta ett tema eller en frågeställning och visa såväl innehållet som metodens relevans för professionell pedagogisk verksamhet kunna presentera, strukturera, genomföra samt både muntligt och skriftligt - alternativt gestalta - ett utbildningsvetenskapligt projektarbete med tydlig förankring i lärarprofessionen beakta upphovsrätt och visa på en etisk medvetenhet vid publicering av projektarbete på digital plattform Generiska kompetenser Utöver den kunskap som är specifik för kursen utvecklar studenten generiska kompetenser som har ett vidare användningsområde utanför kursens lärandekontext: att ta ansvar för eget lärande, självständighet såväl som samarbetsförmåga, en kreativ förmåga, en muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga samt kunskap i användande av ordbehandlingsprogram och digitala lärplattformen GUL.

5 5(6 Professionskompetenser Studenten ska utveckla professionell kompetens vilket innefattar reflektioner kring yrket såväl som egna attityder. Som reflekterande praktiker ska studenten utveckla en förmåga att lära känna barnen/eleverna och deras varierande problem och möjligheter och utifrån detta skapa lärandemiljöer, inklusive digitala lärandemiljöer, som främjar alla barns, ungdomars och vuxnas lärande. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista 7. Former för bedömning Delkurs 1 examineras dels genom de individuella praktiska metodövningar som studenten genomför på sin VFU-plats och som rapporteras skriftligt, dels genom en individuell, skriftlig uppgift. Delkurs 2 examineras genom redovisning av ett projektarbete. Temat Ett samhälle söker sin berättelse redovisas i form av en sammanfattad kontinuerligt förd processdagbok och en konstnärlig gestaltning. Övriga teman redovisas i form av ett seminarium där man försvarar den egna gruppens uppsats. Redovisningen av VFU-uppgiften utgörs dels av att den lokala lärarutbildaren (LLU:n) skriftligt intygar att hon/han givits möjlighet att diskutera projektarbetet under arbetets gång, dels att LLU:n intygar att hon/han givits möjlighet att ta del av det färdiga resultatet. Det sistnämnda kan antingen ske genom att studenterna presenterar projektarbetet på sin VFU-plats eller att LLU:n inbjudits till redovisningstillfället, vilket formellt sett är ett praxisseminarium. I den mån två eller fler studenter med samma VFU-placering skrivit uppsats tillsammans kan VFU-redovisningen ske par- eller gruppvis. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Delkurs 1 För betyget Godkänd (G) på hemtentamen krävs att du: visar förtrogenhet med kurslitteraturen på ett korrekt sätt redogör för och använder dig av de begrepp som tas upp i tentamensfrågorna

6 6(6 skiljer mellan dina egna och andras idéer och resonemang tydligt redovisar, och med sakliga argument motiverar, din egen analys grundar reflektioner i referat ger språkligt begripliga svar För betyget Väl godkänd (VG) på hemtentamen krävs, utöver ovanstående, att du: arbetar kritiskt och självständigt med de perspektiv på vetenskapligt tänkande och arbete som kursen innehåller påvisar och problematiserar relationer mellan olika vetenskapliga perspektiv påvisar och problematiserar relationer mellan vetenskapliga perspektiv och lärarprofession ger klart strukturerade och sammanhängande svar För betyg på projektarbete, delkurs 2, se vidare kriterier för bedömning i Projektarbete LAU 260, delkurs 2 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig studierektor, samt till ansvarig vid LUR eller motsvarande samt studentkåren. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits till vara.