LBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht 08 LBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng Biology 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd interimistiskt av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller från och med höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi. Medverkande institutioner: Institutionen för växt och miljövetenskaper, Zoologiska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 75%, Undervisning 25%. Kursen ersätter kurs LBI100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Biologi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Biologi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen behandlar biologisk ämnesteori inom områdena Cell och molekylärbiologi resp. Livsprocesser. Dessutom ingår ämnesdidaktik med anknytning till dessa områden samt verksamhetsförlagda studier av hur de kan göras till föremål för undervisning. Sidan 1 av 5 Uppdaterad

2 Delkurs 1. Cell och molekylärbiologi, 9 hp Cell and Molecular Biology, 9 higher education credits Cellbiologi, 1,5 hp Kursen inleds med en presentation av cellkonceptet celler kontra virus och kemiska lösningar. Prokaryota kontra eukaryota cellers struktur och funktion samt energiflödet i cellen behandlas. Den centrala dogmen: Från DNA till protein. Mikrobiologi, 3,5 hp Den mikrobiella cellens evolution. Bakteriers, prokaryota cellers, tillväxt och reproduktion som encelliga individer behandlas liksom mikrobiell metabolism och genetik samt genexpression (genuttryck) hos bakterier. Bakterievirus struktur och reproduktion i relation till motsvarande bakteriella processer studeras också. Bakteriers viktiga roll i olika ekosystem behandlas samt mikroorganismers roll inom bioteknik/genteknik. Genetik (4 hp) Genetikavsnittet behandlar arvets mekanismer och rör den genetiska basen för biologiska skillnader på cell, individ och populationsnivå. Man studerar hur den genetiska variationen uppkommer och vidmakthålls, och hur studier av detta kan utnyttjas för att identifiera gener som sammanhänger med sjukdomar eller andra egenskaper. Vidare behandlas arvets stabilitet och mekanismerna för dess evolution. I kursen behandlas avslutningsvis också modern genteknik/bioteknik och dess tillämpningar inom olika områden, följt av en etisk diskussion om utnyttjandet av dessa tekniker. Delkurs 2. Livsprocesser, 9 hp Life Processes, 9 higher education credits Växtfysiologi (4,5 hp) I momentet växtfysiologi ingår funktionell anatomi och fysiologiska regleringsprocesser hos främst kärlväxter. Mer utförligt behandlas följande: Fotosyntes och fotosyntetiska produkters transport och fördelning inom växten. Vattenförsörjning och gasutbyte, anatomiska och fysiologiska anpassningar till miljöförhållanden, f.a. ljus och vatten. Växternas behov, upptag och transport av mineralnäringsämnen. Hormoners betydelse för reglering av tillväxt och utveckling. Fytokromsystemets roll vid fotomorfogenes, reproduktion och anpassningar till årstidsväxlingar. Växtfysiologiska tillämpningar inom skogs och jordbruk, hortikultur och bioteknik. Sidan 2 av 5 Uppdaterad

3 Zoofysiologi (4,5 hp) Inom det zoofysiologiska momentet behandlas olika organ och organsystem och deras reglering med exempel från ryggradsdjuren. Nervsystemets fysiologi förklaras och knyts till kunskap om muskelfysiologi, cirkulations och respirationssystemet, magtarmkanalens fysiologi och sinnesorganens funktion. Kroppens endokrina kontrollsystem förklaras och knyts till fysiologisk kunskap om tillväxt, ämnesomsättning, stress och reproduktion. Delkurs 3. Ämnesdidaktik, 4,5 hp Didactics of Biology, 4.5 higher education credit I denna delkurs studeras biologins, och i vidare mening naturvetenskapens, betydelse för samhället och samhällsutvecklingen. Skolämnet biologi studeras på olika sätt, bl.a. genom analys av kursplaner och läromedel för grund och gymnasieskolans biologi. Delkursen tar också upp studier och analys av elevuppfattningar inom områdena celloch molekylärbiologi och livsprocesser samt analys av hur undervisning kan planeras utifrån dessa elevuppfattningar. Planering, genomförande och utvärdering av laborationer och demonstrationer lämpliga för skolan behandlas också. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School Based Education, 7.5 higher education credits Den verksamhetsförlagda utbildningen skall tillsammans med den övriga undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv, d.v.s. både ett akademiskt och ett yrkesmässigt perspektiv. Ett huvudsyfte med den verksamhetsförlagda delen är att göra det möjligt för studenterna att studera hur biologi kan göras till föremål för undervisning. Detta innebär bl.a. att studera vilket innehåll som undervisas och hur det undervisas. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa i biologi och härigenom generera frågor som bearbetas inom kursens ram. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) läses samordnat med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFU period genomförs i slutet av kursen. 5. Mål Inriktning biologi har som övergripande mål att studenterna skall tillägna sig goda kunskaper i biologisk ämnesteori och ämnesdidaktik så att de skall kunna bedriva en Sidan 3 av 5 Uppdaterad

4 bra undervisning i biologi inom grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Kursen syftar till att studenterna skall kunna använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt, känna till vanliga biologiska begrepp och teorier samt förstå hur biologisk kunskap utvecklas. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: redogöra för cellers grundläggande byggnad, funktion och energiomsättning översiktligt beskriva mikroorganismernas mångfald och livsprocesser, deras betydelse för hälsa och sjukdom och deras roll i naturens kretslopp. förstå och redogöra för grundläggande begrepp inom prokaryot och eukaryot genetik samt förstå arvets basala mekanismer hos högre organismer inte minst människa beskriva basala mekanismer för hur djur och växter fungerar i sin normala miljö och hur de påverkas och anpassar sig till förändringar i omvärldsfaktorer beskriva grundläggande fysiologiska processer från organ till organismnivå och förstå hur dessa är integrerade i den levande organismen planera och utföra enklare laborationer med biologiskt försöksmaterial samt kunna samla och tolka data identifiera och diskutera etiska frågeställningar utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv och i ett skolperspektiv beskriva vanligt förekommande uppfattningar om biologiska begrepp och teorier samt hur dessa påverkar lärande och undervisning redogöra för olika undervisningsstrategier samt kunna reflektera över hur dessa bidrar till att alla elever lär sig med handledning kunna planera och genomföra undervisning samt utvärdera den i förhållande till uppsatta mål. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina, laborationsredogörelser samt muntliga och skriftliga redovisningar. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. VFU, laborationer, muntliga redovisningar, gruppövningar och seminarier är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Sidan 4 av 5 Uppdaterad

5 Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. 9. Kursvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning skall lämnas till LUR Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad