Religionskunskap för lärare 1 2

Transkript

1 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Religionskunskap för lärare 1 2 KOMMENTARDEL till Inriktningen Religionskunskap 1. Förklaringar av centrala begrepp Vårt nutida samhälle är mångkulturellt. I ett sådant samhälle möter människor varandra med olika kulturell och religiös bakgrund. I dagens skola sker och förhandlas var dag kulturmöten. Ett mångkulturellt och kulturmötesperspektiv präglar därför ämnesstudiet religionsvetenskap för blivande lärare. Universitetsämnet religionsvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion består av fem delämnesområden: religionshistoria, religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi), bibelvetenskap, kristendomens historia samt tros och livsåskådningsvetenskap. Alla fem ämnesområdena är involverade i fortsättningskursen religionsvetenskap för blivande lärare. I kursen anläggs dock särskilt ett religionsbeteendevetenskapligt perspektiv, dvs. religioner och religiösa fenomen studeras ur ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv med särskild fokus på ungdomars livstolkning i mångkulturella miljöer. I kursen fördjupas studiet av några nu levande religioner och religiösa rörelser. Andra delkursen ägnas helt åt kristendomens uppkomst och historia samt åt några av de stora kyrkofamiljerna. Kristendomens relativt framskjutna plats genom denna delkurs motiveras av att studiet av religion i ett mångkulturellt samhälle också förutsätter kunskap om den tidigare dominerande livstolkningen inom västerländsk kultur. I tredje delkursen ges också en fördjupad orientering om livskunskap, existentiella frågeställningar och etiska frågor med särskild hänsyn till barn och ungdom. I samtliga delkurser tränas viktiga metodologiska kunskaper. 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Innehållet i religionsvetenskapsutbildningen för blivande lärare har nära anknytning till läroplanernas värdegrunds och skolutvecklingsperspektiv samt till kursplaner i Sidan 1 av 5 Uppdaterad

2 religionskunskap för grundskola och gymnasium. Undervisningen ges ur ett mångkulturellt och kulturmötesperspektiv och är tvärvetenskaplig i så motto att de olika religionsvetenskapliga disciplinerna i olika hög grad ingår i olika delar av kursen. Skolans styrdokument skall påverka graden av respektive disciplins involvering samt valet av föreläsningstema och litteratur. Människan försöker alltid förstå sin omvärld och sig själv utifrån sina egna erfarenheter. Barn och ungdomars livstolkningar är förankrade i deras sociala och kulturella bakgrund och påverkar hur de erfar sin omvärld. Skolan och den lokala omgivningen ges därför ett viktigt utrymme i studiet av religionsvetenskap. Det tar sig särskilt uttryck i kursens internationella fältstudier. Genusperspektiv och värdegrund i ett mångkulturellt samhälle Även i fortsättningskursen religionsvetenskap för blivande lärare diskuteras det mångkulturella samhället i relation till genus, klass och etnicitets samt värdegrundsperspektiv. Olika perspektiv kommuniceras i undervisning genom pedagogiska metodval samt via val av kurslitteratur och lärar och elevgruppers sammansättning. Värdegrundsperspektivet genomsyrar såväl innehåll som kursupplägg. Flera centrala begrepp såsom demokrati, inflytande, deltagande och rättigheter har direkt värdegrundsrelevans och diskuteras under studierna. Elevinflytande i skolan aktualiseras i detta sammanhang och studenterna tränas i att förmedla och förankra samhällets värdegrund i sitt framtida läraryrke. Villkoren för aktiv studentmedverkan diskuteras generellt och i samband med kursstart och i utvärderingar. B. INTEGRATION Innehållsliga aspekter Fortsättningskursen religionsvetenskap för blivande lärare syftar till att ytterligare utveckla studenternas kompetens att organisera lärande för elever i olika åldrar om religioners och andra livsåskådningars föreställningar, riter och värderingar. Kursen syftar även till att ytterligare utveckla blivande lärares förmågor att få elever i skolan att lära och reflektera över existentiella och etiska frågor. Studenterna skall vidare på ett fördjupat sätt utveckla kompetenser med syfte att medvetandegöra elevers förståelse och respekt för olika människors kulturella och religiösa villkor. Till kursen hör också att hos studenterna fördjupar kunskaper och förståelse för hur människor lär och utifrån reflektioner över dessa teorier skapa miljöer och verktyg för lärande genom att tillägna sig didaktiska och religionsdidaktiska perspektiv. Studenterna skall vidare ytterligare utveckla förmåga att träna och handleda elever och grupper av elever att analysera, förstå och hantera sin mångreligiösa omvärld. Lärandemål och innehåll ger utrymme för diskussion om hur barn och ungdomar i olika åldrar erfar och ställer frågor om sin omvärld. Sidan 2 av 5 Uppdaterad

3 Vetenskaplig kunskap och praxis Skillnaden mellan vetenskaplig och praxisbaserad kunskap synliggörs i grundkursen religionsvetenskap för blivande lärare (LRE110) och vidareutvecklas i fortsättningskursen religionskunskap för blivande lärare (LRE210). Både i den högskoleförlagda utbildningen (HFU) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) behandlas olika sätt att skapa kunskap. Den verksamhetsförlagda utbildningen skall samverka med den högskoleförlagda utbildningen på sådant sätt att studenten får möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt samt får grundläggande kunskap om metod och dokumentation. I utbildningen skapas nyfikenhet för hur elever och lärare utvecklar lärande och skapar kunskap i skolan. Dessa erfarenheter diskuteras både i den högskoleförlagda, såväl som i den verksamhetsförlagda utbildningen. Syften, mål, genomförande, examination och principer för betygssättning I undervisningen varieras arbetsformer och examinationsformer beroende på vilka syften och mål som står i fokus samt studentgruppens sammansättning. Grundstrukturen för lärandeprocessen i den högskoleförlagda utbildningen är föreläsningar, basgrupper och seminarier samt verksamhetsförlagd undervisning. Varje ämnesteoretisk vecka består av föreläsningar i början av veckan, icke lärarledda basgrupper mitt i veckan och examinerande litteraturseminarier i slutet av veckan. Seminariegrupperna är indelade i mindre basgrupper. I basgruppen bearbetar en mindre grupp studenter föreläsningarna och förbereder litteraturseminarierna. Undervisningen i didaktik ges i form av föreläsningar och seminarier. I de senare reflekterar studenter både över teorier och litteratur samt bearbetar erfarenheter från den verksamhetsförlagd utbildningen och fältstudier. I varje delkurs diskuteras innehåll och arbetssätt i förhållande till fortsättningskursens syften och lärandemål med kursdeltagarna. Tydliga principer för betygssättning är explicitgjorda för respektive delkurs. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng. Den består av fyra veckors deltagande i skolarbete samt en veckas fältstudier. Hittills har dessa fältstudier bedrivits i den mångkulturella staden Birmingham. Det didaktiska inslaget i den verksamhetsförlagda utbildningen är starkt och examineras inom respektive delkurs. Under hela kursen relateras den didaktiska undervisningen både till den ämnesteoretiska undervisningen och till den verksamhetsförlagda undervisningen. C. PROGRESSION Professionen Studenterna tränas ytterligare i att läsa, tolka och jämföra styrdokument inom både skola och högskola. Eftersom religionsvetenskap består av flera ämnesområden ges studenterna möjligheter att under olika perioder av studierna anlägga olika perspektiv på ämnet Sidan 3 av 5 Uppdaterad

4 och därmed få tillfälle att alltmer tillägna sig breda ämnesteoretiska kunskaper samt insikter om barns, ungdomars och vuxnas lärande. VFU De verksamhetsförlagda inslagen ökar successivt studenternas förmåga att förstå grund och gymnasieskolans styrdokument i sitt skolsammanhang samt ökar förståelsen för målstyrningens villkor i offentlig och privat verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen leder alltmer till ökad medvetenhet om föroch nackdelar med ämnes och temainriktad undervisning och ger ökad förståelse för lagarbetets roll och värde i skolan. Studenterna skall under sin verksamhetsförlagda utbildning alltmer uppmärksamma elevers sätt att erfara sin omvärld i förhållande till mer vetenskapligt grundad kunskap. Kurslitteratur I kurslitteraturen behandlas religioner och livstolkningar utifrån främst religionshistoriska, religionsbeteendevetenskapliga, existentiella och religionsdidaktiska perspektiv. Under utbildningen ökar analysens komplexitet. Varje delkurs innehåller teori och metodlitteratur med avsikt att ge breddade och fördjupade teori och metodkunskaper. Kurslitteraturen är genomgående forskningsanknuten och inslaget av engelskspråkig litteratur ökar successivt. Studenterna tränas också under de religionsvetenskapliga studierna att alltmer och i ökad utsträckning söka och behandla information. De tränas också i ett källkritiskt förhållningssätt inte minst i förhållande till modern informationsteknik. Programutbildningen Examensordningen för religionsvetenskap föreskriver 60 högskolepoäng (grundkurs och fortsättningskurs om vardera 30 hp) för senare delen av grundskolan och för gymnasiet 90 högskolepoäng (grundkurs och fortsättningskurs om vardera 30 hp samt två fördjupningskurser om vardera 15 hp). Progressionen inom religionsvetenskap för blivande lärare åstadkoms dels genom ämnets placering inom lärarprogrammet dels genom den egna kursuppbyggnaden. Inriktningen religionskunskap består av grundkursen och fortsättningskursen och följer för de flesta studenter i direkt anslutning efter programutbildningens första AUO termin. Många studenter har efter inriktningens avslutning bedrivit ytterligare en termins religionsvetenskapliga studier. Inriktningsterminerna knyter an till studenternas förståelse av begreppen lärande, kunskap och hållbar utveckling som behandlas under AUO:ns första termin. De studenter som har religionsvetenskap som andra ämne skall också ha erfarenheter från AUO:ns andra termin där de mött det sociokulturella perspektivet på lärande och kunskap, vetenskapsteori och erfarenhet av Sidan 4 av 5 Uppdaterad

5 uppsatsarbete i grupp. Studenter i religionsvetenskap tränas kontinuerligt i metodkunskaper och att skriva vetenskapligt. Redovisningen av fältstudierna sker under fortsättningskursen i form av ett projektarbete. På fördjupningsnivå ingår både metodkurs följt av ett självständigt uppsatsarbete. Det är också möjligt att skriva examensarbete inom lärarutbildningen i religionsvetenskap. Under studierna i religionsvetenskap sker en ämnesdidaktisk progression både i den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen. Utvärdering Varje delkurs i religionsvetenskap utvärderas såväl muntligt som skriftligt. Dessa sammanfattas i en kursrapport till såväl lärare som studenter och återkopplas till under kursens fortsättning. Utbildningen i religionsvetenskap ingår i det kvalitetssäkringsprogram som finns utarbetat vid institutionen för religionsvetenskap och teologi. I detta utgör en årlig utvärderingskonferens ett återkommande inslag i vilken en kollegial granskning görs av varje delkurs. Vid sådana utvärderingskonferenser närvarar även studentrepresentant. Sidan 5 av 5 Uppdaterad