Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster"

Transkript

1 Tid Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén Kaffe. Val av lärområde Storgrupp, 20- grupp, lärgrupp Storgrupp. Akvarium Lunch Att formulera en lärfråga Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Samtal med andra deltagare för att få ytterligare underlag för kunskapsbildningen i den egna lärgruppen.

2 Lärgrupp Storgrupp Kaffe Lärande samtal Tillämpning av viktningsmodellen. Betydelsen av att arbetsorganisationen samspelar med utvecklingsorganisationen dvs med de lärdomar man gör i det kollegiala lärandet. Todaysmeet-frågor Avslutande fördjupande föreläsning om att leda professionell skolgemensam kunskapsbildning utifrån Todaysmeetsfrågorna.

3 Att leda kollegial och professionell kunskapsbildning Förändringsprocesser som leder till högre kvalitet -> Helhetsidé -> Föreställningskartor Strukturerade lärande samtal utifrån erfarenhetslärande -> Se mönster, kategorier Tabellmetoden ->

4 Olika sätt att utveckla verksamheten Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt Lära av andra eller av varandra (Best practice) Gemensam kunskapsbildning (Next practice)

5 Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

6 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska och analysera sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)

7 Analys och kunskapsbildning Analys innebär att förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i relation till det man vill uppnå.

8 Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

9 Analys och systematisk kunskapsbildning Variation Process Förståelse av uppdraget? Variation Resultat! Sambandet mellan process och resultat ->

10 ->-->

11 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte -> Forskning, andras erfarenheter

12 Varför tabellmetoden och hemuppgiften kategorisering? Träna på en metod Träna på att se mönster. Varför det?

13 Förmåga att se mönster Grundläggande för kunskapsbildning Relevanta mönster för det man vill lära om. (Våra kategorier + ett par ytterligare exempel samt kategoriseringen av kategorier)

14 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

15 Att se mönster Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former!

16 M =? M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former

17 Hur skapa kategorier, dimensioner som grund för helhetsidén? Antal kategorier, dimensioner Hur har ni tänkt om vad som ingår i kategorierna? Olika nivåer. Byrå och byrålådor Syftet? Risk: Fascinationen i att upptäcka mönster oavsett relevans för den egna frågan.

18

19 Hur bygga upp helhetsidén? Vad handlar kategorierna om? Process-resultat

20 Trygghet, bra klimat, studiero Lust att lära och nyfikenhet glädje Variation i arbetssätt Motivation: Meningsfullhet Utgå från elevens verklighet, medskapande Utmana eleverna/höga förväntningar Goda relationer Modella Återkoppling? Resultat-Progression? Formativ Struktur och tydlighet Samsyn Lärares lärande, reflektion Engagerad lärare

21 Skolledare Pedagoger Barn/Elever Process Medel 1 Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 3 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetsorganisation Ledning 5 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetssätt Organisation Schema... Resultat Mål 2 Föreställningar om... ledarskap... undervisning Kompetenser Egenskaper 4 Föreställningar om... lärande... undervisning Kompetenser Egenskaper 6 Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområden Kompetenser Egenskaper

22 Förskolechefer /rektorer Pedagoger Barn/elever Process Lärares lärande, reflektion Meningsfullhet Utgå från elevens verklighet, medskapande Utmana eleverna/goda relationer Modella Återkoppling? Resultat- Progression? Formativ Struktur och tydlighet Resultat Samsyn Engagerad lärare Höga förväntningar Trygghet, bra klimat, studiero Lust att lära och nyfikenhet glädje

23 Hur bygga upp helhetsidén? Något begrepp som är mer centrala? Atomistisk, interaktionistisk, holistisk.

24

25 Lärfrågor Hur individualiserar vi i de heterogena grupper vi har? Hur utmana och ställa krav på våra barn/elever så att deras lust att lära ökar? Hur kan vi hjälpa elever som tappat lusten att lära att återfå den? Hur knyter vi an till och utgår från barnens/elevernas erfarenhetsvärld?

26 Att formulera lärfrågan

27 Lärfrågans betydelse Ska bidra till att bli allt bättre på att förverkliga den egna skolans/förskolans pedagogiska verksamhetsidé. Kännas angelägen och energirik. Utgå från det egna pedagogiska vardagsarbetet i relation till helhetsidén. Ligga inom den egna påverkanssfären Avgränsad Förstå samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör

28

29 Lärfrågor Hur BEMÖTER vi våra ungdomar så att de utvecklar kreativitet och självtillit? (1 grp) Hur får vi våra elever att ta ett större ANSVAR när vi arbetar elevaktivt? (3 grpr) Hur hjälper vi elever med BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? (1 grp) Hur INDIVIUALISERAR vi i de heterogena grupper vi har? (2 grpr) Hur kan vi få elever att känna mer LUST och NYFIKENHET inför det vardagliga skolarbetet? (1 grp) Hur kan vi lära mer om att UTMANA och ställa krav på våra elever? (1 grp) Hur kan vi hjälpa elever som TAPPAT LUSTEN att lära att återfå den? (2 grpr) Hur kan vi genom ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT öka elevers lust att lära? (1 grp) Hur kan vi hjälpa OKONCENTRERADE och splittrade elever? (1 grp) Hur kan vi koppla undervisningen till LIVSLÅNGT LÄRANDE? (1 grp)

30

31 Lärfrågor 1.Hur kan vi på ett lustfyllt sätt få barnen att våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för att stimulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för att reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar detta med barnen för att hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för att "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket sätt kan vi vara medforskande? En balans mellan att lyssna in och driva framåt?

32 Pedagogisk helhetsidé Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

33 Hur man formulerar problemet har betydelse Hur förstår vi. Hur kan vi bidra till? -...att elevers lust att lära ökar? - att elevers matematiska tänkande utvecklas? - att elever känner sig trygga i skolan? Ibland kan man behöva dela upp lärområdet i flera delfrågor för att lärprocessen ska bli hanterbar

34 Vad man fokuserar på har betydelse Kvaliteten i lärprocessen ökar om lärandet tar sin utgångspunkt i ett pedagogiskt problem med fokus på relationen mellan process och resultat

35 Analys och systematisk kunskapsbildning Variation i Process? Variation i Resultat! Sambandet mellan process och resultat

36 Eleverna är omotiverade. De har ingen lust att lära. Svårt att komma igång med arbetet, tröttnar snabbt och börjar prata med varandra, med följd att det blir oroligt i klassrummet, dessutom upplever vi att de sällan ställer egna frågor även när de ges möjlighet att göra det. [LGr11, Skolans helhetsidé, forskning?] Problem /Utvecklingsområde Hur kan vi bidra till att elevernas lust att lära i skolan ökar? Lärfråga Lärdom 1: Start av arbetsområde Lärdom 2: Återkoppling Forskningsfråga Forskningsfråga Forskningsfråga Start av arbetsområde Återkoppling

37 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

38 Viktningsmodellen För att skapa en helhetsidé utifrån prioritering av olika kategorier För att avgränsa en lärfråga För att synliggöra variation i erfarenheter eller lärdomar som grund för kunskapsbildning.

39

40

41

42 Viktningsmodellen Sök på Viktningsmodellen i Google

43

44 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <- Utvecklings- Organisationen -> ->

45 Arbets- resp utvecklingsorganisation

46 Arbetsorganisationen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? Utvecklingsorganisationen: Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån? Betyg: Mått på kvalitet i elevers kunskaper eller kvaliteten i den pedagogiska verksamheten

47 Arbetsorganisation - Utvecklingsorganisation

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka

Läs mer

!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')

!#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(34042') !"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042') Föreläsningens innehåll Lärandets inriktning Vad ska man lära om? Struktur för kollegial kunskapsbildning Struktur för lärande samtal Organisatoriska förutsättningar

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli

Läs mer

Ledarskap och kvalitetsutveckling. Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet

Ledarskap och kvalitetsutveckling. Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet Ledarskap och kvalitetsutveckling Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet Skolledarskap Högstadierektorer ägnade sig i genomsnitt åt 149 uppgifter per dag där ca 60% av deras

Läs mer

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade

Läs mer

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning 2010-10-27 Hans-Åke Scherp Värmlandsprofessur Tf professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot skolutveckling vid Karlstads universitet Bakgrund

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012

Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012 Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret 2011-2012 Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade

Läs mer

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6.

Processuppgift 3. Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Processuppgift 3 Processuppgift 3 Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna. Denna uppgift sträcker sig till och med tillfälle 6. Visionsarbetet Nästa steg i visionsarbetet

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein. Lärledarrollen Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem Albert Einstein. Skolledare Lärare Elever Process 6. Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 4.

Läs mer

Processuppgift 3. Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder

Processuppgift 3. Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder Processuppgift 3 Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder Processuppgift 3 Processuppgift 3 består av 2 delar: Fortsätt arbetet med visionen och de vägledandes pedagogiska helhetsidéerna.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser

Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Utvecklingsområden i Värmlandskommunerna

Utvecklingsområden i Värmlandskommunerna Utvecklingsområden i Värmlandskommunerna Systematiskt kvalitetsarbete, analys och dokumentation Ett första steg består i att använda de olika underlag som tagits fram i kommunerna i samband med kvalitetsredovisningar

Läs mer

Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse

Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse Kollegialt lärande för utvecklad undervisning och ökad måluppfyllelse Kråkbergsskolan/Kläppenskolan lå 15/16 Samarbete mellan skolorna och centrala elevhälsan 2015-05-26 Rektor Viktoria Björklund Hur utvecklar

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ

MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ MENINGSSKAPANDE HELHETSIDÉ Vad är det som gör att pedagoger gör det de gör när det som händer händer och vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9 Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan PILOTERNAS ROLL-HUR GÅ SNACKET Några funderingar och tankar från den egna skolan, 15 min TÄNKBARA ROLLER Samtalsledare

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Anser elever att de är medskapande?

Anser elever att de är medskapande? Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad

Läs mer

Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström

Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se 1 Vad handlar detta om för r dig? * Vad har du packat ned? F.F.F Vad gör g r du här? h * Förväntningar Förhoppningar Farhågor Det bästa

Läs mer

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad

Läs mer

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv Eva Jönsson, Skolutvecklingschef, Sundsvalls kommun Lars Karlstrand, Chef

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,

Läs mer

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Observationsmallar Foto: Anna Alexander Olsson Helsingborgs stads skolor en inkluderande skola Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Det innebär

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt! Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Kvalitetsredovisning 2005/2006 Förskolan, Västra Bergviks förskola, Bergsjö Linblommans förskola, Hassela Ilsbo förskola, Ilsbo Pilens förskola, Bergsjö 2006-06-29 Britt-Marie Thelin, Rektor för Hassela

Läs mer

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Skolledaren som hjälte

Skolledaren som hjälte Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum 26-27 okt 2015 Presentation Peter Fowelin Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka

Läs mer

Styrning och ledning. utifrån. ett lärande organisationsperspektiv

Styrning och ledning. utifrån. ett lärande organisationsperspektiv Gemensamma utvecklingsområden Skolans utvecklingsområden Politikernas utvecklingsområden Lärdomar utifrån verksamheten Lärdomar utifrån samhällsutvecklingen Hans-Åke Scherp Hans Egonsson Karin Sjöberg

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?

IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet? Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer