Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?"

Transkript

1 Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär för mig som skolledare Insikt i hur förutsättningar kan skapas för detta arbete

2 Påverkansfaktor Effektstorlek Främja och delta i lärares inlärning och utveckling 0,84 Fastställa mål och förväntningar 0,42 Planera, samordna och utvärdera undervisning och läroplan 0,42 Anpassa resursval och tilldelning till prioriterade undervisningsmål 0,31 Att säkerställa en välordnad och stödjande miljö (Robinson, Hohepa & Lloyd, 2009) 0,27

3 planering bedömning undervisning Tydliga mål Kriterier för kvalitet Ett formativt förhållningssätt Att möjliggöra lärande Att synliggöra lärande Elever som läranderesurser för varandra Återkoppling för att främja lärande Återkoppling som utvärdering av undervisning Metakognition /Reflektion med syfte att anpassa undervisning

4 Tydliga mål Svenska åk 5 Skriva en recension. Vad betyder det? Vilka förmågor ska jag utveckla? Vad ska bedömas?

5 Synligt lärande genom omvänd pedagogisk planering 1. Vad ska eleven kunna/förstå? Kunskapskrav 2. Vad innebär det? Hur ska eleven visa sin kunskap/förståelse? 3. Vad behöver undervisas för att eleverna ska kunna visa denna kunskap/förståelse?

6 VAD? HUR? Du ska ha kunskap om.. Du visar detta genom att du: Du ska ha insikt i Du ska känna till Du ska kunna reflektera över ger exempel på.. berättar om förklarar argumenterar för och emot jämför All bedömning utgår ifrån kunskapskraven

7 Kriterier för kvalitet Hur är ett bra muntligt framträdande? Vad skiljer ett bra muntligt framträdande från ett mindre bra muntligt framträdande? Vad innebär det att föra underbyggda resonemang?

8 När eleverna får ta del av exempel på arbeten får eleverna mentala bilder av hur en god prestation ser ut, så att de lättare vet vad de ska göra. Detta är särskilt viktigt för elever med inlärningssvårigheter. (Gregg, 2007 s.166). Utveckla kriterier tillsammans med eleverna

9 Att synliggöra lärande Vad har eleverna förstått? Vad har eleverna lärt sig? Vad kan jag göra annorlunda? Vad kan jag förklara på ett annat sätt? Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevens lärande Återkoppling som utvärdering av undervisning

10 Kunskapskravens uppbyggnad G VG MVG E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta

11 Blooms taxonomi- Kunskap utifrån olika nivåbeskrivningar (1956) Bedöma, Värdera Planera, Skapa Jämföra, Analysera Använda, Visa Förklara, Sammanfatta Vad tänker du om? Vilka kriterier skulle du använda? Hur ska vi kunna utveckla Vad skulle hända om? Vilka bevis kan du hitta? Vilka likheter/skillnader finns mellan? Hur är ett exempel på? Vilka andra exempel kan du hitta? Förklara med egna ord Vad menas m Komma ihåg, Känna igen Vem var? Vad är? När? Säg tre saker om Beskriv

12 Att möjliggöra lärande 57 % ordningsfrågor, t.ex. Har ni era böcker? Ca 30% upprepning av tidigare given information, t.ex. Hur många ben har en insekt? 8% av lärarnas frågor krävde att eleverna skulle analysera, dra slutsatser eller generalisera, t.ex. Varför är en fågel inte en insekt? Mindre än 10% av frågorna genererade något nytt lärande. (Brown & Wragg, 1993)

13 Återkoppling för att främja lärande 1. Vart ska jag? Tydliga mål och kriterier 2. Var är jag? Återkoppling i förhållande till målet 3. Hur kommer jag dit?

14 (Brookhart, 2011) Effektiv feedback I rätt tid när eleverna fortfarande kommer ihåg vad och varför Fokuserar på en eller flera styrkor och ger minst ett förslag till förbättring Fokuserar på elevens arbete inte på personliga egenskaper Ges i relation till kriterier jämförs inte med andra elevers prestationer Är positiv, tydlig och specifik. Tilltro till elevens förmåga.

15 Elever som läranderesurser för varandra Förutsättningar: Ett tryggt klassrumsklimat Att eleverna har förstått mål och bedömningskriterier Vinster: Ökar förståelse för kunskapskrav och kvalitet Återkoppling vid fler tillfällen Träning Tid Återkoppling av en annan karaktär Främjar elevers lärande

16 Metakognition/Reflektion Tankekartor /Begreppskartor före och kontinuerligt Självskattningar / Självbedömning utifrån kriterier Arbeta med modellsvar / modellarbeten Jämföra eget svar / arbete med andra elevsvar/elevarbeten. Identifiera styrkor och svagheter Koppla strategier till läranderesultat

17 I ett klassrum som bygger på ett formativt förhållningssätt välkomnas misstag finns inga dumma frågor tillåts olika uppfattningar att komma till tals är läraren mer intresserad av hur eleven tänker än om elevens svar är rätt tror läraren att alla elever kan lära får lärande ta tid

18 I ett klassrum som bygger på ett formativt förhållningssätt På samma sätt är det viktigt för skolledare att skapa ett tryggt personalrumsklimat välkomnas misstag finns inga dumma frågor tillåts så olika att lärarna uppfattningar kan tala att om komma sin undervisning till tals är läraren där misstag mer intresserad ses som av viktiga hur eleven lärotillfällen tänker än om elevens svar är rätt där lärare kan känna sig trygga att lära, lära om tror och läraren undersöka att alla sin elever egen förståelse kan lära av undervisning får lärande ta tid

19 planering utvärdering professionellt lärande Tydliga mål Kriterier för kvalitet Ett formativt förhållningssätt Att möjliggöra lärande Att synliggöra lärande Kollegor som läranderesurser för varandra Återkoppling för att främja lärande Återkoppling som utvärdering av påverkan Metakognition /Reflektion med syfte att anpassa påverkan

20 Hur delas mål? Hur synliggörs kriterier för framgång? Hur möjliggör du dina lärares lärande? Hur möjliggör du det kollegiala lärandet? Hur synliggör du dina lärares lärande? Hur ger du dina lärare återkoppling? Vad är syftet med denna återkoppling?

21 Klassrumsbesök Uttalat syfte och delade mål Vad ska jag titta efter? Återkoppling avgörande Tilltro utmana - förväntningar

22 1. Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever? 2. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som lärare för att tillgodose våra elevers behov? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som ledare för att tillgodose våra lärares och elevers behov? 5. Vad är resultatet av våra nya handlingar? 3. Fördjupa professionell kunskap 4. Engagera elever i nytt lärande (Timperley, 2013)

23 Vem undervisade du på ett bra sätt och vem mindre bra? Vad undervisade du på ett bra sätt och vad mindre bra? Var finns luckorna, var finns styrkorna, vad har uppnåtts/ännu inte uppnåtts?

24 Vem undervisade du på ett bra sätt och vem Lärares mindre tilltro bra? till sin egen förmåga utvecklas av att de identifierar vad de gör bra samtidigt Vad undervisade görs de du trygga på ett i förvissningen bra sätt och vad att de kommer mindre bra? att få stöd att utveckla de områden de är mindre bra på Var finns luckorna, var finns styrkorna, vad har uppnåtts/ännu inte uppnåtts? (Timperley, 2013)

25 Professionellt lärande Inre process utmana befintliga antaganden Förändra undervisningen på djupet tillföra, ta bort Kräver att lärare är engagerade i sitt eget lärande

26 Professionellt lärande Inre process utmana befintliga antaganden Lärare som enbart kände till vilka undervisningsstrategier som var bäst, utan att ha några teoretiska insikter om varför det var bättre, uppnådde inte lika stora förbättringar av elevresultaten Förändra undervisningen på djupet tillföra, ta bort Kräver att lärare är engagerade i sitt eget lärande (Timperley, 2013 s.73)

27 Kompetensutveckling som sannolikt kan förbättra elevers lärande Har elevers måluppfyllelse i centrum Pågår under en längre tid (flera år) Präglas av delaktighet Innefattar tillgång till extern expertis Präglas av kollegialt lärande (Hattie, 2012; Timperley, 2013)

28 Kollegialt lärande Planera lektioner Granska lektioner Metoder för kollegialt lärande som innefattar klassrumsobservationer har visat sig vara särskilt effektiva Observera och tolka elevers lärande Ge varandra återkoppling Dela misstag och framgångar

29 Skapa förutsättningar Fokus på mål, möten, aktiviteter Kollegialt lärande skyldighet och rättighet Kompetensutveckling - som gynnar elevers lärande Utvärderingar och tester med syfte att utveckla verksamheten Ledare som syns och ser

30 Varje skola måste arbeta med sina utmaningar

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Forma&v undervisning - forma&v bedömning Forma&v undervisning - forma&v bedömning 5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vikten av att lärare och rektorer arbetar strategiskt med vetenskap och beprövad erfarenhet står inskriven i 2010 års skollag: Första kapitlet femte

Läs mer

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Handlingsplan 2014-2015

Handlingsplan 2014-2015 2014-08-11 Handlingsplan 2014-2015 Använd bifogade blankett, fyll i. Rutorna växer vartefter ni skriver. Utgå ifrån: Åses mål: Synligt lärande-digitalt lärande-kollegialt lärande-ledarskap Ökad måluppfyllelse

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Karriärtjänster inom skolan

Karriärtjänster inom skolan Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att skapa situationer som gör lärandet synligt Feedback Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken

Läs mer

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor 2014-11-02 Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor Karin Rönnerman 28 oktober, 2014 Disposition Aktionsforskning i praktiken Generering av ledarskap Mellan-ledare skapas

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling @rystads #framtidenslaromedel Michael Rystad Kvalitet och utveckling Vad har vi för fokus för vårt utvecklingsarbete och varför har vi just detta fokus? Lärmoduler och förstelärare bloggar Hur stöd för

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor

Läs mer

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 1 Övergripande beskrivning av organisationen 1.1 Ansvarsområde/beskrivning av verksamheten. Westerlundska gymnasiet är Enköpings

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Kollegial handledning och synligt lärande

Kollegial handledning och synligt lärande Konferens den 5-6 maj 2015, Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm Delta i årets konferens som gör skillnad för skolans utveckling! Kollegial handledning och synligt lärande Gemensamt kollegialt lärande

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer