Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Transkript

1 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten. Utifrån de behov som då framträder formulerar skolledning mål och prioriterade insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Denna konkretisering formuleras i en utvecklingsplan som är direkt kopplad till Kalmarsunds gymnasieförbunds övergripande prioriterade områden. Arbetsgång Stagneliusskolans personal fick under KPT dagarna den 16 och 17 juni i uppdrag att utvärdera läsåret samt föreslå aktiviteter och förbättringar inför det kommande läsåret. Utvecklingsplanen utgår i stora stycken från de utvärderingar som återkopplades till skolledningen från personalen och bygger vidare på de prioriterade områden som Kalmarsunds gymnasieförbund presenterat i Budget Bilaga: Redovisat resultat i Stagneliusskolans utvecklingsplan 2013/14. Utvecklingsplan läsåret 2014/2015 Under läsåret som kommer skall vi prioritera och fokusera på följande områden för att uppnå de förbundsgemensamma mål som Kalmarsunds gymnasieförbund ställer samt tillgodose det behov som med tydlighet framgår i analysarbetet av 2013/14 års resultat: Studiero, trivsel och hög måluppfyllelse Kollegialt lärande vi lär av varandra Digital kompetens IKT Öppen skola/öppet klassrum Vi kommer att ha återkommande avstämningar av arbetet med utvecklingsplanen under läsåret med arbetslagsledare och i arbetslagen.

2 Prioriterade utvecklingsområden Studiero, trivsel och hög måluppfyllelse Nulägesanalys Vår utgångspunkt är att studiero, trivsel och god närvaro är viktiga förutsättningar för en hög måluppfyllelse. I förra läsårets utvecklingsplan fanns nio konkreta mål inom utvecklingsområdet. Av dessa har vi uppnått tre vilket innebär att området även fortsättningsvis har hög prioritet. Se bilaga 1. Målbild Vi utgår från de förbundövergripande mål och den måluppfyllelse som angetts för varje målområde; Alla elever ska nå kunskapsmålen, Eleven i centrum, Elever i behov av särskilt stöd och Jämställdhet. Se Budget Handlingar/aktiviteter/metoder / resurser/ansvarsfördelning / tidsplan Vad/Hur Vem När Höga förväntningar; Skolledning, personal och elever har höga förväntningar på varandra gällande studier och värdegrundsmål (respekt ansvar språkbruk). Coachande ledarskap; Ett viktigt förhållningssätt för lärare/elev, elev/mentor, kollegor emellan, personal/ skolledning. Ett öppet, lyhört och kommunikativt ledarskap på alla nivåer! All personal på skolan All personal på skolan I alla sammanhang I alla sammanhang

3 Bedömning för lärande (BFL); Vi fortsätter att utveckla arbetssätt utifrån BFL som ett redskap för elevernas kunskapsutveckling. Jämställdhet; En medveten satsning på jämställdhet i klassrummet så att pojkar och flickor har lika förutsättningar att nå sin måluppfyllelse. Kartläggning av betygsstatistik och måluppfyllelse via arbetsoch ämneslag i kombination med frånvarostatistik vilket är utgångspunkt för vårt fortsatta arbete i klassrummet. En genusinventering genomförs i samtliga ämnen. Together manualen skall vara känd och ägd av samtliga i personalen. En medveten satsning på elever som riskerar att inte nå målen; Ett fortsatt fokus på ett fungerande system för arbetet med elever som har svårigheter att nå målen. Systemet ska vara väl förankrat, känt av alla och en naturlig del av varje lärares arbete. All undervisande personal. All undervisande personal och skolledningen. All undervisande personal och elevhälsan. De senaste åren har flera KPT dagar och mycket arbets /ämneslagstid ägnats åt BFL. Detta ska i år få genomslag i arbetet i klassrummen så att det tydligt märks att vi anpassar undervisningen till eleverna. Se Wiliams fem strategier. Under läsåret finns flera planerade aktiviteter, tex Sara Claes. Likabehandlingsplanen diskuteras och förankras i samtliga klasser. I alla sammanhang. Bjud in elevhälsan till arbetslagen.

4 Ett ökat samarbete mellan arbetslagen och elevhälsan (inkl. SYV). Studietid ; Allmän studietid läggs ut i schemat för alla klasser varje vecka. Ämneslagen ansvarar för att studietiden, som erbjuds kontinuerligt under hela läsåret i alla ämnen, nyttjas optimalt. Lärarna ansvarar i samarbete med varandra för att eleverna använder sin studietid. Torsdagar Mentorstiden ; Fokuserar bland annat på Att lära att lära, dvs. att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organisera sitt eget, personliga lärande utifrån ett coachande ledarskap och ett formativt förhållningssätt. Ett medvetet arbete med att förankra skolans likabehandlingsplan ska också genomföras. Pedagogiska råd; För att främja elevinflytandet och samhörigheten över klassgränserna skall pedagogiska råd genomföras kontinuerligt. Alla mentorer samt elevhälsans personal. Arbetslagen ansvarar. Mentorstid är inlagd parallellt för alla elever i åk 1 respektive åk 2 för att ge möjligheter till gemensamma satsningar och föreläsningar. För eleverna i åk 3 har varje klass en halvtimme till sitt förfogande. Minst två gånger per termin, före höstlovet och före jul. Närvaro/frånvaro; En fortsatt satsning på att förebygga frånvaro och främja närvaro. Skolledningen lämnar ut statistik varje månad över elevernas frånvaro. Mentorerna följer upp genom samtal med eleverna och rektor beslutar därefter om Kontinuerligt under läsåret

5 Undervisningen är essentiell; Gemensam kalender, lång framförhållning vid schemabrytande aktiviteter och så få sådana som möjligt. eventuell varning för indraget studiestöd. Skolledning och planerare. Kontinuerligt under läsåret med ambitionen att ha en lång framförhållning. Skolmiljön; Undervisningslokaler och studieutrymmen ska vara anpassade till vår moderna, IKT baserade skola som samtidigt ska ge studiero och flexibilitet! Skolledningen i samverkan med personal. Arbetet startar under läsåret 2014/15 Flexibilitet ; Diskutera framtida principer och utgångspunkter för schemautlägg etc utifrån varje programs/inriktnings förutsättningar med konc.läsning, blocktänkande och ämnesamverkan. Planerare, skolledning och arbetslagsledare Arbetet påbörjas under läsåret 2014/15 Kollegialt lärande Vi lär av varandra Nulägesanalys En ny medveten satsning inför läsåret 2014/15 i enlighet med den pedagogiska debatt och den vetenskapliga diskussion som förs idag. Införandet av digitala verktyg i skolan ger utökade möjligheter till detta. Väl fungerande strukturer för det kollegiala lärandet är en framgångsfaktor för skolan.

6 Målbild Vi utgår från de förbundövergripande mål och den måluppfyllelse som angetts för varje målområde; Alla elever ska nå kunskapsmålen, En skola på vetenskaplig grund Se Budget Handlingar/aktiviteter/metoder & Resurser/ansvarsfördelning & tidplan Vad/Hur Vem När Lärcirklar: Att skapa lärcirklar för att underlätta möjligheterna till kollegialt lärande. Ett inslag kan vara att lärare observerar varandra i klassrummet se Öppen skola nedan. Ämnesplaner: Vara insatt i både sina egna och sina kollegers ämnesplaner för att underlätta samverkan. Ämnesamverkan: Genomföra några ämnesövergripande projekt under läsåret. Planering inför detta görs tillsammans med SYL:arna. Arbetslagen och på våra pedagogiska caféen. Arbetslagen Arbetet påbörjas under hösten 2014 Arbetet påbörjades under våren 2014 och fortsätter under hela läsåret. Arbetet påbörjades under läsåret 2013/14 SYL:arna: Ska ges möjlighet att sprida goda arbetssätt och stärka och inspirera kollegor! Skolledning och SYL:arna Under läsåret 2014/15 Digital kompetens IKT Nulägesanalys Nu när vi har lämnat projektets inledande delmål, där var och en lärt sig grundteknikerna, går det långsiktiga pedagogiska utvecklingsarbetet vidare.

7 Man måste behärska tekniken för att kunna förändra sin didaktik, sin syn på undervisning och på kunskap men man får aldrig stanna där. Digitaliseringen får aldrig bli ett mål utan ett medel för att förbereda barnen/eleverna för den omvärld som möter dem. Målbild Vi utgår från de förbundövergripande mål och den måluppfyllelse som angetts för varje målområde; Digital kompetens Alla elever ska nå kunskapsmålen, En skola på vetenskaplig grund samt vår IKT plan. Se Budget Bilaga: Skolans IKT plan Handlingar/aktiviteter/metoder & Resurser/ansvarsfördelning & tidplan Vad/Hur Vem När Öppen lärmiljö: Att i skolan skapa en öppen och flexibel lärmiljö för både elever och lärare. Även klassrummen ska vara flexibelt utrustade för att möta skolans pedagogiska satsningar och olika behov. Skolledningen och arbetslagen. Under läsåret görs en satsning på våra lokaler och studieutrymmen tex A3, utrymmet utanför aulan och själva aulan. Digitala verktyg; Alla i skolan ska använda digitala verktyg i sitt arbete efter behov och i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Alla i skolan ska betrakta datorn som ett verktyg bland andra. Omdefinierat lärande tex flipped classrooms All undervisande personal Ämneslag och arbetslag I den dagliga verksamheten Fortsatt satsning under läsåret Mobilt lärande; Fokus på elitsatsande elever som har svårt att följa ordinarie undervisning Idrottsarbetslaget Under 2014

8 Öppen skola Öppet klassrum Nulägesanalys En satsning som påbörjades under förra läsåret för att underlätta kopplingen mellan pedagogik och digital satsning. Målbild Vi vill på sikt anpassa Stagneliusskolan till modern pedagogik och didaktik samt möta framtida behov som verksamheten och omvärlden kommer att ställa på oss. Vi utgår från de förbundsövergripande målen: Digital kompetens Alla elever ska nå kunskapsmålen, En skola på vetenskaplig grund samt vår IKT plan. Handlingar/aktiviteter/metoder & Resurser/ansvarsfördelning & tidplan Vad/Hur Vem När Inkludering; "Alla är välkomna i klassrummet" innebär att eleverna inte går från lektionerna för att få särskilt stöd utan att stöd ges i första hand i klassrummen och att eleverna arbetar i heterogena basgrupper samt hjälper varandra. Kollegialt lärande och klassrumsbesök; Att alla medarbetare utgår ifrån att " alla är välkomna i klassrummet" så att lektionsbesök av både kolleger (kollegialt lärande) All undervisande personal. Skolledningen och vår spec.resurs har ett övergripande ansvar. Allas ansvar. Under läsåret 2014/15 Under läsåret.

9 och skolledare är välkommet och ett naturligt inslag! Undervisningen är "öppen"; Både klassrummen, studieutrymmen, hemarbetet och det omgivande samhället är en del av skolvardagen. Tex genom att vi flippar, har mobil undervisning, gör studiebesök och tar in externa föreläsare. Undervisningen är omvärldsorienterad, relevant och aktuell. Allas ansvar Under läsåret Studieutrymmen; Skapa studieutrymmen för eleverna och se över hur lokaler och andra utrymmen anpassas till detta. Skolledningen och lokalgruppen Fortsatt satsning