Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Transkript

1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 Skiljeboskolan Ansvarig Lars Nordin 1

2 Kvalitetsrapport grundskola och särskola Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef, utvecklingsledare och registrator senast den 15 aug. 2

3 Områden att redovisa: 1. Normer och värden Mål: Ett bra arbetsklimat ska genomsyra alla verksamheter Indikatorer: Alla verksamhetsformer bedrivs i en miljö där det råder trygghet och arbetsro Varje verksamhet arbetar förebyggande i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos barn, elever och studerande Ingen mobbning eller annan kränkande behandling förekommer Mål i enhetsplanen: Att öka trivseln och tryggheten för eleverna Att planen mot kränkande behandling blir ett levande dokument, känd av alla på skolan Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Reell elevdemokrati på skolan Resultat: På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad Jämförelse Västerås Övriga Totalt Stad utförare 1 (stämmer inte alls) 12% 13% 6% 8% 3% 2 10% 11% 14% 19% 7% 3 34% 29% 30% 32% 27% 4 (stämmer helt) 37% 38% 43% 34% 57% Vet inte 7% 10% 7% 8% 5% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 3,03 3,02 3,18 2,99 3,46 Antal svar

4 Jag känner mig trygg i skolan Jämförelse 2015 Västerås Övriga Totalt Stad utförare 1 (stämmer inte alls) 3% 2% 2% 6% 3% 4% 1% 2 14% 12% 10% 11% 6% 7% 3% 3 45% 44% 15% 21% 23% 26% 19% 4 (stämmer helt) 38% 42% 71% 59% 68% 62% 76% Vet inte 0% 0% 2% 3% 1% 2% 1% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 3,18 3,26 3,58 3,36 3,58 3,49 3,72 Antal svar Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar Jämförelse 2015 Västerås Övriga Totalt Stad utförare 1 (stämmer inte alls) 13% 17% 17% 18% 17% 2 23% 13% 24% 25% 13% 3 30% 38% 32% 32% 38% 4 (stämmer helt) 23% 21% 18% 17% 21% Vet inte 13% 11% 9% 8% 11% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 2,71 2,70 2,56 2,53 2,70 Antal svar Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst Jämförelse 2015 Västerås Övriga Totalt Stad utförare 1 (stämmer inte alls) 8% 10% 7% 9% 4% 2 10% 10% 20% 20% 20% 3 33% 46% 40% 40% 41% 4 (stämmer helt) 43% 33% 30% 28% 33% Vet inte 8% 2% 3% 4% 2% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 3,19 3,05 2,95 2,90 3,04 Antal svar

5 Analys och lärdomar: Trygghet och trivsel Elevernas känsla av att vara trygga i skolan har minskat något från förra året. Årets åttor har också haft en mycket besvärlig situation där några elever i en av klasserna haft ett mycket stort inflytande över trivseln. Det förekom ständiga trakasserier där några elever var särskilt utsatta men som hela klassen mådde dåligt av. En skriftlig varning från rektor och en avstängning satte stopp för detta. Vår kurator i ORT gjorde senare på rektors uppdrag en kartläggning i den utsatta klassen där han intervjuade alla elever för att få reda på om tryggheten och trivseln ökat. Alla elever intygade att det blivit stor skillnad. Vi har också haft hjälp av Andreas Sköld i åk 7 för att arbeta med gruppdynamik och för att eleverna ska få en mer positiv syn på varandra. Fortsatt arbete är nödvändigt och fokus i enhetsplanen under denna rubrik ligger på trygghet och arbetsro. IDAs närvaro på skolan i form av fritidsledare, kurator och mattestöd och deras samarbete med lärarlagen har spelat en stor roll för elevernas trygghet och trivsel. Delaktighet och inflytande När det gäller elevernas delaktighet och inflytande över sina studier får vi glädjande höga resultat. Vi tolkar det som att vårt arbete med formativ bedömning börjar ge resultat. Åtgärder för utveckling: Trygghet och trivsel Vi kommer att skapa rutiner för en bättre och snabbare kommunikation mellan EHT och undervisande pedagoger för att kunna ge snabbare insatser vid frånvaro och när elev riskerar att inte nå målen. Delaktighet och inflytande Under kommande läsår kommer vi att fortsätta utveckla den formativa bedömningen och ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Nu i nära samarbete med lärarna i FBK. Till enhetsplanen; Gemensamt förhållningssätt på hela skolan för en lugn och trygg studiemiljö Gemensamt förhållningssätt bland alla lärare för att trygga eleverna med tydliga och positiva förväntningar Andelen elever som upplever sig kränkta eller otrygga ska minska Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Höj statusen på de olika råden för elevdemokrati och gör dem mer synliga Har enheten under läsåret upprättat en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling med en aktuell kartläggning? Ja X Nej 5

6 2. Utveckling, lärande och kunskaper För rektorer med åk 9 Indikatorer grundskola: Alla elever ges förutsättningar att nå minst godkänt betyg i skolans samtliga ämnen i åk 9 Meritvärdet ökar på samtliga skolor Andelen elever som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar Alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet Mål i enhetsplanen: Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors meritvärden Resultat : År Andel elever som nått 68% 61% 62% 59% minst godkänt betyg i samtliga ämnen /147 Meritvärde Resultat Enligt PN- enkäten har vi lyckats bra med att eleven känner och tar ansvar för sin eget lärande. IST- analys räknar med eleverna i FBK vilket ger en skev bild av resultaten på skolan. Årets utmaning har varit att få eleverna i åk 9 godkända i matematik. De taluppfattningstester som gjorts har visat på mycket stora brister. Läraren i 6

7 matematik har jobbat mycket medvetet med detta under året och stora stödinsatser har satts in. Men flera elever har haft mycket hög frånvaro under läsåret. Psykisk ohälsa och olika funktionshinder har gjort det svårt för dem att ha en regelbunden skolgång. En del elever dömde tidigt ut sig själva som omöjliga att nå målen och har undvikit att gå på många lektioner i just matematik. Analys och lärdomar: Extra tider för matematik har tidigt lagts in på schemat och flera matteresurser har stöttat i arbetet. Enskild undervisning har hållits och anpassade uppgifter att lösa i hemmen har skickats hem till en del av eleverna. Trots dessa insatser har vi en hög andel elever som inte nått gymnasiebehörighet på grund av att de inte nått målen i matematik. Nu gör vi ett sista försök med sommarskola i matematik riktat till just dessa elever. De resurser vi satt in har uppenbarligen inte varit tillräckliga och har i stor utstäckning inte varit effektiva. En anledning är antagligen att de satts in för sent. Behoven borde ha uppmärksammats i åk 6-7 med riktade insatser. Svårigheten med detta tycks vara att det alltid samtidigt finns en åk 9 som behöver mycket av skolans samlade resurs för att nå målen och få gymnasiebehörighet. En ond cirkel. Åtgärder för utveckling kommande år: När det gäller matematikundervisningen så kommer vi att delta i matematiklyftet under kommande läsår. Vi kommer att genomföra taluppfattningstest varje termin för att följa elevernas utveckling och snabbt kunna sätta in rätt stöd. Till enhetsplanen; Elev som riskerar att inte nå målen i ett ämne fokuserar på det i elevens val Öka de utlandsfödda elevernas möjligheter till högre måluppfyllelse genom bättre samordning av studiehandledningen bla. Öka andelen elever i FBK som deltar i undervisning i vissa ämnen i ordinarie klass så de får bättre möjlighet att få fler betyg Öka andelen elever som får gymnasiebehörighet Elevhälsa: Arbetet med elevhälsan har utvärderats med hjälp av BRUK Många pedagoger upplever att elevhälsan inte är en del av det pedagogiska arbetet. De känner inte att de får respons på sina behov och att återkopplingen är dålig. 7

8 Analys: Elevhälsan har blivit en för sluten enhet på skolan. Ärendegången har formaliserats och det har blivit svårt att få snabb respons och snabba åtgärder. Samtidigt är det viktigt att framhålla att EHT hålls varje vecka och att återkoppling görs till berörda pedagoger. Men inte i den utsträckning som önskas. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att ha tre kortare EHT/vecka istället för ett långt som vi har idag. Det kommer att kombineras med att pedagogerna får boka in en tid på EHT där de får föredra sitt ärende själva och få möjlighet till direkt respons. Till enhetsplanen; Att förbättra kommunikationen mellan EHT och pedagogerna Snabba åtgärder vid hög frånvaro Snabba åtgärder då elev riskerar att ej nå målen 3. Studie- och yrkesvägledning Mål: Alla elever ska ha god kunskap om studie- och yrkeslivet Mål i enhetsplanen: Vi behandlade inte Studie- och yrkesvägledningen i årets enhetsplan Arbetet med studie- och yrkesvägledning har utvärderats genom Skolverkets BRUK 4.3 Skolan och omvärlden Resultat: Studie- och yrkesvägledningen fungerar bra på skolan. Många pedagoger tar stort ansvar för SYV i sitt klassrum. Vi har för andra året i rad genomfört en temavecka i början på VT, Min framtid som engagerar hela skolan och som är mycket uppskattad. Många, både elever och pedagoger, önskar mer tid med studie- och yrkesvägledaren. Vi har också ett bra samarbete med fadderföretag och jobbar också med synligt arbetsliv. 8

9 Det är svårt att få praoplatser och svårt att få alla elever engagerade i att vara ute på prao. Analys och lärdomar: Temaveckan är mycket uppskattad och många pedagoger tar stort ansvar för SYV i sin undervisning. Vi behöver ta ytterligare ett steg framåt så att alla pedagoger ser och tar sin roll i det arbetet. Då praoarbetet känns förlegat och svårarbetat behöver vi prova nya arbetsformer under nästa läsår. Åtgärder för utveckling: Till enhetsplanen; Att varje pedagog arbetar med frågor som rör SYV i sina egna ämnen Att ersätta de gemensamma praoveckorna med SYV som genomsyrar all verksamhet på skolan Att upprättat en handlingsplan som beskriver hur studie- och yrkesvägledning sker på enheten? Har enheten upprättat en handlingsplan som beskriver hur studie- och yrkesvägledning sker på enheten? Ja Nej X 9

10 10