Kvalitetsrapport grundskola Avseende läsåret 2013/2014

Transkript

1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola Avseende läsåret 2013/2014 Skiljeboskolan Ansvarig: Lars Nordin 1

2 Kvalitetsrapport grundskola och särskola 2

3 Områden att redovisa: 1. Normer och värden Mål: Ett bra arbetsklimat ska genomsyra alla verksamheter Indikatorer: Alla verksamhetsformer bedrivs i en miljö där det råder trygghet och arbetsro Varje verksamhet arbetar förebyggande i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos barn, elever och studerande Ingen mobbning eller annan kränkande behandling förekommer Mål i enhetens arbetsplan: Att öka trivseln och tryggheten för eleverna Att varje elev med särskilda behov möts med samma konsekventa stöd i undervisning av alla sina lärare. Resultat: Att öka trivseln och tryggheten för eleverna Enligt PN- enkäten har det varit en positiv utveckling från 2011 till Tydligast blir det om man läser raden 4 (stämmer helt) under respektive rubrik. Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan Jämförelse Totalt Västerås Stad Övriga utförare 1 (stämmer inte alls) 6% 5% 0% 3% 3% 4% 1% 2 29% 23% 9% 10% 11% 11% 10% 3 43% 58% 53% 20% 39% 37% 42% 4 (stämmer helt) 23% 15% 37% 65% 44% 43% 45% Vet inte 0% 0% 0% 3% 3% 4% 2% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 2,83 2,83 3,28 3,51 3,28 3,24 3,35 Antal svar

4 Jag är nöjd med verksamheten i skolan Jämförelse Totalt Västerås Stad Övriga utförare 1 (stämmer inte alls) 9% 8% 0% 5% 3% 4% 2% 2 23% 39% 13% 10% 12% 13% 11% 3 60% 39% 56% 20% 45% 47% 42% 4 (stämmer helt) 9% 14% 31% 59% 34% 32% 39% Vet inte 0% 0% 0% 7% 5% 4% 6% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 2,69 2,59 3,18 3,42 3,16 3,11 3,25 Antal svar Jag känner mig trygg i skolan Jämförelse Totalt Västerås Stad Övriga utförare 1 (stämmer inte alls) 9% 3% 2% 2% 3% 4% 1% 2 11% 14% 12% 10% 6% 6% 5% 3 40% 45% 44% 15% 23% 25% 21% 4 (stämmer helt) 40% 38% 42% 71% 67% 62% 73% Vet inte 0% 0% 0% 2% 1% 2% 0% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 3,11 3,18 3,26 3,58 3,56 3,49 3,66 Antal svar Jag har arbetsro i skolan Jämförelse Totalt Västerås Stad Övriga utförare 1 (stämmer inte alls) 9% 9% 2% 2% 7% 9% 5% 2 41% 39% 26% 22% 23% 25% 20% 3 38% 42% 52% 39% 50% 50% 50% 4 (stämmer helt) 12% 9% 19% 29% 18% 14% 24% Vet inte 0% 0% 0% 7% 1% 2% 0% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Medelvärde 2,53 2,52 2,88 3,03 2,80 2,71 2,94 Antal svar

5 Resultat: Att varje elev med särskilda behov möts med samma konsekventa stöd i undervisning av alla sina lärare. Här går det inte att jämföra med andra år, men vi ligger väl till i jämförelse med Västerås Stad och Totalt. Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst Jämförelse Totalt Västerås Stad Övriga utförare 1 (stämmer inte alls) 8% 6% 8% 3% 2 10% 21% 21% 22% 3 33% 40% 41% 39% 4 (stämmer helt) 43% 29% 26% 34% Vet inte 8% 3% 4% 3% Totalt 100% 100% 100% 100% Medelvärde 3,19 2,96 2,89 3,08 Antal svar Analys och lärdomar: Vi har under året arbetat mycket konsekvent med att snabbt följa upp och reda i konflikter och kränkningar som uppkommit. I det arbetet har både skolans kurator från IDA, skolsköterskan och vår fritidsledare gjort ett stort arbete, samtidigt som EHT varje vecka följt upp och diskuterat det fortsatta arbetet. Lärarna har under året arbetat med att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen och då också ökat elevernas delaktighet i planering och utvärdering, vilket alldeles säkert påverkat resultatet positivt under rubriken Mina lärare ger mig möjlighet att lära på det sätt som passar mig bäst. Åtgärder för utveckling: Att i början av HT 14 tillsammans med eleverna ta fram gemensamma ordningsregler som gäller i alla klasser och som främst gäller hanterandet av datorer, telefoner och sen ankomst och konsekvenser när reglerna inte efterlevs. Både lärare och elever har uppmärksammat att studieron inte alltid varit bra vilket ledde till ett påpekande från Skolinspektionen. En åtgärd för att ytterligare öka trygghet och trivsel för eleverna och förbättra studieron i klassrummen. Att fortsätta utveckla arbetet med formativ bedömning för att befästa de goda rutiner vi skapat och ta ett steg till mot ännu mer elevdelaktighet. Se den pedagogiska utvecklingsplanen som bifogas enhetsplanen. Att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. VT 15 kommer vi att ta över Cf2 på skolan och det är viktigt att vi kan möta dessa elever på bästa sätt, samtidigt som vi ser att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar alla elever. Arbetet kommer att ske tillsammans med lärarna på Cf2. 5

6 Har enheten under läsåret upprättat en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling med en aktuell kartläggning? Ja X Nej Planen har brister som påpekats av Skolinspektionen och vi kommer att upprätta en ny plan i början av HT14 2. Utveckling, lärande och kunskaper Mål grundskola: I Västerås ska alla elever nå sin fulla potential och nå minst godkänt betyg i alla ämnen Indikatorer grundskola: Alla elever ges förutsättningar att nå minst godkänt betyg i skolans samtliga ämnen i åk 6 Alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan Mål i enhetens arbetsplan: Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande En pedagogisk utvecklingsplan tas fram En kompetensutvecklingsplan tas fram för alla medarbetare 6

7 För rektorer med åk 6 Resultat: Andelen elever som klarat minst betyget E i respektive ämne Matematik 74% 83% Svenska 73% 93% Svenska som andraspråk 31% Engelska 83% 80% Idrott och hälsa 93% 86% Bild 97% 84% Hem- och konsumentkunskap 93% 77% Musik 93% 90% Kemi Fysik Biologi Naturorienterande ämnen 96% 69% Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Samhällsorienterande ämnen 84% 89% Slöjd 98% 93% Teknik 7

8 Resultat: Allmänt Betydligt bättre resultat i sv och ma jämfört med föregående år. De negativa förändringarna gäller Hkk och No där betydligt färre nått målen detta läsår. Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Arbetet med formativ bedömning har resulterat i ökad delaktighet för eleverna. En pedagogisk utvecklingsplan tas fram Planen är utarbetad och lade grunden till vårt arbete med formativ bedömning. En kompetensutvecklingsplan tas fram för alla medarbetare Planen för respektive medarbetare är ännu inte ett renodlat dokument utan är en del av medarbetarplanen. Idén är att den ska svara upp mot den pedagogiska utvecklingsplanens krav på kompetensutveckling. Vi har kommit så långt att alla lärare fortbildat sig i formativ bedömning på konferenstid och kommer att fortsätta med Ett språkutvecklande arbetssätt. Analys: Det är stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat där pojkarna generellt har en mindre positiv attityd till skolan än flickorna. Jag har förväntat mig högre resultat över lag och då i första hand No och Hkk. I No- undervisningen har eleverna enligt läraren haft svårigheter med språket och startat med dåliga förkunskaper. Andelen elever i åk 6 i SU- grupper och på Cf2 påverkar också resultaten negativt. På Skiljeboskolan har alla elever utom en minst E i Hkk åk 6. Över lag har vi haft svårt att få studiehandledningen att fungera för elever med annat hemspråk. Mest beroende på svårigheter att synkronisera studiehandledarnas tider med elevernas scheman. Åtgärder för utveckling kommande år: Att studiehandledarna schemaläggs på ett mer effektivare sätt. Att påbörja arbetet med ett språkutvecklande arbetssätt i alla årskurser. Att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors meritvärden. Att bättre synliggöra och konkretisera målen för eleverna 8

9 För rektorer med åk 9 Indikatorer grundskola: Alla elever ges förutsättningar att nå minst godkänt betyg i skolans samtliga ämnen i åk 9 Meritvärdet ökar på samtliga skolor Andelen elever som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar Alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet Mål i enhetens arbetsplan: Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande En pedagogisk utvecklingsplan tas fram En kompetensutvecklingsplan tas fram för alla medarbetare Resultat : År Andel elever som nått 68% 61% 61,8% minst godkänt betyg i samtliga ämnen 180,6 187,2 195,3 Meritvärde Resultat: Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Arbetet med formativ bedömning har resulterat i ökad delaktighet för eleverna. En pedagogisk utvecklingsplan tas fram Planen är utarbetad och lade grunden till vårt arbete med formativ bedömning. En kompetensutvecklingsplan tas fram för alla medarbetare Planen för respektive medarbetare är ännu inte ett renodlat dokument utan är en del av medarbetarplanen. Idén är att den ska svara upp mot den pedagogiska utvecklingsplanens krav på kompetensutveckling. Vi har kommit så långt att alla lärare fortbildat sig i formativ bedömning på konferenstid och kommer att fortsätta med Ett språkutvecklande arbetssätt. 9

10 Måluppfyllelsen har ökat jämfört med föregående år, men det finns en tydlig skillnad i resultaten mellan pojkar och flickor som visade sig tydligt när vi premierade de elever som nått över 300p i meritvärde i åk 9. Av 12 elever var 11 flickor. Analys och lärdomar: När det gäller andelen elever som når minst godkänt i alla ämnen så beror det låga resultatet till stor del på de elever med mycket hög ogiltig frånvaro som valt bort något ämne de inte vill gå på. Att måluppfyllelsen ökat beror delvis på att elevgrupperna har varit bra sammansatta där eleverna trivts med varandra och inspirerat varandra till goda resultat. Bra och väl anpassade arbetsmetoder med formativ bedömning som en viktig del har också spelat en positiv roll. Åtgärder för utveckling: Att studiehandledarna schemaläggs på ett mer effektivt sätt. Att påbörja arbetet med ett språkutvecklande arbetssätt i alla årskurser. Att förbättra förutsättningarna för blivande åk 9 att nå hög måluppfyllelse; Vi har slagit ihop tre klasser i blivande åk 9 till två för att få bättre gruppdynamik och kunna frigöra resurser som kan användas som extra stöd till elever i åk 9. Vi kommer att arbeta mycket med det sociala samspelet i dessa två klasser i åk 9 för att öka motivationen för studier och glädjen att komma till skolan. Att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors meritvärden. 3. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för barnen/eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring från förskola till gymnasium. Mål i enhetens arbetsplan: Förbättra överlämnandesamtalen från åk 5 till åk 6. Förbättra överlämnandesamtalen från Cf2. Övergången till gymnasiet. 10

11 Resultat: För att avdramatisera övergången till Skiljeboskolan bjuder vi in alla elever från överlämnande skolor att skolvis besöka Skiljeboskolan Då deltar våra blivande elever i en rad aktiviteter och får träffa sina blivande lärare och besöka sina blivande klassrum bla. För elever med särskilda behov som kräver mycket stöd bokas enskilda överlämnandesamtal in där elevhälsan och lärare från blivande åk 6 deltar. Vid behov deltar också elevens målsmän. Måndagen v 33 har vi inbokade överlämnandeträffar med våra tre avlämnande skolor; Bjurhovdaskolan, Branthovdaskolan och Malmabergskolan där övriga elever med särskilda behov tas upp. Avlämnande lärare informerar också om vilka av elevernas målsmän vi behöver boka in tidiga informationsträffar med. Överlämnandesamtalen med lärarna på Cf2 och rutinerna kring övergången till Skiljeboskolan har vi arbetat mycket med under året för att säkra att alla elever får en likvärdig start på vår skola. Arbetet har också varit intressant som en start för vårt övertagande av Cf2 på Skiljeboskolan vid årsskiftet. När det gäller övergången till gymnasiet så tycker vi inte att det fungerar. Vi menar också att initiativet bör ligga hos respektive gymnasieskola att ta kontakt och informera sig om de elever vi lämnar över med information om att det finns mer information att hämta på skolan. När det gäller elever som söker sig till Skiljeboskolan under läsåret har inte överlämnandena alltid fungerat. Analys och lärdomar: Vi har fått till bra rutiner med avlämnande skolor och Cf2 för att vi haft en mycket bra gemensam planering kring dessa frågor. Vi behöver bättre rutiner för att ta emot elever under pågående läsår. Åtgärder för utveckling: Att i arbetet med överlämnande skolor säkra upp rutinen med att varje elevs behov sammanfattas på därtill utformad blankett. Det underlättar vårt arbete med att snabbt boka studiestöd och planera för sva tex. Att arbeta för att två verksamheter ska bli en där Cf2s arbetslag blir en del av Skiljeboskolan. Vi börjar redan nu med att arbetslagsledaren för Cf2 är med på våra ledningsgruppsträffar för att vi ska kunna samordna våra verksamheter på bästa sätt. Att ta fram rutiner för att säkra överlämnanden av elever under pågående läsår. 11

12 4. Enhetens eget utvecklingsområde Enhetens mål: Att våra elever får ökad förståelse för andra kulturer och knyter kontakter med elever från andra länder. Att vårt terrarium blir en levande del i undervisningen på skolan Att vårt skolbibliotek blir en viktig resurs i arbetet för ökad måluppfyllelse Varför har ni valt att arbeta med just detta utvecklingsområde? Alla målen handlar på olika sätt om hållbar utveckling. Genom Comenius och Atlas har vi fått möjlighet att starta samarbeten och utbyten med skolor i Europa och Mexiko. Utbytet har som huvudtema hållbar utveckling och eleverna jämför livsvillkor och resursanvändning i de olika länderna. I det arbetet ökar också elevernas förståelse för olika kulturer. Vårt terrarium används i undervisningen på olika sätt. Detta läsår har åk 6 lärare planerat att använda det i stor utsträckning i första hand svenska för att utvidga det till att gälla allt fler ämnen. Här blir också livsvillkor och hållbar utveckling viktiga nycklar att använda sig av. Vårt skolbibliotek används av enskilda lärare och elevgrupper, men vi har inte resurser att bemanna det så att det kan var det öppna vardagsrum på skolan som vi skulle önska. Resultat: Eleverna gynnas av skolutbytet genom att få tillfälle att arbeta med betydelsefulla projekt som har en mottagare samtidigt som de får utveckla sina språkkunskaper. Dessutom får några grupper elever möjlighet att besöka respektive skola samtidigt som vi också tar emot besök. Terrariet är en mycket inspirerande miljö som kan hjälpa många elever att komma igång med skolarbetet. Våra aspergerelever tex sitter gärna en stund i terrariet och studerar reptilerna som ett sätt att samla ny kraft och energi. Genom arbetet med biblioteket har vi fått tillgång till skönlitteratur som främst riktar sig till pojkar. Litteraturen har använts flitigt, men det är svårt att se några samband med högre måluppfyllelse. Analys och lärdomar: I både Comenius- och Atlas- projekten finns det drivande lärare, vilket är en förutsättning för att det ska bli ett långsiktigt och hållbart arbete mot de andra skolorna. Viktigt att alla lärare i de årskurser som arbetar med respektive projekt blir delaktiga för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av det. 12

13 Det har varit en lång startsträcka för terrariet att bli en del av skolan undervisning, men nu kommer ett tydligt genombrott då sexorna startat ett nära samarbete med den som byggt upp och sköter terrariet. Åtgärder för utveckling: Att hålla i de projekt vi startat och ge dem tid att etablera sig i skolans kultur. Att skolbiblioteket utvecklas genom en person som kan hålla det öppet delar av veckan. 13