Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Transkript

1 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F

2 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG... 5 Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas... 5 I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö... 5 I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling... 5 Ansvarig... 6 Grundsärskolan 2(6)

3 KVALITÉTSARBETE Resultat Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan utgår från ett årshjul. Årshjulet ger en överblick över när och hur olika insatser ska genomföras. Skolans resultat och gjorda insatser utvärderas och analyseras kontinuerligt av rektor och medarbetare. en ger en tydlighet över hur långt vi kommit, samt vad som ska prioriteras och utvecklas i framtiden. Elever och vårdnadshavare är delaktiga i processen. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår arbetet med elevens rätt till utbildning. I det förebyggande arbetet använder vi oss av en handlingsplan. Enheten använder verktyget skola24 som frånvarorapporteringssystem. Frånvaron följs regelbundet upp av mentor, rektor och elevhälsoteam. Vid behov analyseras orsakerna till frånvaron och elevhälsan fattar beslut om eventuella åtgärder. Ett utvecklingsområde under året har varit att kvalitetssäkra likabehandlingsplanen samt att ännu tydligare göra den till en del av det dagliga arbetet med eleverna. Ett annat har varit, och är att utveckla ett mer ämnesövergripande arbetssätt som ger eleverna ökade möjligheter till måluppfyllelse. Det tredje utvecklingsområdet är att säkerställa en likvärdig bedömning inom skolan samt mellan skolorna i området. I arbetet med har vi kommit en bra bit på vägen men ytterligare insatser krävs för att nå ända fram. I oktober omarbetades skolans likabehandlingsplan utifrån bland annat resultaten på elevenkäter. I det arbetet använder vi oss av DO:s verktyg planforskolan. Bland annat förtydligades ansvarsfördelningen i arbetet med kränkningsärenden för att säkerställa att planen följs. Likabehandlingsplanen följs upp med personalen inför skolstart samt ytterligare på APT Medel för social struktur har använts till att i så stor grad som möjligt ha två pedagoger inne på lektionerna. Dels för att stödja eleverna i klassrumsarbetet, men också för att vid behov kunna dela gruppen. En del av medlen har också använts för att förstärka skolans IKT-struktur. I augusti 2015 skedde ett chefsbyte på skolan. I arbetet med att fånga upp elever som utsatts för kränkande behandling är det tydligt att personalen är insatt i arbetsgången och tar tag i de kränkningar som inträffar. Det förebyggande arbetet tycks också ha en god effekt då det under hösten förekommit mycket få kränkningsärenden. Enkäten som eleverna gör visar också att de är trygga och trivs bra på skolan. Det finns dock en skillnad i hur väl man trivs beroende på vilken klass man går i. Då antalet kränkningar är så lågt blir det svårt att se om den nya ansvarsfördelningen haft önskad verkan. Under hösten har det lagts en plan för att öka antalet ämnesövergripande arbetsområden. Denna har kunnat följas till viss del, men har ofta fallit på att pedagogerna inte har haft möjlighet att sitta ner och samplanera eller att någon varit sjuk under genomförandet. Med en så liten personalgrupp blir sådana arbeten extra känsliga vid t ex sjukskrivningar. Arbetet med att få en samstämmigare bedömning av elevernas kunskaper har initierats genom att diskussioner kring bedömning tas upp kontinuerligt på konferenser och möten. Detta gäller såväl summativ som formativ bedömning. En del arbete kvarstår dock innan samsyn råder och bedömningen utgör grunden för all lektionsplanering. Under våren påbörjades ett arbete med att sambedöma nationella prov tillsammans med Lyrfågelskolan. Denna har nu utvecklats och förhoppningen är att det ytterligare ska höja kvalitén på de summativa bedömningarna. Satsningen på att ha två pedagoger i klassrummet upplevs ha stor effekt på elevernas möjligheter att nå. Strukturen var sådan att en resurs kopplades till en klass. Detta visade sig dock vara ett sårbart system vid långtidssjukskrivningar och kommer därför att omarbetas inför Åtgärder för utveckling Fokus i kränkningsarbetet bör läggas i de klasser där eleverna ger minst positiva enkätsvar. Under våren 2016 drar vi på allvar igång arbetet med elevledda rastaktiviteter som en del av det förebyggande arbetet. Grundsärskolan 3(6)

4 Värdegrundsfrågorna skall vara en naturlig del av undervisningen, och ett visst fokus bör läggas på de frågor som följer av en föränderlig värld och som ytterligare aktualiserades i och med dådet på Kronan. För att möjliggöra ämnesövergripande arbeten och sambedömning i olika ämnen måste en organisation läggas som ger lärarna förutsättningar att mötas och samarbeta. Dessutom bör kollegiala besök läggas in i årshjulet för att säkerställa att de blir av. Även samarbetet med Lyrfågelskolan bör systematiseras och läggas in i planeringen då det annars riskerar att falla bort. Samrättningen av nationella prov är en bra början som bör kompletteras med träffar där lärarna från de två skolorna diskuterar bedömning och planering av undervisningen. Redovisning av aktuella kunskapsresultat År 3 Svenska 24 3 Kemi Engelska 24 Musik 24 Matematik 24 1 NO 24 Biologi Religionskunskap Bild 24 Samhällskunskap Fysik Slöjd 24 Geografi SO 24 Historia Hem och Konsumentkunskap Teknik Moderna språk Idrott och Hälsa 24 Modersmål År 6 Svenska 24 Kemi 24 Svenska 2 Musik 24 Engelska 24 2 NO Matematik 24 2 Religionskunskap 24 2 Biologi 24 1 Samhällskunskap 24 Bild 24 Slöjd 24 Franska 2 Fysik 24 1 Spanska 2 Geografi 24 Teknik 24 Grundsärskolan 4(6) SO Historia 24 Tyska 2 Hem och Konsumentkunskap 24 Moderna språk Idrott och Hälsa 24 Modersmål

5 REDOVISNING AV UPPDRAG Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Resultat Eleverna i åk 3 fortsätter att prestera bra på nationella proven. Man kan se att det är viktigt att låta eleverna fortsätta läsa mycket kopplat till arbete kring läsförståelsen. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 6 steg till 219,9. Eleverna visade goda kunskaper i många ämnen och meritvärdet var högre än snittet i Staden. Arbetet med mål och bedömning har skapat en hög uppdragsmedvetenhet. Det finns generellt sett en hög samstämmighet mellan resultat på nationella prov och betyg. Undantaget är matematik där en större andel av eleverna fått högre betyg än provresultat. Pedagogerna är framgångsrika i sitt arbete gällande inkludering. Med bara en klass per årskurs blir det svårt att göra analyser över tid, men vår prognos är att vi når samma meritvärde eller lite högre I en del av nationella proven i svenska lyckas eleverna mindre bra. Det handlar om förståelse och produktion av faktatexter. Åtgärder Fortsätta utveckla bedömning och planering av undervisningen för att nå högre måluppfyllelse. Lägga ett lite större fokus på arbetet med faktatexter utifrån resultat på nationella proven. Sambedömning med Lyrfågelskolan gällande nationella prov i åk 6 för att kvalitetssäkra bedömningarna. Utveckla arbetet med formativ bedömning, IUP och extra stödinsatser. I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Resultat Resultatet av elevenkäterna åk F-6 visar att våra elever är trygga och trivs på Åsaka skola. Det är ett gott klimat på skolan. Eleverna upplever dock att det på vissa lektioner är bristande arbetsro. Upplevelsen bland eleverna är att personalen reagerar snabbt när kränkningar inträffar. Det pågående arbetet med att tillsammans med eleverna förankra värdegrundsarbetet har lett till en lugn och trygg arbetsmiljö på skolan. Den stora majoriteten av eleverna upplever att de har arbetsro. Det finns dock klasser där detta är ett utvecklingsområde. Personalen gör sig i hög grad medvetna om det sociala samspelet på lektioner och raster. Detta gör att de kan reagera snabbt på händelser i elevgruppen. Åtgärder Använda planen mot diskriminering och kränkande behandling som ett levande verktyg i verksamheten. Fortsätta att utveckla elevenkäten som eleverna gör samt utföra dem två gånger per läsår. Detta för att snabbare få en bild över utvecklingen. Gemensamma strukturer arbetas fram för att skapa studiero. Extra insatser sätts in i de klasser där behovet är störst. I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Grundsärskolan 5(6)

6 Resultat Vårdnadshavare upplever att skolan har ett öppet förhållningssätt som gör att man känner sig välkommen att fråga, tycka eller lämna förslag. Bra kommunikation och information via veckobrev samt hemsidan ger en stor möjlighet till insyn Eleverna är till stor del delaktiga i planering, utvärdering och bedömning av undervisningen. Matrådet har återkommande möten under terminen. Ett uppskattat inslag hos eleverna. Elever och vårdnadshavare upplever att de har inflytande i skolans arbete. Arbetet i föräldrasamverkansgruppen har under året ändrat struktur. Tidigare var antalet deltagare ofta lågt. Nu utser varje klass en eller två representanter för att få så många infallsvinklar som möjligt i diskussionerna. Elevernas inflytande i planering, utvärdering och bedömning av undervisningen är fortfarande ett utvecklingsområde. Vi måste också bli bättre på att medvetandegöra eleverna om när de har utövat inflytande. Åtgärder Utveckla skolans rutiner kring elevråd, matråd och föräldrasamverkan - med föräldramöten och samverkansgruppen. Utveckla arbetet med formativ bedömning, IUP och extra anpassningar samt åtgärdsprogram. Upprätta en gemensam struktur för veckobrev så att informationen når alla vårdnadshavare. Ansvarig Chef: Tomas Malmin Titel: Rektor Åsaka skola F-6 och fritidshem Grundsärskolan 6(6)