1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagogisk personal Rektors analys av verksamhetens förutsättningar ELEVRESULTAT Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultat på nationella prov läsåret 14/ Årskurs Årskurs Årskurs Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, ELEVENKÄT ENKÄTER Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. FÖRSKOLEKLASS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 2014/ ARBETET MED STRATEGIERNA TIDIGA INSATSER OCH INKLUDERING Tidiga insatser Inkludering RESULTAT FRÅN SJÄLVSKATTNING KVALITETSARBETE UNDER 2015/ Förbättringsområden 2015/ Förbättringsplan ANSVARIG FÖR VERKSAMHETSRAPPORTEN

3 1. Inledning Enligt skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för genomförandet av kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. En verksamhetsrapport är en del i huvudmannens ansvar att systematiskt och kontinuerligt följa förskolornas och skolornas kvalitet och utveckling. Verksamhetsrapporten skall lämnas till huvudman senast Verksamhetsrapporten skall redovisa och analysera alla nedanstående punkter: En kort beskrivning av hur SKA genomförts på enheten Verksamhetens förutsättningar Verksamhetens måluppfyllelse. Detta sker genom både bedömd måluppfyllelse samt resultat från nationella prov samt satta betyg Elevenkät Förskoleklassens verksamhet Utfall av självskattning, personal och ledning En beskrivning av arbetet kring strategierna: Tidiga insatser Inkludering Läsårets förbättringsområden Stöd/frågeställningar till dig som rektor i analysarbetet finns att tillgå på: 3

4 2. Beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsarbete Enheten analyserar elevernas måluppfyllelse och terminsuppföljningen för att veta hur resurserna skall fördelas kommande läsår. Som enhet behöver vi bli bättre på många områden i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi saknar bl.a. en digital lärplattform. Vi har arbetat efter Borlänge kommuns handlingsplan för läs- och skriv. I matematik har vi använt oss av Diamant och efter kartläggning har elever i år två fått extrastöd i matematik. Åk 4 DLS, diamantmatte, H4 Åk 5 DLS, H4, diamantmatte, stavningstest, mattediagnoser, Åk 6 DLS, barn som legat lågt på H4 har gjort testet igen 3. Förutsättningar 3.1. Pedagogisk personal Lärartäthet, se SCB: Tabell 2:1 Lärartäthet (Källa Skolverket) Antal heltidstjänster per 100 elever 2014/2015 7,67 Lärarnas utbildning: Tabell 2:2 Lärarna utbildning (Källa Skolverket) Andel lärare med pedagogisk utbildning 2014/2015 () 88,2 Andel lärare med specialpedagogisk/spec.lärarutbildning () 100 Studiehandledare inom egen organisation: 2014/2015 Andel studiehandledare, 100 Andel studiehandledare med akademisk/pedagogisk utbildning 0 4

5 Elever Tabell 2:3 Elevstatistik oktober 2014 (Källa Skolverket) Årskurs Antal elever Andel elever med Totalt pojkar flickor utländsk bakgrund F-klass Totalt Andel nyanlända elever (mindre än 4 år i Sverige) 3.2. Rektors analys av verksamhetens förutsättningar Enheten hade bristfälliga förutsättningar för att utföra uppdraget utifrån styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Vi gick in i ett läsår där vi saknade flera behöriga lärare. Hösten blev därmed påfrestande för hela organisationen. I augusti 2014 presenterade skolledningen en plan över tre förbättringsområden. (Se nedan). - Inkludering - Arbetslagsutveckling - Rutiner och struktur Personaltätheten var lägre än beräknat, vilket inte gav de tänkta möjligheterna för de extra anpassningar och det särskilda stöd som elever har rätt till. All personal gjorde verkligen sitt yttersta hela läsåret för att ge eleverna det bästa som gick, men det var svårt att driva skolutveckling, speciellt under hösten. 5

6 4. Elevresultat 4.1. Bedömning av elevernas måluppfyllelse vt 15. För årskurs 1-5 anges elever som nått uppsatta mål, för år 6-9 anges betygsutfall. Läsår 2014/2015 Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott- och hälsa Matematik Modersmål Musik Biologi Kemi Fysik NO (alternativt) Geografi Historia Religion Samhällskunskap SO (alternativt) Slöjd Svenska som andraspråk??? - Svenska Teknik - End? 100 2B Genomsnitt Läsår 2014/2015 Ämne Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bild 96 Engelska 88 Hem- och konsumentkunskap 98 Idrott- och hälsa 96 Matematik 86 Moderna språk - Modersmål 100 Musik 98 Biologi 91 Kemi 91 Fysik 91 Geografi 89 Historia 91 Religion 95 Samhällskunskap 96 Slöjd 96 Svenska som andraspråk 66 2/3elever Svenska 89 Teknik 95 Genomsnitt 6

7 4.2. Rektors reflektion kring elevernas bedömda resultat Resultaten i åk 1 har ökat i samtliga ämnen. I åk två har måluppfyllelsen gått ner i ämnena engelska, matematik och svenska. I åk 3 lika så. För 4-6 saknas resultat för att kunna göra jämförelser. Vi behöver titta på vad vi tror ligger bakom resultaten. Hur ser elevgrupperna ut? Hur undervisar vi? Vi behöver analysera resultaten som grund för resursfördelning och arbetssätt inför kommande läsår. 7

8 4.3. Resultat på nationella prov läsåret 14/15 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Under 2014/2015 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen: Årskurs 3 Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt NO och SO Årskurs 9 Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt något ämne inom blocken NO och SO Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Befriade elever, beslutat av rektor, skall dokumenteras Årskurs 3 Nationellt prov Ämnesprov åk 3 Andel Andel ej Matematik klarat klarat Delprov A 98,5 1,5 Delprov B 97,1 2,9 Delprov C 94,1 5,9 Delprov D 97,1 2,9 Delprov E 89,7 10,3 Delprov F 91,2 8,8 Delprov G Andel befriade Andel ej deltagit Ämnesprov åk 3 Svenska/SVA Andel klarat Andel ej klarat Delprov A Delprov B 95,5 4,5 Delprov C 90,9 9,1 Delprov D 98,5 1,5 Delprov E Delprov F 97 3 Delprov G 87,9 12,1 Delprov H 97,0 3 Andel befriade Andel ej deltagit 8

9 4.5. Årskurs 6 Nationellt prov Andel ej Andel Andel ej F E D C B A ÅK 6 deltagit befriade betyg Engelska Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i blocket Betyg vt 2015 Andel ej F E D C B A ÅK 6 betyg Engelska Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 4.6. Årskurs 9 Nationellt prov ÅK 9 Engelska Andel ej deltagit Andel befriade Andel ej betyg F E D C B A Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i blocket Slutbetyg ÅK 9 Engelska Andel ej betyg F E D C B A Matematik SVA Svenska SO* NO* * = ange ämnet som genomfördes i nationella provet 9

10 4.7. Rektors reflektion kring elevernas resultat på nationella prov år 3, 6, 9 Resultaten från året innan är att färre elever har betyget A bortsett från SObetyget(vilket ämne är oklart). Gällande betyget B är det en höjning i engelska och svenska, men en klar sänkning i matematiken. Betyget C, D och E är det också sänkningar i. Det är betydligt färre elever som har F i år än läsåret innan. Däremot var det ingen elev som året innan blev utan betyg, men det var det elever som blev detta läsår. Vi kommer att analysera detta i vårt fortsatta kvalitetsarbete under kommande läsår. Uppföljningsarbetet måste belysa skillnaderna mellan måluppfyllelsen och resultaten från NP? Vad kan lärarna se? Vilken analys görs det, så att man i fortsättningen kan ändra upplägget på undervisningen? Kommande läsår behöver vi arbeta med reflektion kring gemensam planering och bedömning samt undervisning i samtliga ämnen. BFL- Bedömning för lärande, den formativa bedömningen som för eleverna framåt. Det kollegiala lärandet i samplanering och kollegialt speglande och reflekterande för en bättre undervisning. 10

11 5. Elevenkät Elevenkäten baseras på SKL s öppna jämförelser vilken genomförts digitalt i maj/juni 2015, år 5 och 8. Analys av enkäten ska göras i samråd med personalen, senast augusti Resultat? 6. Enkäter De flesta av eleverna har svarat på frågor kring trivsel, skolämnen och sin skolsituation i allmänhet inför utv.samtalen. Under våren fick elever, vårdnadshavare och personal svara på en enkät från Skolinspektionen inför deras kommande besök hösten 2015 hos huvudmannen och några av dess skolor. Resultat? 7. Förskoleklass På Kvarnsveden skola har vi under detta läsår haft en stor F-klass, som i sin tur varit indelad i olika grupperingar som under året har ändrats. Eleverna har haft sin egen mentor, men mött olika pedagoger i olika inlärningssituationer/lärtillfällen. Pedagogerna( 6 st) har arbetat utifrån sina spetskompetenser. Hela verksamheten har vilat på Lgr Normer och värden Mål Skolans mål är att varje elev: respekterar andra människors värde visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv 2.2 Kunskaper Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att: använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan använda sig av ett matematiskt tänkande för att klara av vardagliga situationer kan lösa problem och omsätta ideér i handling på ett kreativt sätt kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt förvärvat kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället 11

12 2.3 Elevens ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar över sina studier och sin arbetsmiljö successivt får kunskaper att ta större ansvar för sin utbildning 8. Förbättringsområden 2014/ Inkludering/elevanpassning - Arbetslagsutveckling - Rutiner och struktur Inkludering Diskussionerna runt vad inkludering är och hur vi ska arbeta runt inkludering har under läsåret varit mer aktuella än tidigare. Skolledningen har lett diskussionen tillsammans med nätverksledarna, olika arbetslag och enskilda pedagoger. Borlänge kommuns inkluderingsstrategi har under läsåret presenteras för alla medarbetare. Vi kan se att det börjar bli en samsyn runt inkludering bland all personal. Några elever har kunnat inkluderas med positiva effekter. Arbetslagsutveckling Arbetslagen har under läsåret utvecklats i sin samplanering och sambedömning. Man arbetar mer som i team runt eleverna och de formativa diskussionerna börjar ta form. Åk 6 är nöjda med utvecklingen av sitt arbetssätt och har planer på att vidareutveckla detta till nästa år. Arbetslagens planeringsträffar under dagtid har varit positivt. Strukturer och rutiner Mötesstrukturer/effektivitet Skolledningen har under läsåret tagit bort mycket information från mötena, så att utrymme lämnas för diskussioner runt våra fokusfrågor. Ren information får alla pappersvägen istället. Vi har arbetat aktivt med att varje möte ägnas åt rätt saker. Vi är på god väg för att kunna skapa utrymme för pedagogiska diskussioner kring våra utvecklingsområden. Alla våra möten har en dagordning och minnesanteckningar från mötet läggs ut till alla. Vi har skapat rena informationskanaler. Rätt information på rätt ställe. Under vårterminen genomfördes PRIO på skolan. PRIO är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Hittills har fler än 120 skolor i 35 kommuner påbörjat arbetet med PRIO. 12

13 9. Arbetet med strategierna Tidiga insatser och Inkludering 9.1. Tidiga insatser, hänger för oss ihop med arbetslagsutveckling. Hur möter vi eleverna där de är och ger dem bästa förutsättningarna för att växa? Hur nyttjar vi arbetslagets kompetenser bäst för eleverna? Vi har arbetat med att kartlägga och synliggöra anpassningar som elever erhållit under läsåret. Många anpassningar är gjorda kring elever både enskilt och i klass Inkludering, har under läsåret varit ett av våra tre utvecklingsområden. Vi har i arbetslagen arbetat för att alla elever ska vara inkluderade utifrån sin egen förmåga. Vi har gjort extra anpassningar där det behövts och för vissa elever har det handlat om särskilt stöd. Arbetslagen har löpande följt upp anpassningarna och stödet för att veta hur resurser och andra insatser ska riktas. Vi behöver fortsätta att arbeta med begreppet inkludering så att alla pedagoger har en samsyn runt begreppet. 10. Resultat från självskattning PRIO s kartläggning av vår organisations styrkor och förbättringsområden blir vår utgångspunkt i vårt fortsatta kvalitetsarbete. Vi kommer under kommande läsår att fokusera på de utvecklingsområden som kartläggningen visade. 11. Kvalitetsarbete under 2015/2016 Som rektor för enheten beslutar jag att följande områden ska vara förbättringsområden för läsår 2015/2016, i syfte att nå högre måluppfyllelse kopplat till de nationella styrdokumenten Förbättringsområden 2015/2016 Gemensam undervisningsplanering Använda elevresultat för att utveckla undervisningen Kollegahandledning Mötesstruktur och möteseffektivitet Kontinuerliga förbättringar (Fritids) Strukturer och ansvar och roller i en lärande organisation (skolledningen) Förbättringsplan I samarbete med personalen på skolan skall du som rektor i augusti konkretisera arbetet med förbättringsområdena. Dessa kommer beskrivas i en förbättringsplan. Mall för förbättringsplan finns på Dropbox: Förskola grundskola/kvalitetsarbete/verksamhetsrapport/mall förbättringsplan 13

14 12. Ansvarig för Verksamhetsrapporten Ansvarig för Verksamhetsrapporten Kvarnsvedens skola Pernilla Hindsberg, rektor 14

15 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Gemensam undervisningsplanering Aktiviteter: Ämneslag sätts samman och ämneslagsledare utses för att driva arbetat vidare. Inventering av material Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: Avstämning löpande med nätverksledarna och med all personal på APT:erna. Ansvarsfördelning: Gruppen som i PRIO arbetade fram förslag ansvarar för att arbetet drivs framåt. Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 15

16 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Använda elevresultat för att utveckla undervisningen Aktiviteter: Implementera det föreslagna årshjulet och arbetet runt upplägget Följa handlingsplanen Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: Avstämning löpande med nätverksledarna och med all personal på APT:erna. Ansvarsfördelning: Gruppen som i PRIO arbetade fram förslag ansvarar för att arbetet drivs framåt. Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 16

17 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Kollegahandledning Aktiviteter: Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: Avstämning löpande med nätverksledarna och med all personal på APT:erna. Ansvarsfördelning: Gruppen som i PRIO arbetade fram förslag ansvarar för att arbetet drivs framåt. Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 17

18 Grundskola Förbättringsplan 2015/2016 Förbättringsområde: Mötesstruktur och möteseffektivitet Aktiviteter: Diskutera fram vilka mötesstrukturer vi ska ha? Ta fram förslag på dagordningar, protokoll m.m som sedan ska samverkas. Tidsplan: ht15 och vt16 Uppföljning och utvärdering: Avstämning löpande med nätverksledarna och med all personal på APT:erna. Ansvarsfördelning: Gruppen som i PRIO arbetade fram förslag ansvarar för att arbetet drivs framåt. Viktiga aktörer: Datum: Namn/arbetslag: 18