1. Inledning Förutsättningar... 4

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Gylle skola läsåret

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 3 (10)

4 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barnoch bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation 2.3. Personal Kompetens Skolan har till stor del behöriga pedagoger, dock har skolan under vårterminen saknat behörig pedagog i engelska, matematik och slöjd. De personer som vikarierat har med stöd av ordinarie legitimerad lärare bidragit med stöd och hjälp på ett mycket bra sätt så att eleverna har fortsatt utvecklas mot sina mål Täthet 2.4. Analys av förutsättningarna Ekonomi: Skolan har ett elevbidrag utifrån kommunens resursfördelningsmodell. Vi ser att den del av elevbidraget som vi på skolan får och kan arbeta med, då lokaler, lokalvård samt kost är borttagna, inte är tillräcklig för att kunna arbeta så att alla elever kan utvecklas så långt som möjligt (högre meritvärde samt bättre självkänsla).ekonomin tillåter inte fler vuxna i skolan, något som vi ser som nödvändigt utifrån målsättning med högre kunskaper, ökad trygghet och mående. Skolan behöver fler resurspersoner samt pedagoger med specialpedagogisk utbildning. Då skolan i Sverige nu är i ett läge då det är allt svårare att rekrytera behörig personal skulle denna svårighet till viss del kunna kompenseras genom att behöriga pedagoger får resurspersoner som kan stötta dem i vardagsarbetet, då de behöriga lärarna behöver arbeta med att kvalitetssäkra skolans undervisning (arbeta med handledning, planeringar, bedömningar etc.). Skolan har vidare inte tillräckligt med medel för att kunna arbeta med stöd av kompensatoriska hjälpmedel ex ipads. Kommunikation: Skolan har ett trådlöst nätverk men har saknat en lärplattform/kommunikationsyta där skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare på ett enkelt och säkert sätt kan dela nödvändig information. Skolan har saknat ett digitalt frånvarosystem och bedömningsverktyg. Detta har under läsåret 15/16 sammantaget medfört ökad stress och arbetsbelastning för all personal. Vi ser dock att vilja och ambitionen finns att utveckla detta hjälpmedel och skolan har under våren arbetat fram en handlingsplan och arbetsmodell för införandet av Unikum, Skola24 samt prioriterat skolans IKTansvar. 4 (10)

5 Kvalitetsarbete: Skolans organisation och mötesstruktur är en del av vår grund för vårt systematiska arbete. Vi arbetar med det standardiserade arbetssättet lektionsbesök utifrån mall och uppföljande samtal, där skolledning tillsammans med pedagogen identifierar pedagogens styrkor och behov. Detta genomförs för personal i årskurserna 7-9 en gång/läsår som en del i arbetet kring medarbetarsamtal. Pedagogerna arbetar med skriftliga omdömen i alla årskurser inför utvecklingssamtal och arbetet med elevers IUP. Arbetet med IUP sker i nära samarbete med elev och vårdnadshavare. Detta sker varje termin. Varje termin anordnas så kallade Mitterminskonferenser, dessa är ett verktyg där vi får en prognos på våra elevers kunskapsutveckling. På de uppföljande diskussionerna, vilka förstelärare leder, identifierar arbets-och ämneslagen styrkor och utvecklingsområden. Detta sker två gånger per läsår. Skolans arbetslagsmöten äger rum vid ett tillfälle i veckan och är möten som har som en fast dagordning, där lyfter vi frågor som måluppfyllelse, trygghet och studiero, frånvaro etc. Här analyseras elevernas nuläge utifrån summativa och formativa bedömningar. Skolan har en tydlig ärendegång vad gäller elever i behov av särskilt stöd. På skolans Elevhälsateam (EHT) följs rektorsbeslut och ÅP regelbundet upp, dessa möten äger rum varje vecka. Skolans arbete med likabehandling sker med stöd av arbetsgrupp vilken analyserar skolans egna enkäter och diskuterar tillsammans med elever, kamratstödjare och skolledning om åtgärder samt upprättar ny plan. Skolan arbetar ständigt med aktuella behov utifrån de olika kvalitetsindikationer som framgår och gör kontinuerliga förändringar i organisationen utifrån ekonomi. Vi ser i våra mätpunkter (enkäter, betyg, samtal etc.) att Gylle skola har en mycket god utveckling, såväl kunskapsmässigt som socialt. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? sett till förändringar i meritvärdena under åren ? I de praktiska ämnen ( bild, slöjd och musik) har elevernas resultat varit stabilt och gott över de tre åren. I matematik ser skolan att det är ett vikande resultat, i svenska ser pedagogerna att läsförståelseförmågan sjunker Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? Slutbetygen för elever har varit 198 år 2013, 206 år 2014 och 208 år 2015 Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? Man ser större skillnad mellan olika klasser än mellan kön Risker- styrkor Vi har tidigare använt oss av både kvalitativ och kvantitativ data såsom betyg, resultat på nationella prov, trivselenkäter, betygsdiskussioner, analyser av elevernas måluppfyllelse osv. En aktivitet som har funnits med under dessa tre år är våra mittterminskonferenser. Pedagogerna har gjort en bedömning över elevernas kunskapsutveckling genom att skapa en bild av hur många elever (och vilka) som kommer eller riskerar att sänka sitt betyg. Syftet med detta är att identifiera hur elevernas resultat utvecklas så att pedagogerna tillsammans med eleverna kan arbeta medvetet för ett bättre resultat. Som ansvariga för verksamheten påverkar det vår möjlighet att styra resurser utifrån den analys som pedagogerna gör i samband med bedömningen. Under de år vi 5 (10)

6 arbetat med denna metod har vi hela tiden utvecklat den vidare, förändrat och förbättrat. Vi ser i år tydligt att pedagogerna inte använder denna analys för att förändra sin undervisning i den utsträckning som vi hoppats. Vår intention har hela tiden varit att denna metod skall vara formativ för att eleven skall få information om vad hen behöver utveckla för att nå högre måluppfyllelse. Den skall dessutom vara formativ då det även handlar om pedagogens undervisning och hur den kan förändras för att nå en ökad måluppfyllelse. Forskning visar att elever presterar bättre då de mår bra i skolan och vågar uttrycka sina åsikter. I vårt årliga arbete med vår likabehandlingsplan framgår det att eleverna i mycket hög grad är trygga samt att rutiner för detta arbete fungerar tillfredställande. Baserat på den tyngd som forskning har visat gällande faktorer som ryms under läraren och undervisningen har vi valt att utveckla en lektionsmall som vi använder på våra lektionsbesök. Denna lektionsmall bygger på skolverkets mall tecken på god kvalitet i undervisningen samt kommunens värdegrund. Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Vi ser att det finns 3.2. Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9? Gylle skola är en F-9 skola där upptagningsområdet för eleverna skiljer sig åt mellan åk F-6 och 7-9. Detta gör att de resultat eleverna visar i åk 6 inte är mätbart med resultatet i åk 9. Eleverna i åk 7 kommer från olika skolor i kommunen och även i vissa fall från andra kommuner. Vi ser dock att betygen i åk sex har en högre grad av måluppfyllelse än åk 9, detta kan bero på att kunskapskraven är olika samt att tolkningen av hur de olika förmågorna ska betygsättas ser olika ut. Detta är en viktig utvecklingsfråga för ämneslärare i Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg ÅK 9 F E D C B A Nationellt prov Engelska Matematik SVA Svenska SO* geografi NO* Biologi Åk 9 F E D C B A slutbetyg Engelska Matematik SVA 6 (10)

7 Svenska SO* geografi NO* Biologi ämne Åk 9 betyg NP Åk 9 slutbetyg Åk 6 betyg NP Åk 6 betyg svenska 9,8 12,34 11,5 12,36 sva 2,27 matematik 9,8 10,89 13,4 13,95 eng 13,6 11,48 13,8 13,62 So-geografi 11,7 10,43 - biologi 12,5 10,76 - Detta har varit svårt att analysera då data inte riktigt är lätt att följa, resultat på NP grundar sig på de elever som vid det exakta provtillfället deltar. Slutbetyg grundar sig på alla elever. Dock har analysen grundats sig på pedagogernas svar och analys ÅK 6 F E D C B A Nationellt prov Engelska Matematik Svenska ÅK 6 F E D C B A betyg Engelska Matematik Svenska Årets fråga Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg vad beror det på? Avvikelsen i svenska beror på att tidpunkten för när ämnesprovet genomförs är tidigt på vårterminen och att arbetsinsatser sätts in för att stärka måluppfyllelsen. Även i ämnet matematik genomfördes stödinsatser under hela vårterminen. Om man ser till hur elevgruppens betyg förändrats över tid vt14, ht15 samt slutbetyg vt16 så framgår att betyg i biologi, bild, geografi, samhällskunskap och teknik försämrats. En förklaring till detta är att det är olika lärare som arbetat med ämnena, till viss del obehöriga. I ämnena bild, svenska, matematik och engelska har betygen i stort sett varit desamma eller viss förbättring. Skolan har under dessa år tagit emot flertalet elever som är nyanlända och i skolans organisation har hänsyn tagits till hur måluppfyllelsen sett ut dvs förstärkning i matematik Analys av elevernas resultat Analys: Utifrån de resultat som kom fram i elevenkäterna samt de frågor som pedagogerna svarade på inför Ht 15, framgick det att pedagogerna har god insikt i de svårigheter och förutsättningar som råder på skolan. Det framgår även tydligt att skolans pedagoger arbetar hårt och målinriktat med elevernas måluppfyllelse, något som de ökande meritvärdena är ett bevis för. De ser dock att vi behöver utveckla arbetet med 7 (10)

8 planering och bedömning samt elevernas delaktighet gällande planering och genomförande av undervisning. Lärarna ser tydligt att deras arbete med att planera arbetsområden och hjälpa eleverna att förstå vad det är de skall utvecklas i är viktigt. Att skolan saknat ett digitalt system för dokumentation, kommunikation och bedömning har haft en stor inverkan. Deras relationer med eleverna är avgörande för att eleverna med stöd av lärarna skall utvecklas så långt som möjligt. Andra saker som framgår i analysen är: Studieklimat kan påverka, dvs i en studiemotiverad grupp är resultaten högre då viljan att lyckas är tydligt framträdande. Eleverna vill och törs uttrycka att de vill jobba hårt för att få bra betyg. Pedagogerna ser att de skulle vinna mycket i resultat och vinna kraft och tid om de bättre kunde samarbeta kring planering och bedömning. Lärarna identifierar att det är bra för elevernas kunskapsutveckling om lärarna är engagerade och uppmuntrande och tycker om sitt arbete. Det är viktigt med goda rutiner kring överlämning av information om elevers utveckling för att kunna skapa bra förutsättningar för elevens fortsatta lärande. En annan viktig faktor är att det finns en samsyn kring bedömning gällande kunskapskraven i åk 6 respektive åk 9. I arbetet med analysen har våra pedagoger identifierat fyra olika elevgrupper som de anser har olika svårigheter och utifrån det behöver olika stöd och ledning i för att utvecklas mot högre måluppfyllelse. Dessa elevgrupper är en bra utgångspunkt då man ska göra sina planeringar. Graden av delaktighet kan se olika ut beroende på vilken grupp eleven tillhör. 1. Elever som inte presterar på samma nivå som tidigare och behöver bli pushade. Elever som behöver större utmaningar, kan vara skoltrötta elever osv 2. Elever med olika sociala problem som hindrar dem att fokusera på skolarbetet fullt ut. Tex elever som har en jobbig hemsituation och där det vi gör i skolan inte är direkt avgörande för deras förmåga att prestera. 3. Elever med kognitiva svårigheter som gör att de får svårare med sin kunskapsinlärning. Det kan vara elever som har större behov av övergripande strukturer, förförståelse, svårt med förändringar, inte har en kunskapsbas som är åldersadekvat etc. 4. Elever som inte har svenska som modersmål och ännu inte utvecklat ett tillräckligt bra skolspråk för att kunna lära sig nya saker och förstå tillräckligt mycket för att kunna visa sin kunskap och sätta in den i olika sammanhang. Lärare bedömer att elever behöver arbeta mer med förmågan att läsa och analysera texter och att många elever behöver stöd kring att uttrycka sig skriftligt. Dessa svårigheter visar sig också då eleven ska arbeta med matematik, exempelvis vid problemlösning, analys av ord för att kunna bedöma rimlighet i uppgifter. Flera elever har brister i grundläggande taluppfattning. För att skolans elever ska bli bättre på matematik och fler ska kunna nå målen behöver dessa svårigheter noga kommuniceras med ämneslärare i yngre åldrar. Skolan behöver vidare arbeta mera med elevernas delaktighet, inflytande och dialog. Den absolut viktigaste påverkansfaktorn är att eleven vet vad den ska kunna och varför. I skolans mall för pedagogiska planeringar kommer en rubrik elevs delaktighet att skrivas in. En faktor som påverkar elever måluppfyllelse är i vilken grad läraren kan ge utmaning eller stöd på individuell nivå. Detta är svårt att tillgodose för läraren då tiden inte medger det och de ekonomiska ramarna inte tillåter fler vuxna i skolan. Vi ser totalt sett att Gylle skolas elever har, utifrån förutsättningar, en god måluppfyllelse. 8 (10)

9 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer 4.1. Inkludering 4.2. Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal 4.4. Analys av det sociala klimatet 5. Förra årets förbättringsområden 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Samverkan av undervisning Arbetslagen har i olika grad arbetat med ämnesöverskridande arbeten och integrerat olika ämnen och arbetsområden. Arbetslagen arbetar dagligen nära och har veckovisa AE-konferenser. De arbetar alltid för kollegiala lösningar både pedagogiskt och strukturellt. Den stora satsningen detta år har varit Läslyftet för lärare med undervisning i F-5, för lärare i åk 6-9 har skolans utvecklingstimme ägnats åt bedömning. Båda satsningarna har skolans förstelärare varit ansvariga för. Grundläggande värden på skolan och i undervisningen Skolan har arbetat med värdegrundsarbete löpande under hela läsåret och skolan ser att eleverna fått mer insikt om vad en värdegrund är. Skolans personal behöver fortsätta utveckla samsynen gällande dagligt förhållningssätt kring skolans ordningsregler och att skolans värdegrund levandegörs i alla situationer. Eleverna har i åk 5 deltagit i Riddarskolan där etiska värden levandegörs i alla situationer. I den dagliga verksamheten har man pratat och agerat utifrån mänskliga rättigheter, jämställdhet utifrån diskrimineringslagen detta för att kunna ge pojkar och flickor samma förutsättningar, samt att man respekterar varandras olikheter. Vi ser att flertalet elever uttrycker en trygg och tillåtande grundinställning kring könstillhörighet och människors olikheter. Anpassning efter elevens behov All pedagogisk personal har deltagit föreläsning kring delaktighet- ett arbetssätt i skolan. De har i samband med denna också fått bearbeta genom workshops, detta exempelvis genom frågeställningar. Inför kommande läsår ska delaktighetsprincipen genomsyra pedagogernas förhållningssätt vilket bl.a. ska synas genom extra anpassningar som finns i klassrummen. Slutsatser Utifrån en gemensam analys av hur skolans arbete genomförts och skolans resultat under läsåret15/16 ser skolledningen att det finns utvecklingsområden som skolan behöver arbeta med under läsåret 16/17. 9 (10)

10 Elevers delaktighet samt god arbetsmiljö. Dessa utvecklingsområden kommer att följas upp genom digitala enkäter som skolan tagit fram ur skolverkets verktyg för självskattning BRUK ( Normer och värden samt Kunskap, utveckling och lärande) 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår Elevers delaktighet Mål kriterier I vår skola får varje elev successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan I vår skola har varje elev kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former I vår skola ges alla elever möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Aktiviteter är under planering Tidplan Uppföljning Ansvarig God arbetsmiljö Målkriterier I vår skola ser utforskande, nyfikenhet och lust att lära som en grund för verksamheten I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna förmågan och livslång lust att lära I vår skola stimulerar vi eleverna att inhämta och utveckla både kunskaper och värden Aktiviteter Tidplan Uppföljning Ansvarig 10 (10)