Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora fritidsavdelningar men kan göra olika grupperingar och aktiviteter som barnen kan välja emellan. Barnen känner att de lär sig och har inflytande över verksamheten. Vår styrka är det otroliga engagemang som finns för eleverna från all personal. Skola och fritids planerar också gemensamt, vilket gör att eleverna får träna sina färdigheter på många olika sätt under hela dagen på skolan. På våra fritidsavdelningar arbetar många legitimerade pedagoger. Det finns en öppenhet i personalgruppen där alla hjälps åt och stöttar varandra. Vår skola är med i övningsskoleprojektet som kommunen inlett med Södertörns högskola. Under flera veckor under hela läsåret hade vi ett flertal lärarstuderande som våra lärare handleder. Studenterna är en viktig rekryteringsväg för oss, de söker sig gärna tillbaks till vår skola när de är klara med lärarutbildningen. Vi har en hög behörighet bland lärarna. Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. En biträdande rektor ansvarar för skola och fritids F-3. Den andra biträdande rektorn ansvarar för 4-6 och tillhörande öppet fritids. Elevhälsoteamet har sökt nya vägar för sitt arbete och blivit inspirerade av en kurs på specialpedagogiska skolmyndigheten.. Vi har organiserat om våra möten och erbjuder personalen att träffa oss på ett mindre formellt sätt. Det nya arbetssättet har uppskattats och vi tycker att vi kan lösa många svårigheter innan de blir för stora. Skolan har en mycket aktiv och känd Trygghetsgrupp med representanter från skola och fritids, från elevhälsa och skolledning. Trygghetsgruppen arbetar främst förebyggande, man pejlar av hur läget är på skolan. Trygghetsgruppen följer också upp incidentrapporter varje vecka. Vi har ett Resursteam bestående av speciallärarna/pedagogen, sva-lärare och matematikutvecklaren. Resursteamet träffas varje vecka, rektor är med varannan vecka. Här planeras och utvärderas olika pedagogiska insatser. Teamet ger också handledning och har konsultationstid varje vecka.

2 Skolan har fyra förstelärare i NO, svenska som andraspråk, specialpedagogik och matematik. De nyanlända eleverna tas om hand av en slussgrupp, som introducerar eleverna och deras föräldrar i skolan, gör kartläggningar och påbörjar en intensiv svenskundervisning. Eleverna tillhör redan från dag 1 en klass och de slussas snabbt ut på olika lektioner. Vid vårterminens början hade vi ca 40 nyanlända elever i klasserna F-6. Vid terminens slut hade antalet sjunkit till 27. Alla elever har hälsat på skolans kurator för att veta var hon finns och vad hon kan hjälpa till med. Flera elever har också haft individuella samtal med henne för att hitta strategier för hur man kommer överens och löser konflikter. Vid höststarten hade dessutom kurator samtal med alla elever i årskurs 4, för att stödja dem och deras lärare i stadiebytet. Särskilda insatser för att utveckla undervisningen: Vår målsättning är att hitta eleverna så tidigt som möjligt, redan i förskoleklass, och där sätta in åtgärder så att eleverna får en bra start på sin skoltid. Vi arbetar därför med Bornholmsuppföljning där pedagogerna tränar eleverna utifrån deras behov. Speciallärarna finns med i detta också och följer upp utvecklingen. Vi kan se en mycket positiv utveckling av barnens språkliga och fonologiska medvetenhet detta läsår. Det är många barn som blivit skolförberedda. Fritidspedagogerna insatser i läsfrämjande aktiviteter har också haft effekt på Bornholmstestet. Flera elever som innan insatsen visade oro och ointresse har utvecklat läsintresse under de återkommande högläsningsstunderna. Förra läsåret deltog nästan alla lärare och skolledningen i Skolverkets Läslyftet. Metoden med kollegialt lärande uppfattades som mycket positivt, lärarna fick breddad kunskap och fick pröva olika sätt att arbeta med läsning och begreppsförståelse i olika ämnen. Man uppskattade också att de blandade grupperna gav bättre förståelse och kunskap om hur man jobbar i olika årskurser. Rektor som deltog i de olika grupperna, kunde följa hur lärarna planerade och analyserade sin undervisning. Rektors bedömning är att undervisningen blev mer varierad. Behov av mer fördjupad fortbildning i läsinlärning visade sig också, vilket är en av satsningar kommande läsår. Minimedling är en annan metod vi utbildat vår personal i. Avsikten var att barnen skulle få hjälp att hantera konflikter så att oro inte följde med in på lektionerna. Eleverna har varit mycket positiva till metoden och vi ser att allt detta bidragit till en lugn och positiv stämning i skolan. Förra läsåret genomfördes en resursutbildning. Resurspersoner och fritidspersonal har fått utbildning i funktionell analys, detta för att systematiskt kunna träna elevernas sociala förmågor. Effekten av resursutbildningen ser olika ut, några kursdeltagare upplever ett nytt lärande medan andra inte tycker att utbildningen har genererat ny kunskap. Matematiksatsningen: Vår matematikutvecklare har hjälpt lärarna att planera och följa upp undervisningen i matematik och har varit till stor hjälp, speciellt för nya lärare. Vi har arbetat mycket med problemlösning och ser att undervisningen har förbättrats i många klasser. Men årets nationella prov i åk 3 visade att eleverna hade bättre på de områdena man jobbat mindre med än på de områdena de arbetar med intensivt under hela skolåret. Slutsatsen är att

3 lärarna behöver fortbildning inom området taluppfattning och talsanvändning med särskilt vikt på skriftliga räknemetoder. De nationella proven i matematik i åk 6 visade att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning och med olika områden samtidigt. Eleverna behöver träna mer på att använda sig av sina kunskaper i olika sammanhang. (Se vidare bilaga Matematiksatsning Tomtbergaskolan ). Simkunnighet är högt prioriterat på vår skola. Vi ordnar simskola i årskurs 3 och simstöd under hela mellanstadiet för dem som behöver. Behovet tycks öka år från år. Under läsåret har 61 elever gått på simstöd/simskola och 35 elever har genom det blivit simkunniga till i dag. En del av dessa elever har börjat med simskola på grunt vatten - dvs de börjar på en väldigt låg nivå men även om de inte än är godkända så är de på god väg. Utöver det så har även 34 elever klarat kunskapskraven för livräddning genom simstödet. Alla de som inte är godkända i livräddning har fortsatt behov av simskola. Utifrån årets analyser har vi bestämt att satsa extra på följande utvecklingsområden kommande läsår: - Att bli ännu bättre på att anpassa undervisningen för elever med npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) -Att förbättra läsen, speciellt i de lägre årskurserna. Elever som börjar årskurs 4 måste behärska läsningen. -Ge en likvärdig IKT-undervisning inklusive utbildning i programmering i alla årskurser. Vi kommer att använda konferenstid till fortbildning och kollegialt lärande inom dessa områden. Förstelärarna i svenska och specialpedagogik liksom skolledare leder denna kompetensutveckling. Skillnader i kunskaps mellan pojkar och flickor varierar i de olika årskurserna. Vi ser tydligare skillnader mellan de elever som gått i svensk skola under en längre tid och de som kommit till Sverige ganska nyligen. När det gäller betygen i årskurs 6 syns dock en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor de senaste åren. Flickorna presterar bättre i de flesta ämnena, samma finns på nationell nivå. Vår ambition är att den ovan beskrivna kompetensutvecklingen ska förbättra en för pojkarna, bl a genom mer användning av digitala hjälpmedel.

4 3. Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Andel elever som klarat alla delprov medelvärde av alla delprov Vt-16 Vt-17 Åk. 3 15/16 16/17 17/18 17/18 Nationella prov åk 3 Ma 94,9 83,5 84,1 92,2 Sv 90,5 90, SVA 71,4 83,2 56,3 84,1 Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-16 Vt-17 Åk. 6 15/16 16/ /18 Nationella prov åk 6 En 88 95,3 90,7 94,2 Ma 89,3 95,2 85,0 92,2 Sv 95,8 97, ,8 SVA - 83, ,6 Kunskap åk 6 Meritvärde 192,9 213,7 199,5 211,0 85,7 Minst E i lästa ämnen 45,2 60,5 78,3 Grundskoleenkät redovisat för grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande et redovisas i procent Lärande Inflytande * 72 *I klassen svarade 24% vet ej.

5 Normer och värden et redovisas i procent. Trygghet Nöjda invånare et redovisas med styrtal. Nöjdhet IT i undervisningen et redovisas med styrtal IT i undervisningen 84 Kost et redovisas med styrtal Kost 66 Fritidshemsenkät redovisat för fritidshemsenkät. Kunskap samt ansvar och inflytande et redovisas med styrtal. Lärande Inflytande Normer och värden et redovisas med styrtal. Trygghet Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisas med styrtal. Nöjdhet

6 et redovisas med styrtal Övrigt (Lugn och ro) 77