Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete-sammanfattning

Transkript

1 januari 2016 Utsäljeskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete-sammanfattning En av specialpedagogerna i svenska inledde hösten med att göra en kartläggning avseende hur läs- och skrivberedda förskoleklasseleverna var. Under året arbetade förskollärarna med eleverna och Bornholmsmodellen. En uppföljning skedde i maj och et var lysande. I stort sett alla elever har gjort stora framsteg och vi vet nu exakt vilka elever som behöver mer stöd i åk 1 och vi kan mer långsiktigt arbeta med dessa elever. Förhoppningen är att goda läsare använder sin kompetens till att också bli starka i alla ämnen då läsning och god språkutveckling är en viktig förutsättning för att lyckas med skolarbetet. Vår förstelärare och våra speciallärare i svenska kommer att på olika sätt stödja undervisningen i ämnet. Det vi ser i en från nationella proven i åk 3 och 6 är att flickorna dominerar i svenska, framförallt då det handlar om läsförståelse och skrivande. Sambandet mellan att vara en god läsare syns också i matematiken där det gäller att tolka det man läser inför en matematisk uppgift. Glädjande är att fler elever i åk 6 klarade A-nivån i matematik i år jämfört med förra året (3 st-14 och 8 st-15, varav 5 flickor.) På delprovet lyssna och läs i engelska fick hela 21/55 elever ett A-betyg. Även vid måluppfyllelsen i alla årskurser avseende svenska och matematik ser vi att pojkarna behöver mer stöd. Det är endast i åk 3 (blivande åk 4) som pojkarna har en bättre måluppfyllese i matematik än vad flickorna har. Målet inför nästa läsår torde vara att alla elever naturligtvis ska höja sina men att vi särskilt måste tillse att pojkarnas höjs. Vi behöver hitta strategier för att få pojkarna mer motiverade, inte minst för läsning, utan också för skolans andra teoretiska ämnen. Vi ser i åk 6 att ett ämne som idrott och hälsa som traditionellt sett varit uppskattat av pojkarna visar på högre betyg för flickorna och det beroende på att pojkarna har svårare för teoridelen i ämnet. Alla elever behöver också få hjälp med studieteknik. I skolans pedagogiska utvecklingsgrupp, PUG, ingår förstelärare i svenska, matematik, engelska, so/no, it och inkluderande arbetssätt samt representant för estetämnena. Det blir ett uppdrag till gruppen att diskutera ovanstående och därefter ska diskussionen ut i arbetslagen. En särskilt satsning avseende fortbildning för lärarna som undervisar i matematik Matematiklyftet, görs läsåret 15/16. Även en satsning för de lärare som undervisar i andra ämnen än matematik kommer att genomföras som berör bedömning och betyg.

2 Meritvärdet avseende terminsbetyg i årskurs 6 höjdes från 192,9 på hösten- 14 till 223,5 på våren-15. Vi ser tydligt att betyget D sätts i de flesta ämnen på hösten och att en förskjutning sker uppåt på våren då det flesta betyg hamnar på C-nivån. En farhåga kan vara att de nationella betygen styr alltför mycket men i diskussioner med undervisande lärare handlar det mer om att lärarna arbetar mycket med elevernas förmågor och att dessa utvecklas till terminsbetyget i juni. Genomsnittligt meritvärde i Huddinges skolor var på våren ,8. I Utsäljeskolan har vi ett inkluderande arbetssätt vilket innebär att vi arbetar gränsöverskridande mellan grundsärskola, träningsskola och grundskola. Detta gör vi i syfte att utmana varje elev och hens förutsättningar. Vi vill att skolans alla elever ska få en möjlighet att hela tiden utvecklas och överträffa sig själva, utvecklas i hela sin potential. Det innebär att vi utmanar eleverna och har höga förväntningar på dem men det ställer också höga krav på individuella anpassningar. Med digital teknik och ett entreprenöriellt lärande i kombination med skickliga pedagoger finns goda förutsättningar för goda. Utifrån enkäten på fritidsenkäten kommer det på våra fritidshem under läsåret att arbetas med ett målfokuserat arbete kallat KRAM (kreativ, respektfull, ansvarsfull medmänniska). Enkäten visade ett lågt avseende fritidshemmens mål, dvs att barnen inte visste vilka målen var men enkäten visade också att barnen trivs på sina fritidshem trots trånga lokaler. För att motverka mobbning och utanförskap arbetar vi målmedvetet med s.k VI-lektioner i alla klasser. En ansvarig i varje årskurs ansvarar för att en lektion/vecka arbeta med gruppklimat och gruppstärkande övningar i klasserna. Vi kommer även att inleda ett arbete med trivselledare som kommer att innebära att elever ansvarar för rastaktiviteter i syfte att få fler elever aktiva på rasterna och på så sätt motarbeta utanförskap. I grundsärskolan har en positiv effekt på elevernas kunskaps varit att vi arbetat mycket med bildstöd i form av fotografier, digitala hjälpmedel och tydliggörandet av mål. Men även att mycket tid till upprepning och färdighetsträning har gjort att eleverna i högre utsträckning har gått framåt i sin kunskapsutveckling. I och med detta arbetssätt har elevernas vilja till kommunikation ökat vilket gör det lättare att fortsätta utveckla vårt gränsöverskridande arbetssätt mellan grundskola och grundsärskola.

3 för publicering Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2aa Andel elever som klarat alla delprov Vt-13 Vt-14 Åk. 3 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 3 Ma 82,3 81,4 81,1 79,8 Sv 88,6 98,6 73,3 84,5 SVA 50,2 Tabell 2ab Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-13 Vt-14 Åk. 6 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 6 En ,4 95,8 Ma ,4 93,5 Sv ,4 97,7 SVA Kunskap åk 6 Meritvärde 239,7 228,8 223,5 215,8 Minst E i lästa ämnen 96, ,5 85,4 De lärare som undervisar i respektive åk 3 och åk 6 rättar inte proven. Det gör lärare i åk 2 respektive åk 5 samt en numera pensionerad lärare i svenska. Kommentarer avseende på nationella prov för elever i åk 3 i svenska: Vid registreringen av de nationella proven har alla elever registrerats men på felaktiga grunder då en del av eleverna har rätt att undantas pga att de har särskilda bestående behov enligt den s.k pysparagrafen. Tidigare år har dessa elever undantagits i redovisningen vilket tydligt syns i tabellen ovan. Vid redovisningen borde berörda elever registrerats som om de inte deltagit i proven. Detta syns framförallt i en i svenska. Vi har många elever med diagnos generell språkstörning och dyslexi. Då en i svenska är rättade ser vi att trots ovanstående är en höga. Det som

4 behöver utvecklas är förmågan att kunna skriva faktatexter med hjälp av stödord. Flickorna är starkare på läsförståelse och har även bättre på den muntliga delen i delprov D Kommentarer avseende på nationella prov för elever i åk 3 i matematik: Även en i matematik var överlag höga. en för matematik är inmatade på ett korrekt sätt vilket också avspeglas i tabellen och väl i paritet med föregående år. Vi har många elever som är starka i matematik. Problemlösningsuppgifter var lite svårare då de handlar om läsning. Generellt är det över 90 % på alla delprov. Även subtraktionsuppgifter var svåra. Delprov C handlar om räkning med miniräknare, där ligger pojkarna i framkant. Eleverna har uppskattat proven och tyckt att de varit roliga. Kommentarer avseende på nationella prov åk elever har inte klarat de nationella proven i matematik, engelska och svenska. Det är dock glädjande att fler elever (3 st -14 och 8 st-15) klarade A-nivån i matematik i år jämfört med förra året. 5/8 som klarade A-nivån var flickor. Vi ser ett tydligt samband mellan att vara en god läsare och att prestera bra i matematik och då särskilt då det gäller lästalen då man ska kunna tolka det man läser. 19,2 % av flickorna och 10,7 % av pojkarna får ett A i provbetyg i matematik. 26 % av eleverna erhöll ett D i provbetyg. I svenskan ser vi att flickorna utmärker sig i skrivandet och att de får de högre betygen. Flickorna visar också bättre i delmomentet tala. Flickorna har bättre struktur och håller sig bättre till ämnet. 51 % av eleverna erhåller betyget C på det nationella provet i svenska. I engelskans muntliga del är det 14/26 flickor som får ett A i betyg. På delprovet lyssna och läs fick 21/55 elever ett A-betyg. Enligt undervisande lärare märks det tydligt att undervisningen innehållit mycket skrivande och talande. Även glosträning ger goda. På C-delen som är den skriftliga delen är det hela 25,5 % som får ett A i provbetyg. I en jämförelse med kommunen ligger Utsäljeskolan på 96,4 % och kommunen på 95,8 %.

5 Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-6. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 7,9 7,5 8,3 6,4 7,7 Ansvar och inflytande 8,1 7,8 8,8 5,9 8,1 Folkhälsa 7,2 6,7 7,4 5,6 7,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande X x X x 6,7 Ansvar och inflytande X X X X 7,4 Folkhälsa x X x X 6,6 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 7,5 7,1 7,8 6,4 7,8 Ansvar och inflytande 7,0 6,4 7,6 5,0 7,2 Folkhälsa 6,8 6,4 7,0 6,9 7,3 Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,4 8,3 8,7 7,6 8,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet x x x x 7,8 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,5 8,4 8,6 8,1 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 2d et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 7,9 7,8 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet x x 6,5 Fritidshem 13/14 14/15 14/15

6 Nöjdhet 9,1 9,0 9.0 Fritidshem 240 elever av 303 elever i åk 2-6 har svarat på enkäten vilket utgör 79,2% av det totala antalet elever. De äldre eleverna på Öppet fritids har svarat i lägre omfattning än övriga fritidsavdelningar (104/155=67,1%). Styrtalen avseende Lärande, Ansvar och inflytande samt Folkhälsa är i år lägre än förra året. Frågorna kring fritidshemmens mål och om möjligheten att vara med och utvärdera verksamheten tillhör de påståenden inom Lärande som har lägst. Vad avser frågan om eleverna får vara med och påverka så är eleverna på Tretids mest nöjda. 87 % säger att de får vara med och påverka. På frågan om möjligheter till lugn och ro (Folkhälsa) inom fritidshemmet så är et nedslående. 32 % av eleverna tycker inte att de får möjlighet till lugn och ro. Motsvarande siffra förra året var 27 %. Anledningen är förmodligen att de allt större barngrupperna inte motsvarar ett större behov av större lokaler. Trots att vi för åk 3 fritids lyckats tillskapa bättre lokaler är det dessa elever som tycker det är svårast att få lugn och ro. De stora barngrupperna är förmodligen också en anledning till att barnen inte upplever lugn och ro. De äldre eleverna på Öppet fritids tycks vara de som är allra mest nöjda då endast 20% tycker att de inte får lugn och ro. 86% av eleverna tycker att det finns roliga aktiviteter att göra på fritids. De elever som är på Öppet fritids verkar vara mest nöjda avseende roliga aktiviteter. Där avger 89% ett positivt svar. Skola Det var 305/355 elever i åk 2-6 som svarade på elevenkäten. I Utsäljeskolan är det alltid annan person än klassläraren som gör elevenkäten med eleverna för att vi vill ha svar som inte kan misstänkas vara styrda. Styrtalen för elevenkäten avseende Lärande, Ansvar och inflytande samt Folkhälsa är lägre än förra året. Vad avser frågan om mat under Folkhälsa så är många elever kritiska till maten som de anser vara vuxenmat. Det här är en fråga som tagits upp tidigare år men där eleverna fortsätter vara missnöjda trots att vi i år kommit till final i Arlas tävling om bästa matglädjeskola. Eleverna förstår att de äter nyttigare mat då maten inte är av halvfabrikat men föredrar ändå att äta onyttig halvfabricerad mat. Någon uttrycker i klassens kvalitetsrapport att de inte vant sig riktigt ännu vid mat som är lagad från grunden och att maten är alldeles för nyttig. Det är framförallt de äldre eleverna som är mest missnöjda med maten. Det lägsta styrtalet 5,6 står för en åk 6-klass. För att tillmötesgå och lyssna in elevernas synpunkter har vi startat upp ett matråd. Varje klass röstar också fram en s.k önskelunch som de bjuds på 1 gång/termin. I år får vi än lägre siffror på arbetsro trots att vi diskuterat så mycket med eleverna. 35% är inte nöjda med den arbetsro som finns i klassrummen. I en klass arbetar de med olikfärgade lappar på whiteboarden. En röd lapp då det skall vara helt tyst, en orange då det får viskas osv. Många elever efterfrågar fler vuxna i klassrummet eller fler halvklasser eftersom de då skulle få mer hjälp och mer arbetsro. Eleverna själva är helt på det klara med att arbetsron är betydligt sämre då vikarier undervisar. Under sjukdomsperioder såsom i

7 januari/februari har vi i skolan använt många vikarier vilket kan ha påverkat det låga et avseende arbetsro. Elevenkäten besvarades i januari/februari. Eleverna tycker också att olika ämnen kräver olika slags arbetsro. Vad gäller området och frågorna inom Ansvar och inflytande har några klasser som arbetar mycket med entreprenöriellt lärande uppvisat höga. Några av de äldre eleverna uttrycker att eleverna själva behöver bli bättre på att hjälpa varandra i skolarbetet. Inom området Lärande uttrycker elever att lärarna behöver ge enkla förklaringar kring bedömning och kunskapskrav så att eleverna förstår vad de har att förhålla sig till. Det behöver diskuteras mer kring hur man lär sig och att man gör det på olika sätt. I klassens kvalitetsrapport uttrycker elever att estetlärarna behöver bli tydligare i att förklara kunskapskraven men också att alla lärare behöver bli bättre på att tala om/informera om hur eleverna ligger till och att det inte endast ska ske på utvecklingssamtalen. Frågan i enkäten Lärarna i min skola berättar hur det går för mig i de olika ämnena är otydlig då en del uppfattar det som om läraren måste berätta muntligt. Det borde istället stå informerar Eleverna vill också veta vad de behöver utveckla och hur lång tid de har på sig, dvs när ett arbete ska vara klart. 32% av eleverna tycker inte att de är med i tillräckligt hög grad och planerar sitt skolarbete. År 2013 utformades en delaktighetsmatris i skolan som kanske inte används i tillräckligt hög grad. Att utgå från sig själv och sin egen potential istället för att jämföra sig med andra tycks vara något vi behöver diskutera mer med eleverna i hela skolan då detta är en intressant diskussion som redan förts i en av klasserna. Många elever uttrycker i klassens kvalitetsrapport att skolan har många duktiga lärare som kan variera arbetssätten och metoderna. 95% av eleverna tycker att de använder olika arbetssätt och hela 96% tycker att de tar ansvar för sitt skolarbete. Skolan erbjuder läxhjälp vilket eleverna tycker är bra.