Kvalitetsrapport Vedevågs skola och fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsrapport Vedevågs skola och fritidshem Läsåret

2 Innehåll 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Förskoleklassen Fritidshemmet Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass 18 56% 44% - - Årskurs % 51% 42% 32% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 8,6 71,4% 11,3 79,6% Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Jag känner mig trygg i skolan. 91,6 90,3 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 66,7 78,1 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 83,3 85,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 58,3 85,4 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 91,5 90,2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 58,3 87,8 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. - 97,5 Det finns arbetsro i klassrummet. 41,6 61,0 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 50,0 73,2 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 91,6 92,7 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 66,7 58,6 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 75,0 78,1 Jag trivs i skolan. 83,3 85,3 Svarsfrekvens: 85,4% Analys Vi kan se att eleverna känner sig trygga i skolan, att de känner att de får hjälp i skolarbetet samt att eleverna känner att de blir väl behandlade av lärarna. Majoriteten av eleverna trivs i skolan och många tycker att vi har en bra miljö på lektioner och raster. Vi har under året blivit mycket bättre på att tydliggöra kunskapskraven för eleverna samt att visa att vi har höga förväntningar på eleverna. Under året har vi haft arbetat aktivt med att förbättra arbetsron i klassrummet. Vi har upptäckt att några elever och vårdnadshavare tolkar begreppet arbetsro som att det måste vara helt tyst, vilket inte stämmer med vår bild av arbetsro. Arbetsro för oss är när man kan fokusera på sitt arbete utan att bli störd vi har därför valt att använda termen arbetsfokus i vårt arbete med eleverna. Vi kan se en tydlig förbättring i antalet elever som anser att det är arbetsro i klassrummet. 61% är dock fortfarande alldeles för lågt och vi kommer därför att fortsätta arbetet under kommande läsår. 4

5 Att eleverna inte behandlar varandra särskilt väl är något som vi ser och har uppmärksammat. Vi inledde ett arbete i årskurs 4 och 5 under vårterminen som kommer att fortgå under hösten. Lågstadiets elevenkät som genomfördes i december 2017 visar att det även där är arbetsro och hur eleverna behandlar varandra som är det vi i första hand behöver arbeta med. Redan i januari startades ett värdegrundsarbete i årskurs 1-3 som pågick under hela vårterminen. Personalen upplever det som att arbetet har gett positiva resultat men att vi fortfarande har ett stort arbete framför oss. Åtgärder Arbetet med att få ökad arbetsro/arbetsfokus kommer att vara prioriterat under året. Fokus kommer att ligga på att arbeta tillsammans och utgå från gemensamt uppsatta ramar och regler. Eleverna ska inte bara veta vad som förväntas av dem kunskapsmässigt utan även beteendemässigt. Ju tydligare vi är med våra krav desto lättare är det för eleverna att förhålla sig till dem. Vi kommer att fortsätta med att involvera vårdnadshavarna i vårt arbete då vi ser att det ger resultat. Vi kommer även att fortsätta arbeta med lågaffektivt bemötande, ett arbetssätt som gynnar alla elever och i synnerhet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vårt andra stora arbete kommer att handla om hur vi får eleverna att respektera varandra och ha ett trevligt bemötande. Det påbörjade värdegrundsarbetet på lågstadiet kommer att fortsätta och likaså de riktade insatserna på mellanstadiet. Trygghetsteamet kommer att förtydliga sitt uppdrag och utöka sin verksamhet. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 50% 85,7% 72,7% 80% Totalt 50% 85,7% 72,7% 80% Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 75% 83,3% 80% 77,8% Totalt 75% 83,3% 80% 77,8% Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 62.5% 100% 76,9% 76,9% Totalt 62,5% 100% 76,9% 76,9% Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 77,8% 100% 88,7% 92,3% Totalt 77,8% 100% 88,7% 92,3% Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 75% 80% 76,9% 76,9% Totalt 75% 80% 76,9% 76,9% Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 7

8 Måluppfyllelse vårterminen 2018 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 41,7% 80% 52,9% 69,2% Totalt 41,7% 80% 52,9% 69,2% Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Analys Den totala måluppfyllelsen i årskurs sex på Vedevågs skola är för låg. En del av förklaringen ligger i att vi har få elever och därmed påverkar enskilda elevers resultat statistiken i hög grad. Vi har ett par elever som inte når godkänt betyg i ett ämne. Vi ser också att det inte är inte bara är ett enskilt ämne där eleverna inte når målen utan det är stor spridning bland ämnena. Tittar vi på resultatet för samtliga elever så är en förklaring till den låga måluppfyllelsen att vi har många nyanlända elever som ännu inte har utvecklat språket tillräckligt mycket för att kunna nå godkända betyg. Resultaten på de nationella proven i årskurs 6 är de förväntade. Det är glädjande att se att pojkarna har lyckats bra i både matematik och engelska och att även flickorna har presterat bra på matematiken. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är överlag bra. De elever som inte har klarat alla prov har i de flesta fall missat ett delprov med någon enstaka poäng. Åtgärder Vi behöver utveckla våra arbetssätt och metoder och skapa en undervisning som är för alla. Det är viktigt att eleverna möts av olika metoder och verktyg då alla lär på olika sätt. Vi är på god väg när det gäller att tydliggöra målen och att få eleverna att känna att vi har höga förväntningar på dem. Nästa steg är att vi måste bli ännu tydligare med hur eleverna ska göra för att nå målen, ge dem delmål och visa dem vilket nästa steg är. Målet är, förutom högre måluppfyllelse, att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet och att vi ska få ett minskat behov av stöttning från specialpedagogen. Goda språkkunskaper, läs- och skrivkunnighet i synnerhet, är nyckeln till framgång i alla ämnen. Vi behöver därför ha ett ökat fokus på läsning och skrivning i alla årskurser. Det här gäller alla elever oavsett modersmål. För våra nyanlända elever är det givetvis extra viktigt att vi tidigt utmanar dem och ger dem möjlighet att lära sig svenska så snart som möjligt. Under kommande läsår kommer vi att göra det genom att låta svenskundervisningen genomsyra arbetet i alla ämnen. 8

9 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,5 87,3 95,8 89,3 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 87,5 87,2 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 75,0 77,0 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 66,6 76,6 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 66,7 72,3 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 37,6 57,5 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 70,9 80,8 Mitt barn trivs i skolan. 83,3 89,3 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 83,3 93,6 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 100,0 100,0 Jag är nöjd med mitt barns skola. 70,8 87,2 Analys Svarsfrekvens: 43,9% Det är glädjande att se att 100% av de svarande anser att deras barn blir bemötta på ett bra sätt av skolans personal. De allra flesta säger att deras barn känner sig trygga i skolan och nästan 90% är nöjda med skolan överlag. Svaret på frågan om de uppfattar att det finns arbetsro på skolan matchar elevernas uppfattning. Vi ser att årets insatser har gett resultat men att vi måste fortsätt att arbeta med frågan under kommande läsår då det finns mycket kvar att utveckla. Vi har relativt låga resultat på frågorna som handlar om information om verksamhetens mål, barnen utveckling och lärande samt vårdnadshavarnas delaktighet i skolarbetet. Åtgärder Arbetsro/arbetsfokus är ett prioriterat område för nästa läsår. Se åtgärder under punkt 2:1. Bristerna kring information till hemmet samt vårdnadshavarnas delaktighet i skolarbetet avser vi komma tillrätta med genom att införa IST lärande. Vårdnadshavarna, och eleverna, kommer då att ha tillgång till alla pedagogiska planeringar där det framgår vilket centralt innehåll och vilka kunskapskrav vi arbetar med just nu. De kommer också att kunna följa elevens utveckling och se vad som behöver utvecklas. 9

10 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Mål elever, vårdnadshavare och personal ska uppleva ökad arbetsro och arbetsfokus. Vidtagna åtgärder/aktiviteter Revidering av ordningsregler och konsekvenstrappa. Tydliggörande av målen. Resultat Ca 60% av vårdnadshavare och elever uppger att de upplever att vi har arbetsro på skolan. Det är en stor förbättring jämfört med föregående år men det är inte ett resultat vi är nöjda med. Analys Flera av de planerade åtgärderna har inte genomförts medan andra har genomförts delvis. Ovan redovisas endast de åtgärder som har genomförts till fullo. Anledningen till att de planerade åtgärderna inte har genomförts kan bero på att det har varit två rektorsbyten under året samt att pedagogerna inte har haft kraft att genomföra förändringarna på egen hand. För att förändringar ska kunna genomföras krävs att det finns en tydlig plan där de framgår när saker ska vara genomförda och vem som är ansvarig för att det sker. Det krävs också att tid avsätts samt att uppföljningar genomförs regelbundet. Utvecklingsområden Målet att elever, vårdnadshavare och personal ska uppleva ökad arbetsro och arbetsfokus ligger kvar under kommande läsår då det ej kan anses vara uppnått. En tydlig arbetsplan ska arbetas fram där det framgår vad som ska göras, av vem och när. 10

11 4. Förskoleklassen Analys Analysera resultaten i bedömningsmatrisen med kopplingar till undervisningen. Bedömningsmatrisen visar på goda resultat när det gäller elevernas språkutveckling. Även de nyanlända eleverna når målen i majoriteten av delarna. När det gäller matematik är resultatet strålande bortsett från en del där nästan alla eleverna har misslyckats. Alla elever svarade rätt på frågan men fick inte svaret godkänt på grund av de inte visade att de har automatiserat kunskaperna. Eleverna har vid andra tillfällen visat att de har automatiserade kunskaper så våra slutsatser är att eleverna valde att räkna för att säkerställa att de fick rätt på frågan. Undervisningen har grundats i ett formativt förhållningssätt där pedagogen ständigt analyserar elevernas kunskaper och anpassar undervisningen efter deras förmågor. Det finns ett tydligt mål men vägen dit är inte fastställd i förväg utan anpassas och omformas efter elevernas behov och förutsättningar. Arbetet har under året utgått från pedagogiska planeringar. Det har medfört struktur och tydlighet, både för pedagogen som har haft en tydlig förhållningsram men även för vårdnadshavarna som enkelt och tydligt har kunnat ta del av målen för verksamheten. Åtgärder Elevernas resultat visar att vi är på rätt väg. Under nästa läsår avser vi att arbeta på samma sätt, d.v.s. utgå från tydliga pedagogiska planeringar som vi delger vårdnadshavarna för att sedan anpassa metoder och material efter elevernas olika behov. Extra tid kommer att läggas på att uppmuntra eleverna att våga lita på att de har rätt när de räknar i huvudet. 11

12 5. Fritidshemmet Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar skolans fritidshem % 58.5% Personal Antal heltidstjänster Antal med fritidspedagogisk högskoleexamen skolans fritidshem Källa: Egen statistik Mål Gemensamt förhållningssätt på Vedevågs skola gällande arbetsfokus Utveckla elevernas uthållighet i inlärningen Resultat Skolans elev- och föräldraenkäter visar på ett ökat arbetsfokus hos eleverna. Vi ser att elevernas arbetsfokus har ökat genom att de klarar av att stanna allt längre i sin valda aktivitet innan de byter. Analys Förutom att arbeta med skolans gemensamma mål har fritidshemmet fortsatt sitt arbete med lokala pedagogiska planeringar och förbättrad information till hemmen angående lärandet som sker på fritidshemmet. Information om aktuellt arbete går ut till elever och vårdnadshavare via de lokala pedagogiska planeringarna som vi anser är ett bra verktyg att arbeta med då det tydliggör våra mål och visar att det finns en tanke bakom de aktiviteter som vi genomför på fritidshemmet. Arbetet på fritidshemmet utgår från läroplanen och grundas i forskning. Under året har vi lyssnat på ett par kompetensutvecklande föreläsningar. Från Ann S. Pihlgrens föreläsning tog vi bland annat fasta på vikten av att planera och utvärdera verksamheten samt att ett gott samarbete mellan skola och fritidshem ger möjlighet att optimera båda verksamheterna. Ett bra samarbete leder inte bara till ökade resultat utan bidrar till tryggare elever både under skoldagen och på fritidshemmet. Den andra föreläsningen handlade om maktlekar. Kunskaperna från den föreläsningen har vi spritt bland all skolans personal för att öka uppmärksamheten om vad som händer på rasterna och vilka tecken man som personal bör vara uppmärksam på. Vi har också arbetat med det temat under skoltid i ett par elevgrupper. 12

13 Under året har vi lagt stor vikt vid arbetet med att få eleverna att förstå att det går att göra väldigt mycket mer med våra lärplattor än att spela på dem. På slutet av terminen noterade vi allt fler elever väljer bort spelande till förmån för att skapa filmer, fotocollage eller musikvideos. Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn trivs på fritidshemmet. 100,0 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 100,0 Jag får ett bra bemötande av fritidshemmets personal. 100,0 Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem. 100,0 Svarsfrekvens: 73% Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät visar att föräldrarna över lag är väldigt nöjda med fritidshemmet. Några vårdnadshavare valde att framföra synpunkter via de skriftliga kommentarerna vilket vi anser är väldigt värdefullt. Det fanns några förslag på förbättringsåtgärder som vi tar med oss när vi planerar inför nästa läsår. Åtgärder Vi vill fortsätta utveckla vårt formativa förhållningsätt och vår kommunikation med eleverna. Det formativa förhållningssättet förbättrar elevernas lärprocesser och hjälpa dem att utveckla sitt lärande. Vi vill fortsätta arbetet med lärplattorna och hitta alternativa arbetssätt och metoder. 13

14 6. Förvaltningens prioriteringar läsåret Ämneslärare F-6 För att lärare ska kunna ta fokus på ett rimligt antal kursplaner och därmed höja undervisningskvaliteten förordar förvaltningen att man organiserar för ämneslärarsystem ända från åk ett. Hur fungerar det hos er och vilka resultat/fördelar/nackdelar ser ni? Vi har arbetat med ämneslärare under flera år och det systemet är väl inarbetat. Fördelar: Att man kan få undervisa i ett ämne som man är behörig i, känner sig trygg i och trivs med. Man är mer kunnig och kan fokusera bättre. Eleverna får undervisning av en lärare som är proffs på sitt ämne. Man är fler pedagoger om samma elever. Vi vuxna kan stötta varandra. Eleverna får större möjlighet att hitta en vuxen som den är trygg med. Ökar rättssäkerheten kring betyg och omdömen då det finns en fungerade diskussion mellan pedagogerna. Man ställer kanske högre krav på eleverna då varje lärare prioriterar sina ämnen. Nackdelar: Om man saknar gemensamt uppsatt struktur och förhållningssätt kan det bli svårt för en del elever att möta flera vuxna under en skoldag. Det blir ett större antal elever man möter och ska bygga relationer till, det kan vara både positivt och negativt. Har man ett ämne som inte har särskilt många lektionstimmar i veckan kan det vara svårt att bygga goda relationer till eleverna. Det är svårare att arbeta ämnesövergripande då det kräver mer tid till samplanering. Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 14

15 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Analysera verksamheten med utgångspunkt i de allmänna råden. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? På Vedevågs skola deltar nyanlända elever i den ordinarie undervisningen från dag ett. Fördelarna med det är många, t.ex. den snabba inkluderingen, de är en naturlig del av klassen direkt, de missar inga aktiviteter och de skapar snabbt relationer till klasskompisar och ordinarie pedagoger. Nackdelen är att undervisningen inte alltid är anpassad till deras nivå. Vi behöver utveckla samarbetet mellan pedagogerna när det gäller att utbyta erfarenheter och kunskaper om eleverna så att vi blir bättre på att gemensamt planera en språkutvecklande undervisning anpassad till enskilda elever. Forskning för klassrummet Beskriv hur arbetet med forskningsbaserad undervisning bedrivs hos er, om inte detta framgår under kapitel 3 ovan. Att bedriva en forskningsbaserad undervisning ses som en självklarhet hos pedagogerna. Det har dock saknats en gemensam strategi för hur vi tar till oss ny forskning och ser till att den sprids i klassrummen. Pedagogerna har läst olika saker och anser att de inte har haft tillräckligt mycket avsatt tid för pedagogiska diskussioner där man tillsammans analyserar och utvärderar undervisningen i relation till forskning. Det gemensamma arbetet under året har fokuserat på lågaffektivt bemötande och formativ bedömning. Det har varit ett övergripande arbete på hela skolan som har inkluderat all verksamhet, från fritidshemmet till årskurs 6. Under hösten kommer en personal från skolan att delta i utbildningen Skriva sig till lärande som bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och pedagoger understödjs av digital teknik och digitala arenor. I schemat för nästa läsår finns det varje vecka avsatt tid för pedagogiska diskussioner som ska grundas i aktuell forskning. 15

16 Värdeord På vilket sätt är värdeorden och tillsammans-arbetet viktigt hos er? Vad är viktigt att arbeta vidare med lokalt och centralt? På grund av flera rektorsbyten har tillsammans-arbetet och värdeorden inte prioriterats i tillräckligt hög utsträckning. Fokus har varit på att få den dagliga verksamheten att fungera. Innebörden i begreppen lärande, omtanke och ansvar finns med i grunden för verksamheten på skolan men behöver lyftas upp och tydliggöras. Vad vi lägger in i begreppen och hur vi arbetar vidare med dem på vår skola är frågor som vi behöver aktualisera inför kommande läsår. 16

17 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F Årskurs 1 92,91% 91,79% 92,04% 0,00% 0,00% 0,00% Årskurs 2 91,28% 92,59% 92,18% 0,21% 0,07% 0,12% Årskurs 3 96,46% 95,25% 95,73% 0,07% 0,00% 0,03% Årskurs 4 91,69% 96,41% 94,46% 0,37% 0,02% 0,17% Årskurs 5 90,91% 88,61% 89,81% 0,11% 0,69% 0,39% Årskurs 6 83,81% 93,10% 88,73% 0,66% 1,36% 1,03% Totalt 90,08% 92,88% 91,57% 0,26% 0,43% 0,35% Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Implementering av ny närvaroplan. Hur arbetar ni förebyggande och främjande för att elever ska ha god närvaro? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? All personal har fått grundläggande information om de nya rutinerna för ökad skolnärvaro. Under uppstartsdagarna i augusti finns avsatt tid för noggrann genomgång av de nya närvarorutinerna och dokumentationshanteringen. I vårt förebyggande och främjande arbete ingår att få eleverna att känna sig trygga i skolan och att trivas vilket leder till hög närvaro. Vi arbetar också aktivt på föräldramöten och via rektorsbrev med information till vårdnadshavarna om vikten av att deras barn är i skolan. Vi är restriktiva med att bevilja ledigheter och uppmuntrar vårdnadshavarna till att förlägga resor till loven. I dagsläget har vi rutiner för uppföljning av frånvaro som involverar mentorer, rektor och elevhälsoteamet. Vi har över lag låg frånvaro och väldigt låg ogiltig frånvaro. 17

18 7. Rektors sammanfattande analys Resultaten av enkäterna visar att Vedevågs skola är en skola där majoriteten av eleverna känner sig trygga, känner att de får den hjälp de behöver samt att de blir väl behandlade av skolans personal. Fritidshemmets enkät visar att alla vårdnadshavare som svarade på enkäten valde alternativen ofta eller alltid på frågorna om hur barnen trivs, blir stimulerade och bemötta och att de skulle rekommendera barnets fritidshem till andra. Resultaten visar också att trots att årets arbete har gett resultat så är det alldeles för många som anser att det inte är tillräckligt lugnt på lektionerna för att man ska kunna fokusera på sitt skolarbete i den utsträckning många önskar. Det framkommer också att nästan hälften av alla elever upplever att eleverna inte behandlar varandra på ett bra vis. De båda punkterna hör givetvis ihop och de ligger till grund för det prioriterade arbetet under kommande läsår. Det är glädjande att se att trots att eleverna upplever att de saknar arbetsfokus och att de inte behandlar varandra väl så trivs de allra flesta eleverna bra i skolan. Det gör att vi har en bra grund att stå på inför vårt kommande arbete. En annan sak som till viss del hänger samman med klimatet på skolan är elevernas akademiska resultat. Måluppfyllelsen i årskurs sex är för låg och viss del av det kan tillskrivas bristande arbetsfokus. Vi har analyserat och utvärderat resultaten och har hittat ytterligare utvecklingsområden. Bland annat måste vi arbeta språkutvecklande i alla ämnen, öka engagemanget och motivationen hos eleverna samt använda nya arbetssätt och metoder för att nå fram till alla elever. I höst kommer alla elever i årskurs fyra och fem ha varsin egen dator medan årskurs sex kommer att ha möjlighet att låna en dator under skoldagen. Vi har köpt digitala läromedel i SO, NO, teknik och engelska och datorerna ger oss möjlighet att arbeta med nya arbetssätt och metoder som vi tror kommer att leda till ökad måluppfyllelse. Personalens utvecklingsområde under hösten kommer förutom att arbeta fram nya arbetssätt och metoder handla om att bli tydligare ledare i klassrummet med ökad struktur och tydligare krav på eleverna. 8. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Ökat arbetsfokus i klassrummen - Tydligare förväntningar på eleverna, både när det gäller kunskaper och beteende Vedevåg Ort och datum Åsa Norgren Rektors namn 18