Kvalitetsrapport 2017/2018. Nyckelbergsskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017/2018 Nyckelbergsskolan

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Karin Bolin, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Inledning Innehåll Inledning 5 Kunskaper 6 Mål i Köpings skolplan: 6 Indikatorer 6 Verksamhetens egna mål Resultat Årskurs Resultat Nationella proven - Årskurs 3 7 Resultat Elevenkät - Årskurs 1-3 Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs Resultat Årskurs 4-6 Resultat Nationella proven - Årskurs Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 4-6 Resultat Fritidshemmet Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet 15 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet Resultat och analys Förskoleklass Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 17 Trygghet, normer och värden 18 Mål i Köpings skolplan: 18 Indikatorer 18 Verksamhetens egna mål Resultat - grundskola Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola 20 Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Resultat - Fritidshem Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem 22 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Resultat och analys Förskoleklass Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 23 Elevens inflytande och delaktighet 24 Mål i Köpings skolplan: 24 Indikatorer 24 Verksamhetens egna mål Resultat - grundskola Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola 25 Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Resultat Fritidshem Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem 27 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Resultat och diskussion Förskoleklass Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 29 3

4

5 Inledning Inledning Läsåret 17/18 har skolan utökats till en F-6 skola som inneburit stora utmaningar för samtlig personal som jobbar på skolan. Den största utmaningen vi har haft är årskurs 6 som haft svårt att acceptera att de fick ett extra år på Nyckelbergsskolan. Men även om årets sexor inte varit nöjda med den nya organisationen anser både jag som rektor och skolans personal att den nya organisationen med F-6 skola är helt rätt. Vi kan nu jobba med eleverna utifrån hur ämnesplanerna är upplagda med ett 4-6 perspektiv. Andra stora utmaningar vi har på skolan är ökat antal elever med annat modersmål och nyanlända elever, ökning av elever i behov av särskilt stöd samt skolans lokaler som är bristfälliga. Läsåret 17/18 hade skolan 360 elever varav 48 % har ett annat modersmål. Antalet nyanlända har ökat till 10 % av det totala elevantalet (föregående år hade vi 9 % elever som var nyanlända). Arbetslagen utökades med en extra pedagog för två år sedan för att möta de ökade behoven som vi ställs inför på skolan med bland annat eleverna som inte lärt sig språket ännu. Detta arbetssätt har fungerat väl men då andelen nyanlända fortfarande ökar behöver vi fortsätta utveckla formen för mottagandet av de nyanlända eleverna. Skolan kommer innevarande läsår (18/19) att arbeta fram ett nytt upplägg för att möta de fortsatta utmaningarna vi står inför med våra nyanlända elever. Skolans lilla undervisningsgrupp har under året innefattat två mindre grupper, en för de yngre eleverna 1-3 och en för de äldre 4-6. I de mindre undervisningsgrupperna går de elever som inte klarar undervisningen i normalstor klass och de får möjlighet till mer social träning än i helklass. Andelen elever som är i behov av särskilt stöd har under läsåret ökat kraftigt och den största ökningen har vi sett hos de äldre eleverna. Utifrån ökade behov av stöd kommer vi läsåret 18/19 att starta en tredje undervisningsgrupp utifrån de fortsatta behoven som finns. Den nya gruppen kommer att ha sin undervisning på Ågärdsskolan (tidigare SYA:s lokaler). Ågärdsskolan kommer även kunna ta mot elever och personal från andra grundskolor i Köping där det finns behov för eleverna att få undervisning i en annan miljö än den som kan erbjudas på skolan. Detta blir en ny möjlighet till anpassat elevstöd för eleverna på grundskolan i Köping som vi tidigare inte har haft. Nyckelbergsskolan blir alltmer trångbodd och vi väntar med spänning på vad renoveringen kommer att innebära för personal och elever. Ett inledande byggmöte hölls i januari -18 och vi hoppas att detta snart kommer att ta lite fart då lokalerna vi har idag, förutom utrymmesbristen, är i mycket dåligt skick och de är inte anpassade utifrån de behov som finns för dagens elever. Avslutningsvis vill jag tacka all personal på Nyckelbergsskolan för ett fantastiskt arbete under läsåret! Vi ser nu fram emot ett nytt läsår tillsammans med både gamla och nya kollegor! Karin Bolin Rektor 5

6 Kunskaper Kunskaper Mål i Köpings skolplan: Grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter som behövs för att fortsätta sina studier på ett nationellt gymnasieprogram. Indikatorer 1 Att andelen elever som uppnår minst godkända betyg i samtliga ämnen ökar Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar Att grundskolans genomsnittliga meritvärde ska öka Att andelen elever som upplever studiero på grundskolan ska öka Verksamhetens egna mål Nyckelbergsskolan har stort fokus på arbetet med svenska och begreppsförståelse för eleverna för att eleverna ska nå målen i samtliga ämnen. Resultat Årskurs 1-3 Åk 1-3 Svenska Matematik SO NO Åk 1 Åk 2 Åk 3 1 Från Köping kommuns Mål och budget

7 Kunskaper Resultat Nationella proven - Årskurs 3 Nationella provet årskurs 3 - Matematik. Andel godkända per delprov Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F1 Delprov F2 Delprov G1 Delprov G2 Andel godkända Nationella provet årskurs 3 - Svenska. Andel godkända per delprov Prov A - Tala* Prov B - Läsa, berättande text Prov C - Läsa, faktatext Prov D - Läsa, elevens högläsning* Prov E - Läsa, elevens textsamtal* Prov F - Skriva, berättande text* Prov G - Skriva, stavning, interpunktion* Prov H - Skriva, faktatext* Andel godkända 7

8 Kunskaper Resultat Elevenkät - Årskurs 1-3 Enkätresultat - Kunskap Åk 1-3 Skolarbetet är intressant Mina lärare berättar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare vill att jag ska göra mitt bästa Jag har studiero på lektionerna; Åk 1 Åk 2 Åk 3 Nyckel 2018 Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 1-3 Måluppfyllelse Åk 1: Vi har sett en positiv utveckling hos eleverna under deras första skolår även om alla inte når målen för åk 1. De elever som inte nått målen har haft extra anpassningar utifrån individuella behov. Det extra stödet består bland annat av extra språkträning för de elever som inte har svenska som modersmål. 81 % av eleverna har nått målen i svenska och 80 % i matematik. Åk 2: 86 % av eleverna har nått målen i svenska och 89 % i matematik. De elever som inte uppnått målen har under året haft extra anpassningar i form av stöd av en speciallärare. Vi ser att dessa elever har utvecklats positivt under läsåret och att de kommer att nå målen utifrån ett längre perspektiv. Åk 3: Vi har överlag bra måluppfyllelse i åk 3, 88 % i svenska och 90 % i matematik. De elever som vi ser inte klarar målen, eller är strax under gränsen, är nyanlända elever och elever som har insatta stödåtgärder sedan tidigare. Det är ett stöd som kommer fortsätta även i årskurs 4. Jämför vi årskurs 1-3 med föregående läsårs resultat så har måluppfyllelsen ökat i år vilket är mycket positivt. Vi tror att ökningen beror på att vi lagt mycket fokus på kärnämnena och att vi jobbar för ett lustfyllt lärande. Vi ser att de elever som behöver Sva-undervisning behöver matas mer kontinuerligt än vad de gör i dagsläget. Vi ser att behovet av Sva-lärare är stort på lågstadiet. De klasser som har haft kulturtolkar i sitt klassrum tycker att stödet har varit bra till eleverna. Positivt för elevernas utveckling är även stödet från en 8

9 Kunskaper fjärdelärare i varje årskurs som kan ta ut de svagare eleverna och ge dem kontinuerlig hjälp. NP åk 3 Överlag har resultaten varit goda i både matematik och svenska i de Nationella proven. Det prov som eleverna upplevde som svårast var delprov E i matematiken och delprov B och C i svenskan där eleverna skulle läsa berättande respektive en faktatext. Utifrån provresultaten ser vi att de utvecklingsområden vi behöver lägga fokus på i svenska är läsförståelse. I matematiken behöver vi utveckla arbetet med enkla problem/problemlösningar. Enkät I elevenkäten har vi ett lågt resultat på studiero, i åk 1 svarade 57 % av eleverna att de har studiero. Orsaken till resultatet kan bero på att eleverna i de lägre årskurserna inte förstår frågorna till fullo och att eleverna även styrs av dagsläget i stället för hur det ser ut överlag på lektionerna. Enligt pedagogerna har studieron pendlat i de olika klasserna och årskurserna. Några klasser har haft bättre studiero i höstas medan andra i våras och i någon klass så har studieron varit jämn över läsåret. För de yngre eleverna är ordet studiero ett begrepp som är viktigt att lyfta till dialog då studiero även kan upplevas som något individuellt, ex. när det är tyst, när kamraterna inte tittar på mig, när det är tyst på skolgården utanför klassrumsfönstret osv. De övriga enkätsvaren ser mycket bra ut vilket visar på att eleverna är nöjda med arbetet som pedagogerna gör och att vi har lyckats med att skapa ett intressant skolarbete. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 1-3 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi behöver vidareutveckla anpassning av undervisningen i svenska för våra elever med annat modersmål och de elever som är nyanlända. Detta är ett prioriterat område på skolan kommande läsår. För samtliga elever behöver vi arbeta med läsförståelsen i svenska utifrån de resultat vi såg på NP. I matematiken behöver vi utveckla arbetet med enkla problem/problemlösningar. Ett arbete som behöver påbörjas redan i åk 1. Studiero är viktigt att alla elever upplever i klassrummet och vi kommer att arbeta med att medvetandegöra vad studiero är för eleverna. Alla elever får individuellt berätta vad de tycker att studiero är. Fokus kommer att läggas på den individuella studieron. Det är viktigt att få eleverna att reflektera: 9

10 Kunskaper Hur gör jag? Detta för att synliggöra sitt eget agerande. Pedagogerna kommer varje vecka att stämma av med eleverna hur studieron har varit i klassen. Resultat Årskurs 4-6 Åk 4-5 Åk 4 Åk 5 Måluppfyllelse Åk 6 10

11 Kunskaper Andel godkända i alla ämnen, Åk 6 51,85% 48,15% Andel godkända i alla ämnen Andel inte godkända i alla ämnen Nuvarande Åk 6 - Historik Åk 3: 2015 Åk 4: 2016 Åk 5: 2017 Åk 6: 2018 Svenska Matematik 11

12 Kunskaper Resultat Nationella proven - Årskurs 6 Andel som når minst E på de nationella proven, Åk 6 Svenska Matematik Engelska Ej deltagit 19% 19% Underkända 19% 19% 4% Andel godkända 63% 63% 76% Resultat Elevenkäten - Årskurs 4-6 Enkätresultat Kunskap Skolarbetet är intressant Mina lärare berättar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare vill att jag ska göra mitt bästa Jag har studiero på lektionerna; Åk 4 Åk 5 Åk 6 Nyckel

13 Kunskaper Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 4-6 Måluppfyllelse Årskurs 4 har låga resultat i svenska (67 %) och matematik (74 %). Elevernas måluppfyllelse har sjunkit jämfört med året innan när de gick i åk 3. Att resultaten är lägre kan kopplas till att det ställs mycket högre krav i fyran och de elever som varit strax över gränsen att klara målen har inte klarat målen i fyran som är mycket svårare. Flera av eleverna i årskursen har haft extra stödinsatser där även specialpedagog har arbetat mycket med eleverna. Detta är insatser som kommer att fortsätta även nästa läsår för att eleverna ska nå målen på sikt. Årskurs 5 har höjt sina resultat i svenska och matematik i jämförelse med föregående år vilket visar att det stöd som skolan satt in för dessa elever har gett goda resultat. Arbetet fortsätter för att samtliga elever ska nå målen under sin tid i grundskolan. I årskurs 6 har eleverna fått betyg för första gången och ser vi till resultaten så är det en skillnad jämfört med åk 4 och 5. En anledning till detta är att 15 % av eleverna i år 6 inte har deltagit i den ordinarie undervisningen, bland annat på grund av psykisk ohälsa. Skolan har jobbat med olika stödinsatser kring dessa elever där även den centrala elevhälsan har varit inkopplad kring flera elever. Eleverna i årskurs 4-6 har lyckats bäst i de praktiska ämnena t ex slöjd och bild. De teoretiska ämnena, speciellt NO/SO- ämnena som har många ord och begrepp upplevs som svårt för många elever. Särskilt svårt blir det för nyanlända och elever med annat modersmål som då upplever de praktiska ämnena lättare. NP Resultaten i de nationella proven har gått i linje med elevernas resultat i den ordinarie undervisningen. Elever med annat modersmål har upplevt proven mycket svåra. I NP - matematik var ett av delområdena svårt för eleverna. Det var Delprov E som handlade om problemlösning. Eleverna hade svårt att resonera kring både lösning och metod. I NP - svenska var läsförståelsen svårast, eleverna har svårt att svara på frågor där svaret finns mellan raderna. NP i engelska är det ämne som eleverna har uppnått högst provbetyg i. Många elever visar stort intresse för engelska och använder det också i vardagen, t ex med spel och filmer. 13

14 Kunskaper Enkätresultat Enkäten visar att bland elever i år 6 är det över 40 % som upplever att skolarbetet inte är intressant. En orsak kan vara elevernas besvikelse över att de i år 6 inte fick börja på högstadieskolan som de längtat efter. Eleverna har även haft svårt att acceptera att de måste följa de regler vi har på Nyckelbergsskolan även i årskurs 6. Vi ser även att en ökad press med NP och betyg har påverkat elevernas inställning till skolarbetet negativt. Eleverna i åk 4 och 5 upplever skolarbetet mer intressant än eleverna i åk 6. En tänkbar orsak kan vara att de yngre eleverna inte känner samma press att prestera utan fortsatt känner en större lust att lära. Cirka 10 % av eleverna i år 4-6 anser sig inte få tillräcklig hjälp på lektionerna. I samtal med eleverna så framkommer det att slöjd och matematik är de ämnen som elever upplever ett större behov av att få hjälp i och att de tycker att de får vänta för länge innan läraren kan hjälpa dem i ämnet på lektionen. Enkäten visar att en tredjedel av eleverna i åk 4-6 upplever att de inte har tillräckligt med studiero på lektionerna. Det kan finnas många orsaker till detta, både yttre och inre faktorer kan påverka: otydlig lektionsstruktur, elever som har rast utanför klassrummet (på innergårdarna), konflikter från rast som fortsätter i klassrummet och elevernas mående. Positivt från enkätsvaren är att eleverna upplever att de har gott stöd från oss lärare, d.v.s. att lärarna vill att eleven ska göra sitt bästa. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 4-6 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Att få till ett bättre samarbete med vårdnadshavare samt kommunens stödfunktioner (BUP, skolpsykolog) kring elever som har behov av extra stöd, bland annat när det gäller problematiken kring hemmasittare. Att arbeta mer med ord och begrepp inom NO och SO genom ett språkutvecklande arbetssätt. Lässtrategier, läskondition få elever att läsa längre texter. Strategier i problemlösning i matematik genom arbetssättet EPA (enskilt, par, alla). En variation av bedömningsformer, det behöver inte alltid vara ett skriftligt prov vilket skulle kunna minska pressen på eleverna att prestera. Tydligt och strukturerat ledarskap på lektionerna för att skapa studiero. Göra eleverna mer medvetna om regler och rutiner genom att kontinuerligt diskutera detta med eleverna. Fortsätta att använda hjälpmedel i klassrummet, t ex skärmar, hörselkåpor och timglas. Ge elever bra strategier för lärande när man inte förstår t ex att våga ställa frågor vid genomgångar eller fråga en kompis. 14

15 Kunskaper Resultat Fritidshemmet Enkätresultat "Kunskaper" - Fritidshemmet Jag får lära mig nya saker på fritids På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet Resultaten har de två senaste åren sjunkit på frågan om eleverna får lära sig nya saker på fritids. På samtliga avdelningar har vi som mål att arbeta med att träna barnen att lära sig nya saker. Vi behöver dock förtydliga för barnen vad det är vi gör och varför, då barnen inte alltid förstår att de lär sig något nytt. Barnen är inte medvetna om vilka kunskaper de får genom vår verksamhet och vi behöver bli tydligare med fritidshemmets roll som kunskapsbas. En annan tänkbar orsak till de låga resultaten är att vi under de senaste två har haft tuffa barngrupper på ett par av våra fritidsavdelningar. Mycket fokus har då behövt läggas på det sociala arbetet i gruppen. Tid har då inte funnits till att göra nya saker på samma sätt som de andra avdelningarna. 68 % av eleverna har fyllt i att det finns ställen där de kan sitta i lugn och ro vilket innebär att 32% inte tycker det. På flera av Nyckelbergskolans fritidsavdelningar finns det små möjligheter att ha platser där eleverna kan sitta i lugn och ro eftersom en del lokaler inte kan erbjuda det. Då vi vet att lugn och ro är viktigt för eleverna arbetar vi med att lösa en stökig atmosfär med att vara ute eller att dela gruppen så att några är ute och några får vara kvar inne. Lokalerna vi har idag är inte utformade att ha fritidshemsverksamhet där det kan behövas grupprum och lugna vrår. Vi har i nuläget gamla klassrum och lägenhetslokaler som varken innehåller lugna vrår eller grupprum. Vi ser fram emot de förutsättningar och möjligheter som vi hoppas på med en nyrenoverad skola där vår verksamhet kan få utformas bättre. 15

16 Kunskaper Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: I samlingen summerar vi vad vi gjort och vad vi ska göra under dagen. Vi kommer att jobba med att förtydliga för barnen vad, hur och varför vi gör saker på fritidshemmet. I de små situationerna behöver vi lyfta fram elevernas framsteg. Det är viktigt att vi berömmer och visar att vi ser varje individ, det stärker barnen i deras självinsikt och självständighet. Vi behöver arbeta mer med lågaffektivt bemötande, det är något vi redan arbetar med men ett arbete som vi behöver bli ännu bättre på. Det är viktigt att hålla ett lugn och möta barnen på deras nivå. Alla avdelningar ska ta sig tid till att koppla verksamheten till läroplanen, genom pedagogiska planeringar och sedan utvärdera dem. Det ska avsättas tid för det på fritidsplaneringen. Fridishemmen kommer under året arbeta tydligare med att analysera vårt arbete och att kontinuerligt utvärdera arbetet för att vi ska nå våra mål. 16

17 Kunskaper Resultat och analys Förskoleklass Förskoleklasserna har haft kartläggning i Bornholmsmodellen. Kartläggningen har genomförts tre gånger under läsåret: augusti, januari och maj. Syftet är att se var eleverna befinner sig i sin språkutveckling för att kunna sätta in extra stöd där det behövs. Bornholm använder vi för att eleverna ska få en förståelse för hur språket är uppbyggt och kunna använda det i tal och skrift. När resultaten jämförs ser vi en tydlig ökning från hösten till våren i elevernas språkutveckling. Det innebär att eleverna får en tidig förståelse och ett intresse för det skrivna språket. Glädjande är att se att många elever ökar sitt ordförråd och ordförståelse, oavsett modersmål, genom arbetet med Bornholmsmodellen. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Den extra kartläggningen i januari kommer endast att göras på de elever där behov finns för att lägga fokus på de elever som har störst behov. Vi kommer att förstärka ordförrådet hos de elever som behöver genom att ha extra återkommande korta arbetsstunder som kan vara enskilt stöd med en pedagog, extra träning i liten grupp, detta för att stärka språkförståelsen. Från centrala stödteamet kommer Tal- och specialpedagogen för att arbeta med elever med språkstörningar. 17

18 Trygghet, normer och värden Trygghet, normer och värden Mål i Köpings skolplan: Alla verksamheter ska arbeta för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö. Indikatorer Att andelen elever som känner sig trygga på grundskolan ska öka. Verksamhetens egna mål Nyckelbergsskolan arbetar för att alla elever på skolan ska känna sig trygga under sin skoltid. På Nyckelbergsskolan har vi ett trygghetsteam med personal som arbetar aktivt för elevernas trygghet tillsammans med samtlig personal på skolan. Trygghetsteamet är en del av det målinriktade arbetet på skolan för att motverka kränkande behandling av barn och elever. På skolan råder nolltolerans mot kränkningar i alla former för elever och personal på skolan! Resultat - grundskola Enkätresultat Trygghet, Åk 1-3 I min skola är vi schyssta/snälla mot varandra; Mina lärare behandlar killar och tjejer på samma sätt; Jag känner mig trygg i skolan; Jag vet vem eller vilka på skolan jag kan prata med om någon har varit elak/dum mot en elev; De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak/dum mot en elev; Jag stör inte andra under lektionerna Finns det något ställe på skolan där du inte känner dig trygg? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Nyckel

19 Trygghet, normer och värden Enkätresultat Trygghet, Åk 4-6 I min skola är vi Mina lärare schyssta/snälla mot behandlar killar och varandra; tjejer på samma sätt; Jag känner mig trygg i skolan; Jag vet vem eller vilka på skolan jag kan prata med om någon har varit elak/dum mot en elev; De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak/dum mot en elev; Jag stör inte andra under lektionerna Åk 4 Åk 5 Åk 6 Nyckel 2018 Jag känner mig trygg på skolan - Historik

20 Trygghet, normer och värden Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Åk1-3 Tryggheten i åk 1-3 är över 90 % i samtliga klasser men det är oroväckande att alla elever inte upplever sig trygga. Förklaringen till att alla inte upplever sig trygga kan vara väldigt individuell. Det kan upplevas att det är otryggt när man går förbi äldre elever, det kan också upplevas otryggt på ställen där vuxna inte är närvarande. Vi ser även att svaren på frågan "i min skola är vi schyssta/snälla mot varandra" har fått en lägre andel positiva svar i åk 2 och 3. Det kan delvis bero på hur vi tilltalar varandra. Men vi ser även att elever i lägre åldrar lever mer här och nu, vilket kan göra att de inte ser hur det har varit i det stora hela när de fyller i enkäten. Eleverna har god självinsikt när det gäller att de stör på lektionerna, men vi pedagoger tycker att frågan är svårtolkad. Vi ser det som att eleverna stör på lektionerna men vi tycker även att den kan tolkas som att de inte stör. Åk4-6 Jämfört med föregående år så känner sig eleverna tryggare på skolan detta läsår. En bidragande orsak till det kan vara att skolan har fler vuxna ute på rasterna och att rastvakterna har gjorts mer synliga genom att bära gula västar. Studieron ligger fortfarande lågt trots att det varit ett prioriterat område under läsåret. Eleverna upplever att det är bra arbetsro på vissa lektioner medan det är sämre på andra. Enkätresultatet visar att fler elever på vår skola känner sig trygga i jämförelse med tidigare år. Utvärdering Trygghetsteam Läsår 17/18 Trygghetsteamet har ökat i antal från fem till sju personer som arbetar tillsammans. Socialpedagogerna i teamet träffas regelbundet varje torsdag för att kunna arbeta mer effektivt och mer skyndsamt med våra inkommande ärenden. Hela teamet träffas var tredje vecka. Nytt för i år är också att vi i teamet har skapat En väg till som innebär att våra kollegor får komma till trygghetsteamet vid ett tillfälle i veckan för att få tips, råd och hjälp. Genom detta nya arbetssätt ges vi fler möjligheter att arbeta förebyggande på skolan. Vi har förbättrat vår struktur kring avslut av öppna kränkningsärenden genom användning av intranätet. Trygghetsteamets socialpedagoger har fått huvudansvar för ärendena och vi har i år kunnat avsluta läsåret utan ett enda öppet ärende, alla ärenden hanterades till de inblandades tillfredsställelse. 20

21 Trygghet, normer och värden Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Åk 1-3 Vi pedagoger fortsätter att ha stor närvaro på rasterna. Vi behöver se över och utveckla trivselledare på rasterna, detta genom förslagsvis att ha styrda aktiviteter vid minst två tillfällen i veckan. Vi behöver också förbättra personalnärvaron kring trivselledarna alternativt låta äldre elever ha ansvaret. Vi behöver jobba vidare med eleverna om hur man är mot varandra, vad gör du för att vara schysst och snäll? Hur är man snäll? Det är viktigt att lösa alla små konflikter så att de inte växer och blir större och att vi snabbt tar tag i de eleverna som utmärker sig direkt innan det går för långt. Eleverna har god insikt i vad de gör på lektionerna och pedagogernas uppgift är att tydliggöra detta för eleverna så att deras eget ansvar ökar Eleverna erbjuds läxhjälp varje vecka för att uppnå högre måluppfyllelse. Åk 4-6 Fortsatt målinriktat arbete för en ökad studiero på samtliga lektioner Mer riktade rastaktiviteter, variation på aktiviteter efter ålder Trygghetsteam I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen. samt: Alla som arbetar i skolan ska i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Den citerade texten ovan ur läroplan för grundskolan ligger till grund för vårt arbete med fadderverksamhet på skolan: Trygghetsteamet kommer aktivt att jobba för att få igång en fadderverksamhet bland skolans elever genom att År 6 är faddrar till år 3, år 5 är faddrar till år 2, år 4 är faddrar till år 1. Syftet är att elever i olika årskurser skall möta varandra, skapa relationer och göra olika saker tillsammans för att skapa en tryggare skolmiljö. Vi jobbar för att ge elever mer inflytande gällande deras skolmiljö genom att fortsätta att ta vara på elevers idéer och bemöta dessa. Efter initiativ och önskemål av en klass i åk 3 har trygghetsteamet arbetat tillsammans med dem för ett kompisplank på skolgården. Detta färdigställs ht

22 Trygghet, normer och värden Resultat - Fritidshem Enkätresultat trygghetsfrågor - Fritidshemmet Jag känner mig trygg på fritids Det finns vuxna på fritids som jag kan/vågar prata med Det finns vuxna som hjälper mig när jag behöver det Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika på fritids Personalen ser till att alla får vara med Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Eleverna på fritids upplever sig trygga med de vuxna. Vi ser genom enkätresultaten att vi gör ett bra jobb! Resultaten är ett resultat av att vi arbetar med positiv förstärkning och att vi arbetar med barnen som grupp i sociala sammanhang. Utifrån de grupper vi har haft så har vi lite sämre resultat på kunskaper då vi först har satt fokus på att fungera i sociala situationer och att barnen ska vara trygga i miljön. Barnen har uttryckt att de kan känna sig otrygga med barn som är explosiva och utåtagerande. De kan också känna sig otrygga på vissa platser som t ex att gå förbi fotbollsplanen. Detta har till stor del berott på stökiga elever som inte längre går på skolan. Vi tror problemet inte kommer att kvarstå nästa läsår, men vi ska fortsatt vara uppmärksamma på att de yngre barnen kan vara rädda för de äldre barnen och hjälpa dem känna trygghet, både på inne på fritids och ute på skolgården. Vi gör inte skillnad på pojkar eller flickor, däremot individanpassar vi utifrån de behov eleven behöver. 22

23 Trygghet, normer och värden Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Eleverna har olika behov och därefter gör vi olika anpassningar. Vi använder oss bland annat av bildstöd och timglas för att bygga ramar som är tydliga för alla elever och på så sätt skapa en trygghet för eleverna. Vi jobbar dagligen med att alla barn ska få vara med. Genom bildstöd hjälper vi barnen att leka med olika barn varje dag. Barnen behöver dock utrymme för att själva bestämma vem de vill leka med och detta ger vi dem också utrymme till. Vi ser även barn som behöver vara helt ensamma och hjälper dem på bästa sätt att utföra detta. Resultat och analys Förskoleklass I förskoleklassen har vi haft inskrivningssamtal, hälsa på dagar och öppet hus för barnen som går på förskolan att skapa trygghet innan skolstart i förskoleklassen. Öppen dialog och samarbete med vårdnadshavare är något som är mycket viktigt. Vi upplever att elever och föräldrar har känt sig trygga hos oss. Elever och föräldrar törs ta upp funderingar och tankar med oss. Nyckelbergsskolan har under läsåret arbetat fram fem nya ledord i skolans värdegrundsarbete: trygghet, respekt, ansvar, samarbete och glädje. Dessa ord ska genomsyra vår verksamhet, både i förskoleklass men även i åk 1-6 samt på fritids. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi prioriterar under kommande läsår att arbeta med trygghet och kamratskap. Vi arbetar med sammarbetsövningar och lekar vid skolstart för att öka elevernas trygghet från början i skolan. Vi diskuterar med eleverna om hur de själva vill arbeta för att känna sig trygga. 23

24 Elevens inflytande och delaktighet Elevens inflytande och delaktighet Mål i Köpings skolplan: Skolans arbete kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt och ökat inflytande för barn, elever, föräldrar och personal. Skolan ska stärka och utveckla barns och elevers inflytande på undervisningen och ansvaret för sitt eget lärande. Indikatorer Inga indikatorer är tillgängliga Verksamhetens egna mål På Nyckelbergsskolan ska alla elever ges möjlighet till inflytande och delaktighet i samtliga verksamheter. Arbetet på skolan präglas av ett demokratiskt förhållningssätt. Klassråd ska genomföras i samtliga klasser varje vecka, elevråd genomförs en gång i månaden. Resultat - grundskola Enkätresultat Inflytande, Åk 1-3 Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker; I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på; Åk 1 Åk 2 Åk 3 Nyckel

25 Elevens inflytande och delaktighet Enkätresultat Inflytande, Åk 4-6 Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker; I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på; Åk 4 Åk 5 Åk 6 Nyckel 2018 Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Åk 1-3 Enkätresultaten gällande inflytande är bra, 98 %, 88 % och 94 % i åk 1-3. Den fråga som har lågt resultat är i år 1 där enbart 45 % av eleverna svarat att de har klassråd. Detta beror på att vi inte har schemalagt klassråd i årskursen. Klassråds- och elevrådsfrågorna har istället diskuteras under samlingarna. I år 2 har 82 % av eleverna fyllt i att vi har klassråd, trots att alla eleverna vart med på klassråden. En orsak kan vara att klassrådet är mer sällan än andra lektioner. En annan orsak kan vara att elever med annat modersmål kan ha svårt att förstå ordet. Vi fortsätter att lyssna på eleverna och tar tillvara på deras tankar och idéer genom klassråd och elevråd på skolan. Åk4-6 Klassråd har vi haft en gång i veckan men en del av våra elever i år 4 6 har haft stödundervisning i andra grupper och har därför inte deltagit i klassens samtliga klassråd. Eleverna har i stället haft andra former för elevinflytande. De flesta eleverna upplever att lärarna bryr sig om vad de tycker. Elever i år 6 ligger lite lägre än år 4 5. De har känt sig orättvist behandlade när det gäller skolans regler t ex förbud mot mobiltelefoner under raster och att man måste vara ute på rasterna. Eleverna i år 4 5 har varit mer nöjda med elevinflytandet. De har 25

26 Elevens inflytande och delaktighet dock varit missnöjda med tiderna på fotbollsplanerna. De har ansett att de inte har haft tillräckligt med tid, trots att det har funnits ett gemensamt schema för skolan, med lika mycket tid på planerna för alla årskurser. Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: En uppdatering av skolans regler som blir tydligt för alla, både elever och personal. Vi fortsätter med klassråd där eleverna får vara med och diskutera sådant de vill ändra på. Vi schemalägger klassråd en gång i veckan och använder oss av bildstöd i klassrummet. Vi försöker göra det ännu tydligare för eleverna att vi har klassråd och att det är deras åsikter vi lyfter fram och tar vidare till elevråd och övriga berörda. Samtidigt ska vi vara tydliga med att alla önskemål inte kan tillgodoses och att det också är en naturlig del i en demokrati. Då är det viktigt att förklara varför. Få eleverna känna sig delaktiga i undervisningen genom att vi pedagoger är lyhörda. Det kan ske genom att vi på klassråd kan låta eleverna få komma med önskemål om undervisningens utformning, det kan vara mer utepedagogik, grupparbeten osv. 26

27 Elevens inflytande och delaktighet Resultat Fritidshem De vuxna lyssnar på mig när jag har förslag på saker att göra Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Resultatet varierar mellan ungefär % på frågan om de vuxna lyssnar på mig när jag har förslag på saker att göra. Detta kan bero helt på barngrupp. Vissa grupper är oerhört fantasifulla och vill åka till bland annat rymden eller Liseberg medan andra grupper klarar av att se vad som är genomförbart. Detta tror vi kan förklara spridningen på resultatet. Vi försöker arbeta med elevinflytande i form av direkt demokrati samt önskelådor. Dock är vissa förslag som vi får från eleverna ogenomförbara, till exempel åka till rymden. Ett annat arbetssätt att göra barnens röster hörda är genom samlingar som samtliga avdelningar redan arbetar med. Fritidshemmens avdelningar arbetar flexibelt och låter barnen bestämma mycket eller välja bort saker, men barnen måste också lära sig att det är majoriteten som styr och att ibland måste alla göra lika för att verksamheten ska fungera. 27

28 Elevens inflytande och delaktighet Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi fortsätter med det arbete som påbörjats redan. Vi tränar barnen att prata, tycka, och ha åsikter i samlingsform. Vi kommer även att arbeta i fritidsgruppen med att alla avdelningar ska dra åt samma håll och till största mån använda sig av samma metoder, såsom kontinuerliga samlingar och att använda sig av bildstöd. Vi kommer även att i fritidsgruppen satsa på det som fungerar bra och lägga fokus där. Vi kommer att tillsammans i fritidsgruppen att göra en ordentlig arbetsbeskrivning som ska gälla över alla avdelningar för att vidare få ett mer gemensamt tänk kring våra barn. Den kommer dock att variera individuellt och på grund av barnens ålder. Vi vill att eleverna som slutar på fritids efter åk 3 ska ha fått med sig kunskaper som man inte kan kräva av de som går ut förskoleklassen som till exempel att klara av enklare hushållssysslor. 28

29 Elevens inflytande och delaktighet Resultat och diskussion Förskoleklass Alla tre förskoleklasser har infört lekstationer där vi tar vara på elevernas önskemål. Elevernas intressen får ibland styra verksamheten. Eleverna får prova på olika arbetssätt och arbetsformer och ges möjlighet att komma med önskemål om vad de vill lära sig och är intresserade av. Vi pedagoger är lyhörda och är delaktiga i barnens pedagogiska lek. Vi använder oss av elevernas inflytande i undervisningen. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. (Förskoleklassen- ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del. S. 10) Vi bygger upp goda kamratrelationer mellan eleverna i gruppen genom ett gott bemötande och ett gott språkbruk. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Att uppmana eleverna att komma med önskemål om vad de vill lära sig. Att ta in olika arbetsmetoder och arbetssätt i verksamheten som får barnen mer nyfikna. 29