SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Transkript

1 SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola. Trygghet Vid trygghetsvandring, intervjuer och utvecklingssamtal har framkommit att eleverna överlag känner sig trygga. De kan dock ibland känna sig mindre trygga på rasten, i korridorer och i mötet med andra elever och därför har vi vidtagit följande åtgårder: De äldsta eleverna håller i trivselledaraktiviteter några raster i veckan. Fortbildning gällande bemötande och stressreducering gällande elever inom NPF (spsm:s fortbildningspaket). Handlingsplaner för personals agerande vid akuta situationer. För att göra korridorerna tryggare har vi tydliggjort regler gällande hur eleverna rör sig till och från matsalen. I flera klasser har vi under skoltid rastprat vilket skapar stor trygghet hos eleverna gällande vad de ska göra och med vem på rasterna. Dessutom ingår det i metoden att konflikter som skett på rasten alltid reds upp. Vi har förstärkt vuxennärvaron innan skolans start, på raster och under skoltid och i fritidshem när det uppstått otrygga situationer runt enskilda elever eller grupper. Både fritidshem och förskoleklass blandar grupper bl.a. för att eleverna ska lära känna varandra och därmed bli tryggare. Förskoleklassen har haft fadderskap mellan åk 1 och fsk klass. Vi har tydliggjort rutinerna gällande utredning av kränkande behandling och uppföljningssamtal. Utredningarna bidrar till konfliktlösning och sätter ramar för vad som accepteras. Under året har vi i alla verksamheter arbetat med våra ledstjärnor, olika fokus olika månader. Vi har även arbetat med diskrimineringsgrunderna i på olika sätt med alla elever. Båda insatserna för att främja ett tryggt och tillåtande klimat.

2 Studiero Rektor har haft fokus på pedagogiskt ledarskap vid skuggning och utvecklingssamtal. Vid efterföljande samtal har pedagogen bestämt sig för att genomföra åtgärder som sedan har följts upp av rektor. Elevhälsan har gjort observationer och varit stöd vid utredningar, samtal och åtgärder för att skapa tillgänglig lärmiljö för alla elever. Psykolog och specialpedagog samt SPSM har handlett pedagoger, främst på indvidnivå. Rektor har genomfört skuggning med fokus på pedagogiskt ledarskap med delar av personalen, ett arbete som fortsätter. Omfördelning av personal och förstärkning med ytterligare personal har skett när behov har uppkommit. Alla lärare har tagit del av forskning gällande studiero genom att läsa skolinspektionens rapport. Individuell riktad fortbildning till pedagoger, gällande funktionshinder inom NPF (spsm:s studiepaket). Effekter Vi ser på våra resultat i både GR enkäten och skolinspektionens enkät att arbete kvarstår för att säkra studieron på skolan, och att upplevelsen av studiero skiljer sig mellan olika klasser och mellan pojkar och flickor. Enligt GR enkäten har vi ökat andelen trygga elever i skolan men pojkar känner sig tryggare än flickor. Antalet kränkningsutredningar har minskat. Förskoleklass har genomfört husmodellen och finner att deras elever överlag känner sig trygga. Fritidshemmen har djupintervjuat en stor del av sina elever

3 Vart ska vi? Vi ska ha en likvärdig, god studiero i alla klassrum. Personal och elever ska ha en gemensam bild av vad studiero innebär samt skapa gemensamma förhållningssätt som säkrar den. Önskat läge och målsättningar Vi ska ha en likvärdig, god studiero i alla klassrum. Personal och elever ska ha en gemensam bild av vad studiero innebär samt skapa gemensamma förhållningssätt som säkrar den. Vi behöver mer nyanserad information om när eleverna upplever att de inte får studiero för att kunna sätta in rätt åtgärder. Vi behöver även veta vad de tycker att studiero är och varför de inte kan koncentrera sig. Vi måste även ta reda på hur studieron är fördelad på skolan och varför den skiljer mellan pojkar och flickor. När studieron tydligt brister i en elevgrupp behöver vi sätta in omedelbara, effektiva åtgärder samtidigt som vi arbetar långsiktigt. Vi behöver ha täta uppföljningar för att säkra att det blir skillnad. Vi behöver ta till oss den forskning och beprövad erfarenhet som finns, ta till oss det som passar och konkretisera i åtgärder i vår verksamhet. Vi behöver sprida goda exempel som finns på skolan och lära av varandra. Vi behöver vara överens med eleverna om vad studiero är i olika situationer och vi behöver även fortsätta att öka föräldrarnas förståelse. Vi ska bli bättre på att ha ett normkritiskt förhållningssätt Likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering behöver ägas av alla i högre grad. Hur gör vi? En enkät gällande studiero görs i början av läsår 17/18 med alla elever. Frågorna ska ge en fördjupad förståelse för när eleverna upplever att de har/ inte har studiero och utgå från forskning kring studiero. Därefter gör varje lärare i samråd med rektor en egen analys och vid behov en handlingsplan. Uppföljning av enkäten i sker i slutet av januari, för avstämning och justering av handlingsplanen. Elevhälsan i samarbete med lärarna skapar vid läsårets start gemensamma strukturer rutiner som grundas i forskning om vad som främjar en god lärandemiljö för alla elever. Några av filmerna från SPSMs paket blir grund för kollegialt lärande under läsåret, ihop med elevhälsan, gällande elever inom NPF. Nya pedagoger får tillgång till paketet. En föreläsning om normkritik inleder läsåret 17/18.

4 Alla pedagoger involveras i förarbetet till den nya likabehandlingsplanen på vårt första APT. Vi ser till att elever i behov av stöd får rätt insatser från första dagen på läsåret och att vi har backupplaner gällande stödet. Vi ser även över hur alla involverade ska samordnas och få rätt information. Fokus: Elevers ansvar och inflytande Frågorna nedan avser alla verksamhetsformer. Hur blev det? Var är vi? Vi har ökat graden av delaktighet enligt GR enkäten, men pojkarna känner sig mer delaktiga än flickorna. Majoriteten av elverna på fritidshemmen anser enligt utvärderingen att de har inflytande på innehållet i verksamheten. Förskoleklass upplever att de inte har nått så långt som de hade planerat gällande gällande elevernas delaktighet. * Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft på till exempel planering, arbetsformer, utvärdering? Eleverna görs delaktiga genom att undervisningen utgår från deras förkunskaper vid planering av innehållet. De kan även ha inflytande över redovisningssätt och arbetssätt beroende på innehåll. Utvärdering sker kontinuerligt genom samtal i klassen och exittickets, men även på utvecklingssamtal. Vid all undervisning strävar lärarna efter att anknyta till elevernas egna erfarenheter och uppfattningar. * Vilket inflytande har barnen haft över arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskoleklassen/ fritidshemmet? I förskoleklass och fritidshem utgår all undervisning från att fånga och bygga vidare på det som barnen är intresserade av men även att utmana dem att våga prova nya saker. I förskoleklass används samlingarna och på fritidshemmen förslagslådor och fritidsråd för att fånga in barnens åsikter och önskemål. I förskoleklass har man dock inte haft den möjlighet till elevinflytande över planering av undervisning som pedagogerna planerat, pga. hög sjukfrånvaro hos personal. * Vilka forum och rutiner har ni för samråd med eleverna? Formella och informella. På vilket sätt blir elevernas inflytande reellt genom de här samråden?

5 Formellt forum för samråd är klassråd, elevråd, matråd, utvecklingssamtal och fritidshemsråd. Här samråder elever, pedagoger och servicepersonal. Frågor som behandlas kommer både från personalen och eleverna. Eleverna deltar även i den årliga arbetsmiljöronden. De ser effekter av sitt inflytande genom att personalen, ibland ihop med eleverna genomför förändringar som en följd av elevernas initiativ Informellt samråd pågår kontinuerligt i all verksamhet. Eleverna är vana att föra fram sina åsikter och att bli lyssnade på. Både fritidshem och förskoleklass utgår från barnens egna intressen och önskningar i hög grad. Även skolan strävar efter att göra eleverna mer delaktiga genom att hålla sina egna utvecklingssamtal och genom att utgå från elevernas uppfattningar och förkunskaper i planering av undervisningen. Utifrån svaren på stöd- och processfrågorna: Vilka effekter har arbetet fått? Hur vet ni det? Förskoleklasseleverna har inte fått tillräcklig delaktighet och inflytande över undervisningen, enligt pedagogerna. I skolan och på fritidshemmen har eleverna en hög grad av delaktighet. Vart ska vi? * Behöver justeringar göras utifrån de prioriterade utvecklingsområdena? Beskriv det önskade läget. Vilka mål har formulerats? Kort punktform. Vi vill att alla våra elever och barn ska känna att de får vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande i skola, fritidshem och förskoleklass. Pojkar och flickor ska uppleva att de har samma möjlighet att påverka. Förskoleklassbarnen har möjlighet till ökat inflytande och delaktighet i verksamheten. Ett ökat antal elever anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande gällande planering och utvärdering av undervisningen. Hur gör vi? Konkretisera i punktform I samtal med klasserna som gjort GR enkäten undersöker vi varför uppfattningarna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi undersöker även vad de som inte upplever sig delaktiga önskar. Vi för resonemang med eleverna om vad delaktighet och inflytande innebär och tydliggör när de har haft inflytande och varit delaktiga. Vi genomför den plan för ökat inflytande i förskoleklass som inte gick att sjösätta detta år fullt ut.