Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Löderups skola Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola åk 1-6, Förskoleklass och fritidshemmen Läsår: 2014/2015 Vår vision En skola där alla barn är allas barn. En skola där alla möts med respekt, där alla trivs, kan utvecklas och känna trygghet.

2

3 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön - Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck - Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning - Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Gäller endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Funktionsnedsättning - Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning - Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder - Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

4 Främjande insatser Meningsfulla raster Att främja samarbetet mellan alla elever på skolan. Alla elever har gemensam skolgård där eleverna kan interagera i olika planerade och oplanerade aktiviteter, t.ex. bandy,fotboll och lekar. Schemalagd värdegrundstid i samtliga grupper Skapa en miljö som präglas av empati, förståelse för varandra och ett gott socialt samspel Skolan - Schemalägga planerade aktiviteter/tema i alla grupper Förskoleklassen - Schemalägga planerade aktiviteter/tema med övriga elever på skolan Fritidshemmet - Schemalägga planerade aktiviteter/tema med samtliga barn på fritidshemmet Gemensamt synsätt/förhållningssätt i personalgruppen Alla i personalgruppen ska ha ett gemensamt förhållningssätt kring vad ett gott värdergrundsarbete innebär. Personalen ska bemöta varandra respektfullt och föregå med gott exempel för att bidra till ett gott klimat. Skolan - Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande, utredning av kränkande behandling. Förskoleklassen -Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande,utredning av kränkande behandling. Fritidshemmet -Gemensamma diskussion i personalgruppen för både skola och fritidshem kring bemötande, utredning av kränkande behandling. Skapa gemenskap mellan alla vuxna och barn Alla tar ett gemensamt ansvar och alla barn är allas barn Skolan - Planera gemensamma tema med blandade barngrupper. Arbeta i faddergrupper. Ha gemensamma arrangemang som exempelvis "Talang". Förskoleklass - Planera gemensamma tema med blandade barngrupper. Arbeta i faddergrupper. Fritidshem - Ha fritidsmöte där gemensamma aktiviteter planeras, utedagar med lek och rörelse. Samverkan mellan lilla och stora fritids. Inkluderande undervisning Undervisningen i skolan, förskoleklassen och på fritidshemmet ska vara inkluderande för samtliga barn. Skolan - Se över den fysiska miljön så att den utgår från att alla barn är inkluderade. Planera aktiviteter med hänsyn till den barngrupp som finns i skolan och på fritidshemmet. Specialpedagogen gör observationer i samtliga grupper för att observera utifrån inkluderingsperspektivet. Förskoleklassen - Se över den fysiska miljön så att den utgår från att alla barn är inkluderade. Planera aktiviteter med hänsyn till den barngrupp som finns i skolan och på fritidshemmet. Specialpedagogen gör observationer i samtliga grupper för att observera utifrån inkluderingsperspektivet. Fritidshemmet - Se över den fysiska miljön så att den utgår från att alla barn är inkluderade. Planera aktiviteter med hänsyn till den barngrupp som finns i skolan och på fritidshemmet. Specialpedagogen gör observationer i samtliga grupper för att observera utifrån inkluderingsperspektivet. Trygghetsteamet är känt och synligt för alla barn, föräldrar och personal Alla barn och vuxna ska veta vilka vuxna som är med i trygghetsteamet. Skola - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen. Förskoleklass - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen. Fritidshem - Trygghetsteamet presenterar sig i alla klasser vid terminsstart. Bild och namn på trygghetsteamet finns uppsatt väl synligt. Trygghetsteamet planerar och genomför någon aktivitet under terminen.

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Central elevenkät genomförs för år 2-6 under våren, Enkät för samtliga barn på Löderups skolan och fritidshem i september, Trygghetsvandring under vår och höst med representanter från samtliga grupper i skolan och på fritidshemmet, Utvecklingssamtal, Klassråd/Fritidsråd/Elevråd varje månad, Rutin på att går igenom skolans trygghets- och trivselregler varje läsårsstart, både med elever och föräldrar, Sociogram genomförs regelbundet i varje klass, Dokumentation från anmälan om kränkande behandlingar, tillbud och skaderapporter. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Trygghetsvandring har genomförts med både förskoleklass, skola och fritidshem där representanter från varje klass/grupp deltagit, sociogram i alla klasser/grupper varje termin, enkät riktad till barnen genomfördes våren 2014, Klassråd/Fritidsråd/Elevråd varje månad, kurator har i början av höstterminen intervjuat alla elever i år 3-6 kring trygghet och trivsel. Klasslärarna har intervjuat barnen i år F-3 kring trygghet och trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom det dagliga arbetet med klassen, klassläraren genomför och tolkar sociogrammen, i arbetslaget förs diskussioner kontinuerligt under verksamhetsåret om barn-/elevfrågor, trygghetsteamet planerar, initierar och följer upp insatserna, Centrala barn- och elevhälsan genomförde en kartläggning under våren Resultat och analys Vid trygghetsvandringen framkommer det att de yngre barnen tycker att de äldre barnen bestämmer vem som får vara med i rastaktiviteterna och att de bestämmer reglerna. När rastvärdarna inte är där kan det kännas otryggt. Konflikter uppstår mest vid Kungplanen och de äldre barnen bestämmer reglerna som ibland kan vara "hårda". Bakom skolbyggnaden saknas det ibland rastvärdar och det är en skymd plats. Vid kojorna upplever de yngre barnen att det kan vara otryggt för det är mycket lek med pinnar, det finns fällor i kojorna, de blir olika läger i kojorna. Vid fotbollsplanen är det de äldre som bestämmer lagen och de väljer ibland ut till lagen utifrån förmåga. Det funkar ofta så länge en vuxen är på plats och barnen önskar att en vuxen hela tiden är där. Utan vuxen blir det hårdare spel, passar bara de som kan och språket blir otrevligare. Det är den plats på skolgården som barn undviker att vara vid. Vid kullen är det undanskymt och det saknas ofta vuxen i närheten. De äldre upplever att de yngre förstör. När barnen väntar på bussen och ska åka hem tränger sig de äldsta eleverna före och de yngre vågar inte säga till. Barnen framför också att bussturen känns mer otrygg och otrevlig, bemötandet från chauffören är inte trevligt. De äldre kan uppleva att de yngre beter sig illa på bussen. I innemiljön kan det uppstå konflikter i korridoren utanför matsalen. Det är spring och knuffar och barnen rör varandras saker. I omklädningsrummen saknas lås på killarnas toalett och det är obehagligt att gå på toaletten. I flickornas omklädningsrum kan det kännas obehagligt att duscha för de sprutar vatten på varandra och andra står utanför och knackar på. De önskar bås i duscharna. Barnen tycker att det är jobbigt att andra rör deras saker i omklädningsrummet och flyttar runt dem. De kan även titta in genom fönstren på toaletten. Sociogramen visar på att det finns barn som inte blir valda lika ofta som andra till lek eller arbete. Enkäten visar att eleverna känner att det finns miljöer i skolan där de känner sig otrygga och var femte elev uppger att de någon gång känt sig utsatt/utstött i skolan.eleverna upplever att arbetsron är dålig. Nästan hälften av eleverna uppger det inte är lugnt under lektionerna. Intervjuer med kurator/klasslärare har visat på att många barn känner sig trygga i skolan. De vuxna lyssnar på barnen och de flesta har någon att vara med. Det är studiero i de flesta klassrum. Centrala barn- och elevhälsans kartläggning visade på att personalen upplever att det finns hinder i den fysiska miljön, både rumsligt, auditivt och visuellt. Personalen upplever att det till viss del saknas samsyn kring barn med funktionshinder. Kartläggningen har också visat på att det finns behov av ett bättre samarbete mellan de olika personalgrupperna och elevgrupperna. De olika lärsituationerna och lärstilarna kan utvecklas mer för att möta barnen utifrån deras förmågor och förutsättningar.

6 Förebyggande åtgärder Värdegrundsarbete Alla barn ska känna sig trygga och accepterade på Löderups skola. Alla barn och vuxna ska möta varandra på ett respektfullt sätt. Skola - Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter. Förskoleklass - Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter. Fritidshemmet - Dramaövningar och rollspel utifrån barnens upplevelser och fiktiva händelser. Spela upp vad som hände och spela även upp ett alternativ till slut, så att vi fått exempel på hur det kan lösas på ett bättre sätt. Träna elevers förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och elever konkreta redskap för att lösa konflikter. Fotbollsplan Alla elever ska få vara med på alla rastaktiviteter oavsett ålder eller förmåga. Skolan - Diskussion i klassråd och elevråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta. Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen på rasten. Förskoleklass - Diskussion i klassråd och elevråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta. Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen på rasten. Fritidshem - Diskussion på fritidsråd. Samt ständig påminnelse om att följa detta. Gemensamma regler för fotbollsplanen. Vuxna är i närheten att fotbollsplanen när barnen är ute och spelar fotboll. Rastvärdar Alla elever, oavsett ålder och skolform, ska uppleva skolgården som trygg och rastvärdarna ska vara väl synliga för eleverna. Skolan - Det ska finnas ett tydligt schema med rastvärdar. Rastvärdarna ska bära väst för att synas tydligt. Rastvärdarna ska röra sig runt på skolgården och vara särskilt uppmärksam på de områden på skolgården som barnen upplever som mer otrygga. Rastvärdarna ska hjälpa de barn som har svårt att få vara med i rastaktiviteterna. Förskoleklass - Det ska finnas ett tydligt schema med rastvärdar. Rastvärdarna ska bära väst för att synas tydligt. Rastvärdarna ska röra sig runt på skolgården och vara särskilt uppmärksam på de områden på skolgården som barnen upplever som mer otrygga. Rastvärdarna ska hjälpa de barn som har svårt att få vara med i rastaktiviteterna. Inkluderande undervisning Undervisningen i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmet ska vara inkluderande för samtliga barn. Skolan - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov. Förskoleklassen - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov. Fritidshemmet - Diskussioner i arbetslaget utifrån hur undervisningens upplägg möter olika typer av funktionshinder. Pedagogerna planerar undervisningen utifrån barngruppens sammansättning och behov.

7 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. I de fall det förekommer ska det omgående anmälas, utredas och insatser planeras. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvakter är ute på rasterna och vid bussarna. Trygghetsteam träffas varje månad för att delge varandra sina observationer. Utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Hälsosamtal med skolsköterska. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Alla vuxna på skolan eller på fritidshemmet Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Se separat dokument Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Se separat dokument Rutiner för uppföljning Se separat rutin Rutiner för dokumentation Se separat dokument Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen och planerade insatser är känd för alla inblandade och efterlevs. All personal har ansvar för att följa likabehandlingsplanen med tillhörande rutiner och regler.