Kvarndammskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Kvarndammskolans likabehandlingsplan Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem och grundskola 1-6. Planen gäller från Ansvarig för planen är rektor. Inledning Kvarndammskolans likabehandlingsplan syftar till att främja elevers och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet samt uttryck. Den ska förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Det är viktigt med ett aktivt jämställdhetsarbete liksom kunskaper om hur olika faktorer sammantaget påverkar situationen. Detta är av stor vikt vid arbetet för att motverka kränkningar. Skollagen och diskrimineringslagen ligger till grund för vår likabehandlingsplan. Kvarndammskolans vision Alla barn och vuxna i vår verksamhet ska känna sig trygga och behandlas med respekt. Inga trakasserier, diskrimineringar eller kränkande behandlingar ska förekomma. Allas olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar och skolan ska bidra till att öka den sociala kompetensen hos våra barn och elever. Delaktighet Elevernas delaktighet Vi arbetar dagligen med värdegrunden. För att ytterligare stärka den gemensamma värdegrunden på skolan har vi gemensam schemalagd tid för värdegrundsarbete. På skolan finns ett Trygghetsteam. Där ingår elever från 3-6, dessa kallas för elevfaddrar.

2 Elevfaddrarna har tillsammans med sina klasser deltagit i utformandet av en förenklad likabehandlingsplan. Alla elever är delaktiga i framtagandet av gemensamma regler på skolan och för klassen. Eleverna är delaktiga genom fadderverksamhet, klassråd, elevråd/matråd och trivselenkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldraligan är skolans föräldraförening. De arbetar för att skapa goda kontakter mellan hemmet och skolan, samt deltar i trivselaktiviteter på skolan. Varje klass kommer överrens om sina trivselregler. Dessa skickas hem och föräldrar får godkänna och komma med synpunkter. Personalens delaktighet Personal i trygghetsteamet arbetar tillsammans med övrig personal för att se över och revidera den befintliga likabehandlingsplanen och skolans trivselregler, samt arbetar aktivt för att innehållet i planen efterföljs. Arbetet med likabehandlingsplanen I början av varje läsår informeras elever, personal och föräldrar om likabehandlingsplanen och de kan komma med synpunkter och förslag. Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom att: Ansvarig Informera på personalmöten personal i trygghetsteam Informera på klassråd/värdegrundstid lärare Informera på föräldramöten lärare, fritidspersonal Planen finns på skolans hemsida rektor Planen finns med i telefonkatalogen rektor Informera föräldraligan rektor Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen ska diskuteras kontinuerligt på konferenser. Planen ska utvärderas och revideras i början av varje läsår. Trygghetsteamet och rektor ansvarar för att en utvärdering blir gjord. Vid vårterminens slut görs enkätundersökningar och utifrån resultaten sätts målen för kommande läsår.

3 Det har kommit fram att likabehandlingsplanen kan vara svår att läsa och förstå för eleverna. Därför har trygghetsteamet utformat en förenklad version av likabehandlingsplanen med hjälp av eleverna på skolan. Den är anpassad till eleverna med enklare text och bilder. Denna kommer att delas ut under läsåret 2014/2015. Åtgärder utifrån enkät Utifrån trivselenkäten som utfördes under vårterminen 2014 har vi identifierat några områden som behöver förbättras. Många elever upplever att det behövs fler rastvakter på skolgården. De tycker också att rastvakterna behöver bli bättre på att ge stöd om någonting händer. Eleverna tycker även att matron i matsalen behöver förbättras. En del uppfattar att det används fula ord ute på skolgården. Åtgärder för läsåret 2014/2015 Rastvakterna är mer aktiva på skolgården och använder västar för att synas. Skapa Vi- känsla på skolan genom bl.a. gemensamma Ma-dagar och vinterdag. Dela ut en förenklad version av Likabehandlingsplanen till alla elever. Utveckla värdegrundsarbetet i klasserna t.ex. genom tips från Trygghetsteamet. De rastvakter som i vanliga fall inte arbetar på skolan presenterar sig för klasserna i början av läsåret och berättar att de kan vända sig till dem om någonting händer. De kan eventuellt även besöka klassrummen under lektionstid för att skapa en relation till eleverna. Alla som arbetar på skolan tar ansvar för att reagera om man hör att fula ord används. Anpassa mattiderna så att det inte kommer så många klasser till matsalen samtidigt. Dessa åtgärder kommer att följas upp med hjälp av enkäter och samtal med både elever och personal. Nulägesbeskrivning Kvarndammskolans rutiner för nulägesbeskrivning: Under vårterminen görs en trivselenkät med eleverna. I slutet av höstterminen görs en utvärdering av de åtgärder som genomförts efter vårterminens trivselenkät. Trygghetsteamet sammanställer resultatet och redovisar det för övrig personal. Lärarna redovisar för klassen och rektor redovisar för Föräldraligan.

4 Därefter beslutar vi om det förebyggande arbetet för kommande läsår. Parallellt med detta samtalar lärarna med sina klasser och personalen på fritidshemmet med sin grupp om var, när och hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer. En pärm med kopieringsunderlag för värdegrundsarbete har tagits fram av Trygghetsteamet. Denna finns tillgänglig för all personal. Vi tar också hänsyn till saker som har diskuterats på möten med faddrar och elevrådet. Ansvarsfördelning Rektor och lärarna är alltid huvudansvariga i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och till deras hjälp finns: övrig skolpersonal skolans Trygghetsteam skolsköterska kurator psykolog Personal i trygghetsteamet arbetar tillsammans med lärare och kurator med förebyggande arbete som handlar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsteamet har ansvar för möten med elevfaddrarna. Personal från Trygghetsteamet är även med en gång i månaden vid skolans Elevhälsagruppsmöte, där ingår rektor, kurator, skolsköterska, logoped och speciallärare. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov genomför vi varje år följande kartläggning med barn, elever och föräldrar: Kartläggning Trivselenkät 1 gång/läsår Utvecklingssamtal med elever och föräldrar Ansvarig Personal i Trygghetsteamet/lärare/personal på fritidshemmen lärare Klassråd och elevråd lärare/rektor

5 Föräldramöten och övriga föräldrakontakter Skolans Elevhälsagrupp lärare/personal Rektor, kurator, skolsköterska, speciallärare, logoped och personal från Trygghetsteamet Personalen är delaktig genom att Diskutera förebyggande och främjande arbete samt akuta åtgärder i arbetslaget. Diskutera förebyggande och främjande arbete samt akuta åtgärder i skolans elevhälsagrupp. Genomföra en enkät angående revidering av planen. Genom samarbete med Trygghetsteamet och kuratorn. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Trakasserier, Kön, Könsidentitet och könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Åtgärder På skolan och fritidshemmen arbetar vi med främjande, förebyggande och akuta åtgärder. Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling måste prägla valet av arbetsformer och hur man bemöter varandra i verksamheten. Att ha kunskaper om vad som påverkar uppkomst av kränkningar och vilka uttryck de kan ta sig är grundläggande för det främjande och förebyggande arbetet och för att kunna analysera den egna verksamheten. Främjande åtgärder Vårt främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. omfattar alla diskrimineringsgrunderna. riktas mot alla och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi arbetar på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Individnivå All personal ska ta del av vår likabehandlingsplan. Vi har trivselenkät en gång per läsår.

6 Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Vi har telefon och/eller mailkontakt med föräldrar. I de lägre åldrarna och i fritidsverksamheten har vi tamburkontakt med föräldrar. Skolsköterska, kurator och skolpsykolog finns att tillgå för den enskilda eleven. Pojkar och flickor ges lika stort utrymme. Modersmålsundervisning erbjuds. Vi har individanpassad mat. Skolan är handikappanpassad. Skolan tillhandahåller hjälpmedel och stöd. Gruppnivå Personal och elever arbetar gemensamt fram klassens regler som revideras varje år. Likabehandlingsplanen revideras varje år. Skolan har ett Trygghetsteam som arbetar efter skolans planer. Trygghetsteamet består av en lärarrepresentant från alla arbetslag i skolan och på fritidshemmen. Trygghetsteamet träffar regelbundet elevfaddrar från årskurs 3-6. Skolan arbetar med fadderverksamhet mellan klasser/elever på mellanstadiet och lågstadiet. Skolan har ett elevråd med elevrepresentanter från alla årskurser/klasser. Skolan har en skolvärdinna några förmiddagar per vecka. Skolan har en elevhälsagrupp som diskuterar aktuella elevärenden. Vi har omedelbar konflikthantering. Vi har olika värdegrundsövningar t.ex. kill- och tjejsnack, kompissamtal, gruppsamtal. Vi har temadagar. Vi har vuxna ute på rasterna som observerar och ingriper vid behov. Det finns alltid vuxna med när eleverna äter. Vi noterar alltid alla elevers frånvaro och dessa följs upp. Vi ser allas olikheter och erfarenheter som tillgångar. Vi strävar efter att alla behandlas med respekt och bemöts och använder ett vårdat språk.

7 Verksamhetsnivå Likabehandlingsplanen, förväntansdokumentet och skolans trivselregler presenteras av lärare vid höstterminens föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Skolans trivselregler revideras årligen av Trygghetsteamet. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Akuta åtgärder Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rapporterade trakasserier eller kränkningar ska skyndsamt utredas, dokumenteras och följas upp. Nulägesrapporter skrivs då faddrarna har träffar. Arbetsgång vid trakasserier eller kränkande behandling Arbetsgången omfattar händelser som kan uppstå mellan elev och elev eller mellan elev och vuxen. Det är viktigt att uppmuntra elever och deras vårdnadshavare att anmäla trakasserier och kränkande behandlingar till skolans/fritidshemmens personal. All personal på skolan och fritidshemmet arbetar efter arbetsgången. Anmäla - Skolans/fritidshemmens personal anmäler snarast till rektor när de får kännedom om att en elev upplever sig kränkt. - Rektor anmäler omedelbart detta till huvudmannen. (se bilaga 1) Utreda - Samtal hålls med inblandade eleverna. Flera samtal kan behövas. - Vårdnadshavare kontaktas. - Dokumentation sker på blankett för dokumentation (se bilaga 2).

8 Åtgärda - Åtgärder görs vid behov för de inblandade eleverna och kontakt tas med vårdnadshavare. - Åtgärderna dokumenteras. - Vid behov sammankallar rektor till elevhälsamöte. Följa upp - Efter samtal och då eventuella åtgärder gjorts bestäms datum för uppföljning. Vid behov görs en individuell handlingsplan. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrunderna är följande: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder könsöverskridande identitet eller uttryck Definitioner Kön Enligt diskrimineringslagen menas det att någon är man eller kvinna. Etnisk tillhörighet Enligt diskrimineringslagen avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Enligt diskrimineringslagen definieras inte detta, men religionsfriheten är skyddad i så väl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i en religiös åskådning. Funktionshinder Enligt diskrimineringslagen menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. Sexuell läggning Enligt diskrimineringslagen menar man att någon är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras utifrån ålder. Däremot är det tillåtet att särbehandla på grund av ålder om skollagen tillämpas.

9 Könsöverskridande identitet eller uttryck att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. En elev kan bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till elevens kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Ett exempel kan vara när en flicka nekas att vara med i en skolturnering i fotboll där bara pojkar enligt tradition ska delta. Indirekt diskriminering Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Repressalier Skolan får inte utsätta en elev eller personal för straff eller negativ behandling vid anmälan eller påtalan av förekomst av trakasserier eller kränkande behandling.