Likabehandlingsplan. Kulltorpsskolan 2016/2017. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Inledning

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling Kulltorpsskolan 2016/2017 Inledning

2 Arbetet med att motverka kränkningar är en del av skolans demokratiuppdrag, FN:s barnkonvention, skollagen, läroplanerna och i arbetsmiljölagen ligger till grund för arbetet. En ny samlad diskrimineringslag gäller från den 1 januari Därmed har diskrimineringslagstiftningen sammanförts till en lag, med syftet att den ska vara mer enhetlig och lättöverskådlig. Lagens ändamål är att motverka diskriminering eller trakasserier, enligt diskrimineringslagstiftningen är de sju diskrimineringsgrunderna: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, könsidentitet och könsuttryck. Lagen omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunernas vuxenutbildning. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollag (SFS 2010:800). Lagen tydliggör skolans ansvar för att såväl förebygga diskrimineringar/kränkningar som att professionellt ingripa då brott mot lagen förekommer. Det handlar således om allas lika värde och rätten att bli respekterad oberoende av Alla som finns i skolan har som uppdrag att aktivt arbeta för att motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. I denna handlingsplan tydliggörs att skolan inte accepterar mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. I handlingsplanen finns också information om hur skolan arbetar förebyggande och om hur vi agerar om kränkningar ändå inträffar. Ett gott samarbete mellan skolans personal och föräldrar och barn har stor betydelse för hur vi lyckas. Catharina Friborg Rektor Hillerstorpsskolan F-6 Kulltorpsskolan F-6 Catharina.friborg@edu.gnosjo.se

3 Likabehandlingsplan för Kulltorpsskolan Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling Begreppet skola i likabehandlingsplanen avser årskurs F-6 samt fritidshem. Alla elever och all personal ska känna sig trygga. Utbildningen inom skolväsendet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. (Skollagen 1 kap 5 ) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 7 ) Skolans mål är att varje elev - respekterar andra människors egenvärde - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. (Läroplan grundskolan, Lgr 11, kap 2.1) Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. (Diskrimineringslagen 2008:567) Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever, och mellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities och sociala medier).

4 Trakasserier Annan kränkande behandling är kränkande behandling som har samband med är beteenden som kränker en kön elevs värdighet, men som inte har etnisk tillhörighet samband med någon diskriminerings- religion eller annan trosuppfattning grund. funktionshinder Sexuell läggning. könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Mobbning är en form av kränkande behandling. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen under en viss tid, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. För att upptäcka olika former av kränkande behandling finns: Regelbundna träffar med elevhälsoteamet (EHT) Trygghetsteamet (TT) Kamratstödjare i skolan (KIS) Samtal i arbetslagen Utvecklingssamtal/Trivselsamtal Hälsosamtal Daglig tillgång till skolkurator och/eller skolsköterska Trivselenkät Rastvärdar Central trivselenkät för år 2, 5 och 8, Klasskonferenser Öppna och ofta förekommande EHT-möten EHT-teamet besöker arbetslagen Tillgång till fritidsledare Elevhälsoteamet utgörs av skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog. Trygghetsteamet utgörs av skolkurator, skolsköterska och pedagoger. Teamet är en resurs för skolan när det gäller att praktiskt lösa mobbningsproblem. När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, eller om det blir känt på annat sätt, skall detta utredas och dokumenteras och fortsatt kränkning förhindras.

5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Tydligt budskap från skolan ledning och personal att mobbning och övrig kränkande behandling inte accepteras och att skolan tillsammans med föräldrarna tar hand om problemen. Tydlig och omedelbar markering vid incidenter. Utbildning för att öka medvetenheten hos personal och elever. I alla klasser avsätts varje vecka tid för värdegrundsarbete. Fritidshemmen avsätter regelbundet tid för värdegrundsarbete. På rasterna uppmärksammar vuxna det de ser och ingriper. Principen alla elever är allas ansvar gäller. Rastvärdar Rastaktiviteter Elever och personal bestämmer tillsammans, i elevrådet och genom vårt KRAM arbete (Kamratskap-Respekt-Ansvar-Miljö), hur man ska ha det på skolan. Kamratstödjare utses i varje klass och har regelbundna träffar med KIS-lärarna. Trivselundersökningar genomförs med eleverna minst en gång per år och utvärderas av kontaktlärarna/fritidspedagogerna och redovisas för EHT. För F-6 ansvarar TT. Förstärka positiva beteende i varje klass. Elevärenden tas upp i arbetslagen och i EHT. Elevråd Klassråd Gemenskapsdag Kartläggning av otrygga miljöer ÅTGÄRDER VID MOBBNING När ärendet blir känt görs en utredning av pedagoger/tt tillsammans med den mobbade eleven. Föräldrarna kontaktas. Om utredningen gjorts av pedagoger kontaktas TT. Samtal (helst två vuxna) med mobbarna, en i taget, utan att de i förväg vet om det. Diskutera aldrig den pågående mobbningen i klassen/gruppen. En handlingsplan upprättas av trygghetsteamet och delges kontaktläraren. Anteckningar ska föras om vad som gjorts och när det gjorts av kurator eller skolsköterska i Elevakt. Ansvarig vuxen i ärendet gör en överenskommelse med mobbaren vad han/hon kan sluta med. Följ upp överenskommelserna och bestäm tid för vidare samtal. Utvärdering av insatserna sker enligt handlingsplanen av pedagogerna/tt. Hemmet/Vårdnadshavare Om du tror att ditt barn utsätts för mobbning i skolan: Prata med barnet om det. Tag kontakt med kontaktläraren. Skolan engagerar sig aktivt i problemet. Kontaktläraren kontaktar dig sedan för uppföljning. Om barnet inte vill att förälder kontaktar skolan uppmanas föräldern ändå att kontakta t.ex. skolsköterska/kurator i frågan.

6 ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Sker kränkande behandling från personal till elev, eller mellan personal, utreds ärendet av rektor och anmäls till huvudmannen. Sker kränkande behandling från elev till personal, eller mellan elever följs följande steg i den omfattning som bedöms nödvändigt: 1. Tillsägelse (av den som uppmärksammar händelsen, densamme kontaktar även kontaktläraren). 2. Enskilt samtal med eleven (kontaktläraren och ev. den som uppmärksammat händelsen). 3. Vårdnadshavare kontaktas av kontaktläraren. 4. Samtal med rektor. 5. Vårdnadshavare kallas till skolan. 6. Elevärendet tas upp i EHT. Punkt 2 och 3 dokumenteras av kontaktläraren som även informerar övrig berörd personal. Punkt 4-6 dokumenteras av rektor eller den rektorn utser. Likabehandlingsplanen bearbetas under höstterminen i klasserna och med föräldrarna på föräldramöten och i föräldraföreningen. Personal och elever utvärderar planen årligen under vårterminen i samband med kvalitetsredovisningen av Normer och värden. Därefter revideras planen av elevhälsoteamet. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Prioriterade åtgärder läsåret 2016/2017: Vid utvärdering av förra årets plan och vid samtal med elever, kamratstödjare, elevhälsoteam, trygghetsteam, personal och föräldrar har det framkommit att vi behöver göra en gemensam satsning för förbättrat språkbruk, integration och ökad respekten för vuxna och elever under läsåret 2016/2017. MÅL: 1. Att ingen elev blir kränkt genom handling eller brist på respekt. 2. Fler elever har ett bättre språkbruk och visar respekt, både mot varandra och mot personal. De har verktyg att säga ifrån när de möts av negativa attityder. ÅTGÄRDER: Fortsatt KRAM-arbete i klasserna. Öka elevens medvetenhet kring vad som är kränkande i ord och handling. Trygghetsteamet fortsätter sitt arbete, både förebyggande och åtgärdande. KIS-arbetet fortsätter. Pedagogerna ger eleverna struktur och verktyg i sociala sammanhang, exempelvis hur man säger ifrån när de möts av negativa attityder. Elevhälsoteamet arbetar förebyggande och med korta handläggningstider. Arenor för kommunikation finns kontinuerligt gällande elevhälsofrågor för att möjliggöra snabba insatser och snabb återkoppling bland annat genom öppet EHT. Trivselreglerna utvärderas och förnyas. Pedagogerna styr placering och gruppindelning av eleverna. Gemensamma aktiviteter för hela skolan för att främja samarbete mellan olika kulturer och olika åldersgrupper.

7 Likabehandlingsarbetet uppföljning, utvärdering och analys Utvärderas under läsåret kontinuerligt genom enkäter, samtal med eleverna samt elevhälsoarbetet. Uppföljningen genom Trivselenkäter genomförs av Trygghetsteamet. Lärarna utvärderar kontinuerligt likabehandlingsarbetet genom samtal med eleverna. Uppföljningen av EHT-arbetet genomförs av rektorerna. Mailadresser till personal inom trygghetsteamen