Frötuna skola. Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för skola och fritidshem.

Transkript

1 Frötuna skola Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för skola och fritidshem.

2 1 Innehåll Frötuna skolas vision... 2 Vad står begreppen för?... 2 Diskriminering... 2 Trakasserier och kränkande behandling... 3 Mobbing... 4 Likabehandlingsplanens tre delar... 5 Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan... 6 Frötuna skolas främjande arbete... 6 Frötuna skolas förebyggande arbete... 9 Kartläggning av nuläget... 9 Förebyggande arbete läsåret 2013/ Uppföljning... 9 Frötuna skolas åtgärdande arbete... 9 Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever följs nedanstående plan:... 9 Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan följs nedanstående plan: Om skolan får kännedom om att en vuxen kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en elev på skolan följs nedanstående plan: Vad kan du som förälder göra? Fråga ditt barn om skolan! Frötuna skolas elevhälsa Camilla Österman Norrby, skolsköterska Kristina Svensson, skolpsykolog Yvonne Österman, skolkurator Marianne Joelsson, specialpedagog Frötuna skolas antimobbingsgrupp Lena Örtlund, rektor Nicklas Grandin, Jeanette Molin, Nina Molin-Almlöf, Madeleine Ehmer,

3 2 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan har samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Frötuna skolas vision Vår vision är att alla elever ska känna sig trygga i skolan och kunna utvecklas efter sin egen förmåga. Vårt mål är att Frötuna skola ska vara en arbetsplats där ingen, oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder, religion och trosuppfattning eller funktionshinder, ska utsättas för kränkande behandling. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering är när vuxna på skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller

4 3 uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker elevens värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities)

5 4 Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker elevens värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

6 5 Likabehandlingsplanens tre delar Likabehandlingsplanen visar hur Frötuna skola arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan. FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. syftar till att avvärja risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Exempel Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att rastledare ha uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Exempel Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå.

7 6 Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan I vår utvärdering uppmärksammas att tidsplanen för färdigställandet och förankringen av likabehandlingsplanen inte hålls. Utvärdering av kartläggning och uppföljning har inte skett. Åtgärd: Vi har tydligt kommit överens om vem som förankrar likabehandlingsplanen hos eleverna under Frötuna skolas förebyggande arbete. För att hålla tidsplan för framställningen av planen har vi gjort det möjligt för ansvariga att träffas under gemensamma mötestillfällen. Frötuna skolas främjande arbete Främjande arbete mot diskriminering och trakasserier Diskrimineringsgrund Etnisk tillhörighet Främjande arbete Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande interkulturella normer. Funktionshinder Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Alla elever oberoende funktionsförmåga ska ges samma möjligheter och förutsättningar att delta i skolans aktiviteter. Detta sker genom att anpassa de gemensamma aktiviteterna

8 7 så att alla kan delta oberoende funktionsförmåga. Kön Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna samt behandla pojkar och flickor på samma sätt oberoende av ämne för att inte förstärka de manliga och kvinnliga normerna. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Detta sker genom att både flickor och pojkar får samma möjligheter att komma till tals vid diskussioner och samtal samt få lika mycket hjälp i sitt arbete. Könsöverskridande identitet Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande könsnormerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandla pojkar och flickor på samma sätt för att inte förstärka den rådande normen av biologiskt kön. Religion och trosuppfattning Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande religiösa normer.

9 8 Alla elever oberoende av religiös tillhörighet ska ges samma möjligheter och förutsättningar att delta i skolans aktiviteter. Detta sker genom att det alltid finns aktiviteter som inte strider mot religiösa levnadsregler. Sexuell läggning Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande normer om heterosexualitet. Ålder Faddersystem för att blanda olika åldersgrupper på skolan. Detta sker genom att elever i årskurs 4 tar hand om eleverna i årskurs 1. Faddergrupperna arbetar tillsammans under året för att vägleda och hjälpa varandra med arbetet på skolan. Samarbetet mellan klasserna kan sedan fortsätta ända upp till årskurs 6. Ansvarig: Rektor, alla lärare Dessa insatser sker kontinuerligt under läsåret. Det främjande arbetet ska riktas mot alla diskrimineringsgrunder. Främjande arbete mot kränkningar Varannan vecka arbetar klasserna med uppgifter kring värdegrunden. Vid minst ett mötestillfälle per termin samtalar arbetslaget om konflikthantering. Konflikter och konflikthantering är en del av det sociala samhället och tillhör skolans vardag. Konflikter ska inte undvikas, de ska mötas med medvetenhet.

10 9 Frötuna skolas struktur för elevdemokrati Klassråd 2-3 ggr/mån Elevråd 3-4 ggr/termin Frötuna skolas förebyggande arbete Lärarna har till uppgift att förankra likabehandlingsplanen hos eleverna. I oktober månad görs en kartläggning av elevernas uppfattning om tryggheten på skolan samt klassrumsklimatet. Kartläggningen ligger sedan till grund för skolans förebyggande arbete. Resultatet av kartläggningen skrivs in i likabehandlingsplanen under punkten Kartläggning av nuläget. Beslut om aktuella förebyggande åtgärder fattas av arbetslaget och skrivs in i likabehandlingsplanen under punkten Förebyggande arbete läsåret 2013/2014. Arbetslaget beslutar även när och hur uppföljning av arbetet ska ske. Kartläggning av nuläget Förebyggande arbete läsåret 2013/2014 Uppföljning Frötuna skolas åtgärdande arbete Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever följs nedanstående plan: Bedömningen om ärendets grad görs av personal under och innan varje steg i nedanstående plan, d.v.s. om behovet för nästa steg finns eller ej. En anställd som upptäcker pågående trakasserier/kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats informeras elevernas mentor 1. 1 Mentor eller berörd person.

11 10 1. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling informerar elevens mentor Mentor 1 talar med den/de elever som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor 1 om något händer innan dess. Vid behov tillkallas även en ytterligare personal för att delta i samtalet. Dokumentera samtalet Mentor 1, tillsammans med eventuell ytterligare personal, talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen Om det visar sig kränkningar har skett: Mentor 1 förklarar, tillsammans med eventuell ytterligare personal, för den/de elever som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 1.1 och 1.3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Dokumentera samtalen. 2. Meddela antimobbinggruppen och rektor om vad som skett och vad som gjorts Om kränkningarna inte upphört kallas den/de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, antimobbinggruppen och skolkurator, en så kallad elevhälsokonferens (EHK). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i EHK-protokoll.

12 Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor, antimobbinggrupp och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i EHK-protokoll. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt. Rektorn kallar till en elevhälsokonferens (se steg 2.1). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan följs nedanstående plan: 1) Den skolpersonal eller elev som får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling vuxen till elev är skyldig att vända sig till rektor. 2) Rektor har samtal med anmälaren tillsammans med skyddsombud. 3) Samtal förs med den/de utsatta och den/de utsattas vårdnadshavare. Rektor leder samtalet, representant från elevhälsan och skyddsombud närvarar. Ev. ytterligare samtal med personer som kan ge information om situationen genomförs. 4) Rektor har samtal med den/de utpekade tillsammans med skyddsombud. 5) Vårdnadshavare till den/de utsatta informeras därefter om situationen för beslut om fortsatt hantering av ärendet. 6) Rektor beslutar om polisanmälan ska göras beroende av ärendets art. 7) Uppföljningssamtal hålls efter ca en vecka med den/de utsatta och den/de utpekade. 8) Har situationen förbättrats hålls ytterligare ett samtal ca två veckor senare för att kontrollera att läget är stabilt. 9) Den/de utsatta erbjuds stödsamtal med kurator.

13 12 10) Den/de utpekade erbjuds stödsamtal. Om skolan får kännedom om att en vuxen kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en elev på skolan följs nedanstående plan: 1) Den skolpersonal eller elev som får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling elev till vuxen är skyldig att vända sig till rektor. 2) Rektor har samtal med anmälaren tillsammans med skyddsombud. 3) Samtal förs med den/de utsatta. Rektor leder samtalet, representant från elevhälsan och skyddsombud närvarar. Ev. ytterligare samtal med personer som kan ge information om situationen genomförs. 4) Rektor har samtal med den/de utpekade och den/de utpekades vårdnadshavare tillsammans med skyddsombud. 5) Den/de utsatta informeras därefter om situationen för beslut om fortsatt hantering av ärendet. 6) Rektor beslutar om polisanmälan ska göras beroende av ärendets art. 7) Uppföljningssamtal hålls efter ca en vecka med den/de utsatta och den/de utpekade. 8) Har situationen förbättrats hålls ytterligare ett samtal ca två veckor senare för att kontrollera att läget är stabilt. 9) Den/de utsatta erbjuds stödsamtal. 10) Den/de utpekade erbjuds stödsamtal med kurator.

14 13 Vad kan du som förälder göra? Du bör anmäla trakasserier, kränkningar och diskriminering oavsett vilken elev som blir utsatt. Detta görs lämpligen till rektor eller barnets mentor. Ha koll på ditt barns internetanvändande. Kränkningar via mail, sms eller på Facebook är lika allvarliga som kränkningar i skolan. Är ditt barn utsatt? Är ditt barn medveten om att skämt och skitsnack i värsta fall kan uppfattas som trakasserier eller kränkande behandling? Fråga ditt barn om skolan! Vilka leker tillsammans? Hur funkar det i klassrummet? Vad gör ni på rasterna? Händer det att någon är taskig mot någon annan? Hur funkar det med skolskjutsen? Vem känner du dig trygg att prata med?