Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Blötbergets skola 1. Skolans vision Alla barn ska känna sig trygga på vår skola. Vi vill skapa en trygg ute- och innemiljö för eleverna. Vi vill skapa en skola där alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet. Ingen form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering får förekomma. Om detta ändå sker är det skolans ansvar att vidta åtgärder. 2. Lagar och definitioner 2.1 Skollagen Enligt 14 a kap skollagen ska huvudmannen se till att: ~ Bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. ( 6) ~ Vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. ( 7) ~ Inom varje särskild verksamhet och varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. 2.2 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska ~ Utbildningsanordnaren/verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etniskt tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (3 kap. 14) ~ Vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon eller några ovannämnda diskrimineringsgrunder. (3 Kap 5) ~ Inom varje särskild verksamhet och varje år upprätta en plan mot diskriminering, kallad Likabehandlingsplan. 3. Definitioner 3.1 Etnisk tillhörighet: Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. 3.2 Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

3 3.3 Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. 3.4 Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet av annan elev eller vuxen och som 1. Har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, 2. Är av sexuell natur. 3.5 Kränkande behandling: Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar, inklusive trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. ~ Gemensamt för all kränkande handling, är att någon eller några kränker principen om allas lika värde. ~Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. ~ Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. ~ En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. ~ Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och den som utger att han/hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara ~ Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) ~ Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för kränkande ord). ~ Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). ~ Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms och sociala medier.) Kränkningarna kan bland annat ta sig uttryck som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. 4. Utvärdering av fjolårets mål Eleverna ska känna trygghet på rasten. Över 90% av eleverna känner sig trygga i skolan, 3 elever av 105 tycker att det inte alls stämmer att de är trygga. Endast 3 elever av 105 tycker att de vuxna inte säger till, resten av eleverna anser att de vuxna säger till om det händer något. Eleverna ska känna trygghet vid skolskjutsen. Drygt 90% av eleverna känner sig trygga i samband med skolskjuts. Behålla ett bra språkbruk bland elever och vuxna. Eleverna själva säger på elevrådet att de äldre eleverna ibland använder fula ord. Över 90% av eleverna anser att de vuxna säger till när det gäller ordningsreglerna. Eleverna ska känna trygghet i och omkring omklädningsrummen när de byter om. De äldre eleverna upplever att det finns en risk för att bli filmad i omklädningsrummet. De yngre upplever att det kan finnas en risk att bli kränkt i samband med ombyte och dusch. Eleverna upplever att duschrummen är ofräscha.

4 5. Kartläggning och nulägesanalys På Blötbergets skola finns en likabehandlingsgrupp. Den består av Elisabeth Graf och Annelie Oscarsson. Likabehandlingsgruppen har planerade möten en gång i månaden för genomgång av pågående och eventuellt nyinkomna ärenden. Eleverna får varje termin en karta över skolgården. På kartan har de möjlighet att markera var i skolan eller på skolgården som de eventuellt känner otrygghet. Dessutom svarar varje elev på en enkät angående trygghet i oktober/november varje läsår. Vid utvecklingssamtalet med varje elev samtalar vi om elevens trivsel och trygghet. Eleverna svarar på en kommungemensam enkät om trygghet varje vårtermin. Eleverna anser att personalen reagerar när någon bryter mot reglerna men att inte alla elever följer dem. Vi behöver fortsätta arbeta med regler och uppföljning av dessa i alla klasser. Under lå 17/18 ska vi arbeta för att rasterna ska vara trygga och att eleverna följer reglerna samt att vi uppmuntrar till olika aktiviteter på rasterna. Resultatet på trygghetskartan visar att eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. De flesta av eleverna på skolan åker skolskjuts till skolan och från skolan vilket gör att vi behöver arbeta för att eleverna ska känna trygghet i samband med det. 6. Skolans mål och åtgärder utifrån nulägesanalysen 1. Eleverna ska känna trygghet på rasten. 2. Eleverna ska känna trygghet vid skolskjutsen. 3. Behålla ett bra språkbruk bland elever och vuxna. 4. Eleverna ska känna trygghet i och omkring omklädningsrummen när de byter om. 5. Alla elever på skolan har sina mobiltelefoner inlämnade under skoldagen. 7. Våra insatser för att nå målen 1. Vi har alltid minst två personal ute på varje rast, personalen har alltid väst för att synas. Vi följer upp regler kring rastaktiviteter tillsammans med eleverna. Eleverna i åk 6 ansvarar för Kamratsol och att vara rastvärdar. 2. Vi har alltid personal vid av och påstigning vid skolskjutsen. 3. Fortsätta att aktivt jobba för ett gott språkbruk genom att personal reagerar vid alla tillfällen och föregår med gott exempel. Vi jobbar kontinuerligt med skolans regler och har etiska diskussioner i klasserna. 4. Ha bestämda platser i omklädningsrummet (Siffror finns ovanför krokarna). Vi fortsätter att alltid finnas kring omklädningsrummet och helst ser vi att det finns någon som kan vara hos flickorna och någon hos pojkarna, går inte detta så finns vi alltid utanför och lyssnar och agerar vid behov. Åk 6 hänvisas till matsalens toaletter när det är idrottslektion för övriga klasser. 5. Vi har infört strängare regler gällande mobiltelefoner i Blötbergets skolas regler lå 17/18.

5 8. Förebyggande arbete Alla som arbetar i vår skola ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka trakasserier och förtyck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Skolan har en likabehandlingsgrupp. (Beskrivning av gruppens arbete, se nedan, punkt 8) All personal på skolan är observatörer under skoltid. Den som upptäcker upprepad kränkande behandling, anmäler detta till likabehandlingsgruppen. Vi uppmanar eleverna att berätta för sin lärare eller annan personal om de själva eller någon annan blivit utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Vi uppmanar vårdnadshavare att kontakta skolan om de får veta att en elev på skolan utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier under skoltid. Det ska finnas ett schema vid varje ytterdörr så att eleverna vet vilka vuxna som är rastvakter. Det förebyggande arbetet ingår även som en naturlig del i det ordinarie skolarbetet, både i planerad undervisning och när situationer uppkommer. Vi samtalar i klasserna om till exempel språkbruk, vänskap, problemlösning, konflikthantering, empati, respekt, allas lika värde, rätt-orätt. Eleverna får aldrig välja platser, lag etc. Det är personalen eller slumpen som styr placeringar, grupper och lag. Vi genomför en avstämning under året med oros-karta och enkät med valda frågor. Värdegrundsvecka genomförs varje år. Lära-känna dagen genomförs varje år. 9. Likabehandlingsgruppens arbetsgång Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Vid grövre kränkningar samtalar personal med den som utsatts och den som kränkt. Händelsen dokumenteras och skolan tar kontakt med samtliga vårdnadshavare så snart som möjligt, helst samma dag. Rektor informeras om händelsen. När det finns misstanke om systematiska och upprepade kränkningar mellan elever måste all personal direkt anmäla detta till Likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen har då möte så snart som möjligt. Där bestäms strategier för det fortsatta arbetet kring ärendet. Samtal med de inblandade sker så snart som möjligt, helst samma dag. Likabehandlingsgruppen använder en väl inarbetad samtalsmodell. Samtal inleds med alla inblandade, enligt följande: Samtal med den eller de som känner sig utsatt. Samtal med den eller dem som eventuellt kränkt. Samtalen dokumenteras och dokumentationen förvaras inlåst.

6 Samtliga vårdnadshavare och rektor informeras om händelsen. Detta sker så snart som möjligt efter samtalen. Uppföljningssamtal sker efter en vecka. Vid behov sker ytterligare samtal. Skolan kontaktar vårdnadshavarna efter varje uppföljningssamtal. Om kränkningarna inte upphör, behöver särskilda åtgärder sättas in. Rektor kallar de berörda eleverna, vårdnadshavarna och likabehandlingsgruppen till möte. Om personal utsätter en elev för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier, ska detta direkt rapporteras till rektor. 10. Förankring av planen Vårdnadshavarna och eleverna får lämna synpunkter på Likabehandlingsplanen. Information om planen ges vid föräldramöten och i varje klass. Likabehandlingsplanen skickas till varje hem och den finns på skolans hemsida. 11. Utvärdering och uppföljning Skolan utvärderar Likabehandlingsplanen i juni Trivselenkät för elever görs och följs upp varje termin. Kartorna som visar vilka platser på skolans område som eleverna eventuellt upplever som otrygga görs och följs upp varje hösttermin. Utvärderingsenkäten som elever och föräldrar besvarar, följs upp efter läsårets slut. Personalen utvärderar verksamheten med hjälp av Skolverkets utvärderingsmaterial BRUK.