Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Transkript

1 SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 11/12

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner 4 Förebyggande arbete 5 Utvärdering 6 Nulägesanalys 6 Åtgärder vid kränkande behandling 7 Om kränkningen ej upphör 8 Åtgärder vid mobbning 9 Bilaga 1 10 Bilaga 1 11 Bilaga

3 Inledning Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har tagits fram i samråd med föräldrar, elever och personal på skolan. Alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan och ha samma rättigheter. Ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Fridhemsskolan ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Det är därför mycket viktigt att inte bara personal och elever är väl förtrogna med handlingsplanen, utan även föräldrar. Ett bra samarbete mellan hem och skola/fritids gynnar arbetet mot kränkande behandling. Fridhemsskolan tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67) så att ingen av skolans elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Rektor är huvudansvarig för arbetet med likabehandlingsplanen och lagens tillämpning på skolan. All personal har ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. All personal ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i skolan. Arbetet leds av rektor. 3

4 Definitioner Kränkande behandling omfattar alla former av kränkning av annan individ, både enstaka och upprepade kränkningar. Det är viktigt att observera att definitionen av kränkande behandling alltid utgår från den enskilde som känner sig kränkt. Det är med andra ord alltid en subjektiv känsla som är grunden för om en kränkning ägt rum. Kränkningar kan vara fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms, sociala medier) Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo - eller bisexualitet och homo - eller bisexuella personer. 4

5 Övergripande mål Fridhemsskolans personal har den grundläggande synen att kränkande handlingar såsom mobbning, våld och rasism går att stoppa och arbetar aktivt för att - främja förståelsen för andra människor och förmågan till inlevelse och empati. - ingen i skolan skall utsättas för kränkande behandling - bekämpa tendenser till trakasserier och våld - bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser - bemöta situationer där kränkande handlingar förekommer med akuta åtgärder Förebyggande arbete För att motverka att kränkande behandling ska förekomma så arbetar vi förebyggande med: all personal reagerar och agerar elever och personal använder ett respektfullt språk temavecka i värdegrund - Lika mycket värda-vecka likabehandlingsplanen görs känd för elever, föräldrar och personal trivsel-, föräldra-, elev- och medarbetarenkäter skolsköterskans hälsosamtal med alla elever i åk 4 kompisstödjare i åk 3-5 regelbundna samtal med kompisstödjarna rastvärdar och rastaktiviteter klassråd kontinuerligt värdegrundsarbetet genomsyrar all verksamhet individuell utvecklingsplan uppföljning i det systematiska miljöarbetet Likabehandlingsplanen ska göras känd för alla och på vår skola är följande ansvariga gällande information: Rektor är ansvarig för information till all personal och vikarier Resp. handledare är ansvarig för information till kandidater osv. Klasslärare är ansvarig för information till elever Föräldrar/vårdnadshavare informeras dels vid föräldramöte och dels via hemsidan. 5

6 Utvärdering Elever, vårdnadshavare och personal utvärderar varje år handlingsplanen och lämnar synpunkter till skolledningen. Följande frågor bör tas upp: Hur har informationen nått ut? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under året Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i Likabehandlingsplanen? Vad är kompisstödjarnas åsikter om skolans arbete mot kränkande behandling? Skolledningen skriver en ny handlingsplan utifrån inkomna synpunkter. Detta görs i maj och förankras hos personalen under studiedagarna i augusti. Den nya likabehandlingsplanen presenteras för föräldrar på höstens föräldramöten och för eleverna på höstens tema-vecka, lika-mycket-värda-veckan. Planen finns också på skolans hemsida. Nulägesanalys Kartläggning Kartläggningen visar att de flesta elever trivs i skolan både med lärare och kamrater. Det förekommer dock en del konflikter och bråk på rasterna. Detta skapar otrygghet hos vissa elever. Flera elever uttrycker en oro för bråk och för att inte få vara med och leka på rasterna. Önskemål finns om fler lekredskap. Platser som upplevs som otrygga är omklädningsrummen och skolgårdarna, där konflikter kan uppstå mellan elever. Flera elever upplever att det finns platser på skolgårdarna där rastvärdarna behöver ha uppsikt. Flera elever använder sig av kränkande språkbruk. Några elever har svårt att hitta på något att göra under rasterna. Synpunkter har kommit in från personalen om osäkerhet när det gäller användandet av dokumentationsblanketten. Några elever har blivit utsatta för trakasserier via sociala medier. 6

7 Mål och åtgärder Vi planerar att ha fler vuxenledda rastaktiviteter. Vi ser över och kompletterar lekredskap till båda skolgårdarna. Schemalägga personal i omklädningsrummen. Alla rastvärdar skall bära reflexväst. Rastvärdarna tar ansvar för olika delar av skolgården och cirkulerar runt. Vid terminsstarten har vi gemensam genomgång av vad det innebär att vara rastvärd och hur rutinerna ser ut. En person är ansvarig för rastvärdsschemat. På Fridhemsskolan använder vi oss av ett vårdat språk. Med det vårdade språket följer även en trevlig attityd till varandra. Vi gör dokumentationsblanketter tydliga, kända och lättillgängliga så att alla dokumenterar incidenter och lämnar vidare till rektor Vi anlitar en föreläsare som talar om användandet av sociala medier på föräldramöte och diskuterar sedan i föräldragrupper Uppföljning och utvärdering Vi följer upp nuvarande plan genom att eleverna svarar på en enkät och personal och föräldrar utvärderar muntligt eller skriftligt. Vi följer upp och analyserar resultaten inför skrivandet av den nya likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling i maj. Åtgärder vid kränkande behandling Kränkning mellan elever: Vid vår skola är det viktigt hur vi uppträder mot varandra. När det förekommer kränkande handlingar såsom trakasserier, konflikter, slagsmål, hotfulla eller kränkande tillmälen och våld av varierande grad mot/mellan elever eller personal, är all personal ansvarig att ingripa. Vi arbetar då utifrån följande åtgärdsplan: 1. Direkta tillsägelser (all personal är ansvarig). Klasslärare kan behöva informeras 2. Klasslärare/fritidspersonal samlar information om händelsen 3. Berörd personal/klasslärare har samtal med eleven/eleverna. Föräldrarna kan behöva informeras. 4. Samtal på skolan med elev, förälder och berörd personal. 5. Ärendet tas upp i elevhälsateamet för att besluta om vidare åtgärder. 6. Steg 1-3 dokumenteras av den som hållit samtalen. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring. Den ska sparas i 10 år. Vid våld eller hot om våld av allvarlig karaktär ska alltid tillbudsrapport fyllas i och skolledningen informeras. Skolledningen beslutar om vidare åtgärder. Vid kränkande handlingar från personal mot elev ska skolledningen kontaktas omedelbart för vidare åtgärder. 7

8 Kränkning mellan vuxen och elev: 1. Rektor och elevens klasslärare/fritidspersonal samlar information om händelsen. Om någon av dessa är inblandade går andra vuxna in. Rektor är ansvarig för vilka. 2. Allvarssamtal med de inblandade parterna förs så snart som möjligt. Berörda föräldrar kontaktas liksom facklig representant för den vuxne. Skolans/fritids skyddsombud informeras. 3. Uppföljningssamtal genomförs inom två skolveckor. 4. Steg 1-3 dokumenteras av den som hållit samtalen. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring. Den ska sparas i 10 år. Kränkning mellan vuxna: Rektor agerar utifrån Arbetsmiljöplanen. Om kränkningen inte upphör Kränkning mellan elev samt mellan elev och vuxen (mobbaren är elev): Elevvårdskonferens med rektor, klasslärare, representant ur elevhälsateamet, föräldrar och elev hålls. Rektor klargör för vilka åtgärder som skolan kan vidta. Rektor är ansvarig. Kränkning mellan vuxen och elev: Rektor samråder med central personalavdelning och lägger beroende på situationen upp en strategi. Den vuxnes fackliga representant samt skolans skyddsombud informeras. Rektor ansvarar för fortsatta åtgärder (t ex disciplinära eller polisanmälan) och för att dokumentation sammanställs. Kränkt elev erbjuds stöd (t ex via skolpsykolog) Kränkning mellan vuxna: Rektor agerar utifrån Arbetsmiljöplanen. 8

9 Antimobbningsarbete All personal är delaktig i att utreda och åtgärda ärenden där en elev kränkt en annan elev. Ansvariga för antimobbningsarbetet är: Ulla Östman, lokalsamordnare Mats Olsson, lärare vxl Åtgärdsplan vid mobbning 1. Ansvariga för antimobbningsarbetet kontaktas vid misstänkt mobbning. 2. Två personer ur personalgruppen samlar fakta kring vad som hänt, vilka som gjort vad och när det hände. Samtal med den utsatte och andra uppgiftslämnare. 3. Enskilda samtal med mobbarna, klassläraren tar kontakt med berörda föräldrar så snart som möjligt. 4. Återkoppling mellan samtalsledarna och representanten för elevhälsateamet och klasslärare. 5. Regelbunden uppföljning med den som är utsatt för att kontrollera att mobbningen har upphört. 6. Uppföljningssamtal med de som mobbat sker efter en vecka 7. Uppföljning med berörda föräldrar vid behov 8. Uppföljning med ansvariga för antimobbningsarbetet och beslut om vidare åtgärder vid behov. 9. Ärendet dokumenteras. Dokumentationen lämnas till rektor som ansvarar för förvaring. Den ska sparas i 10 år. Åtgärdsplanen utgår ifrån Farstametoden Bilaga 1 Dokumentation av kränkande behandling Bilaga 2 Tillbudsrapport Bilaga 3 dokumentation av misstänkt mobbning Planen skriven

10 Bilaga 1 Fridhemsskolan Dokumentation av kränkande behandling Utredare: Datum händelsen inträffade: Kränkt person: Övriga inblandade: Händelse: Plats: Övrig information: Underskrift: Datum: 10