Q Reviderat: Filnamn: Handlingsplan Förebyggande diskriminering främja likabehandling Förskola

Transkript

1 Handlingsplan Förebygga diskriminering främja likabehandling Barkarö Förskolor Datum maj 2011 Ansvariga Gunnel Kristiansson (rektor), Malin Rindetoft (avd.chef), Berith Jansson, Ann- Kristin Söderling, Pernilla Thölin Mål Kränkande behandling och mobbning ska inte förekomma på Barkarö skolor varken mellan barn-barn, vuxen-vuxen, vuxen-barn eller barn-vuxen (definition av kränkande behandling - se bilaga 1). Genom tidigt ingripande visar vi barn på Barkarö skolor att vi har noll-tolerans när det gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Barkarö skolor och alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad! Kartläggning Enhagen Personal har genom observationer sett att tamburen, olika lekmiljöer inomhus, toalett, lekhallen, lekförrådet utomhus, lilla skogen på baksidan och alla typer av köbildning är riskområden för kränkning. Norrängen Personal har genom observationer sett att tamburen, olika lekmiljöer inomhus, toalett, baksidan vid buskarna, lekstugan, bakom stora stenarna på framsidan och alla typer av köbildning är riskområden för kränkning. Skogsbacken Personalen har genom observationer sett att lekförrådet utomhus, val av kompis och där alla typer av kö bildas exempelvis vid toaletten, lekstugan, ingång efter utelek, utgång och utflykt kan vara riskområden för kränkning. Vi ser genom medarbetarenkäten att personal trivs bra på sin arbetsplats och att stämningen på förskolan är god. Åtgärder för måluppfyllelse Enhagen, Norrängen, Skogsbacken Personal ser till att inte fler än 3-5 barn åt gången går till toaletten och att en vuxen är närvarande vid toaletten. När barnen ska gå ut på gården går också en vuxen ut direkt.

2 Max 6 barn får leka i lekhallen på Enhagen utan att en vuxen finns i rummet. Personalen tittar kontinuerligt till barnen. När fler barn vistas i lekhallen är alltid en vuxen med. Naturligtvis är det en bedömningsfråga vilka barn som klarar att vara tillsammans i rummet. Vid utevistelse cirkulerar de vuxna runt på gården och observerar barnens lek tillexempel bakom förrådet och i lilla skogen. När barnen tar ut cyklar från uteförrådet är en vuxen närvarande. Inga barn får leka i förrådet. Vid ingång från gården slussas några barn in åt gången. En vuxen är kvar på gården tills alla barn är inne. Personalen delar in barnen i mindre grupper i olika rum/platser när barnen leker fritt. En vuxen finns i närheten för att höra och se. Vi vuxna på förskolan är goda förebilder. Vi tränar på att lyssna: vuxna- barn, barn- barn, barn- vuxna, vuxna-vuxna. Vi tränar på att vara en god kompis på olika sätt genom ex. värderings och samarbetsövningar. Vi fokuserar på det positiva i barnens handling eller prestation. Vi låter regelbundet barnen träna på att våga prata, utrycka sina tankar och åsikter inför varandra i ex. samlingar. Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut. Vi hjälper, ger barnen verktyg att lösa konflikter om det behövs. Vi tränar på att säga/göra förlåt och att förlåta. Vi vuxna vill bjuda på oss själva och vågar göra bort oss. På det sättet vill vi visa barnen att det är okej att det kan bli fel ibland. Vi informerar gärna föräldrarna om verksamheten och tar alltid kontakt då vi bedömer att något viktigt har hänt. Vi uppmuntrar och erbjuder lek som leder till social kompetens. Vi uppmuntrar föräldrabesök. Vi arbetar aktivt med vår värdegrund.

3 Vid kränkning som framkommer via föräldrar, barn eller observation från personal dokumenterar vi och samtalar med berörda parter samt informerar enhetschefen. Dokumentationen tas med till utvärdering/kartläggning av den här planen. Vid konflikt/kränkning mellan vuxen-vuxen, vuxen- barn och barn vuxen samt barn-barn så arbetar vi enligt nedanstående: Prata med berörd person Ta stöd av kollegor, rektor eller avdelningschef. Ta stöd av skyddsombud. Arbetslaget diskuterar regelbundet förhållningssätt i allmänhet men också specifika situationer. Resultat Utdrag från pedagogiska nämndens enkät 2011 Mitt barns förskola har en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan JA svarar 52% - 48% svarade VET EJ Personalen i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa JA svarar 88% - 12% svarar VET EJ Hur vi mäter resultatet på vårt arbete PN enkät för förskolan Utvecklingssamtal Observationer Medarbetarenkäten Förbättringar till nästa handlingsplan Bli bättre på att dokumentera klagomål på förskolan. Utvärdering och revidering Dec 2011

4 Definition Bilaga 1 Kränkande behandling kan handla om allt från enskilda kränkningar till mobbning och trakasserier med olika förtecken, som till exempel kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det mobbning. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativ handling från en eller flera andra individer. Kränkningar kan vara: fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar, knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner, gester. verbala t.ex. att bli hotad, retad, svordomar, fula ord. psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, nonchalans mot gemensamma regler. text- och bild t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn, spridning på Internet. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används som begrepp där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (som gör att vissa anses mindre värda och därmed legitimt att förtrycka). Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga typiska drag. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.

5