Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Transkript

1 Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

2 Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga: Fritidspersonalen Övergripande mål och syfte Vi på Lövängsskolan främjar vi likabehandling och förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (bilaga 2) samt förstärker respekten för allas lika värde. Det gäller kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (bilaga 3). Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Detta gäller även fritidshemmet.

3 Konkreta mål och insatser för 2011 Mål Målet för oss på Lövängsskolan är att ha en väl fungerande verksamhet och organisation där all personal är väl medvetna om diskrimineringsgrunderna. Där vi i skolan inklusive fritids har ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom tidigt ingripande visar vi barn på Lövängens skolor att vi har noll tolerans vad gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Lövängsskolan. Alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad! Kartläggning och nuläges analys Kartläggningen ska innehålla riskfaktorerna i skolan och hur dessa ska åtgärdas för att skapa en trygg miljö socialt och inlärningsmässigt för barn, elever och personal. Analys: Alla klasser har idag egna utformade trivselregler utöver skolans gemensamma trivselregler. Skolans trivselregler har reviderats i elevrådet och uppföljning sker två gånger per läsår. Varje klass har tagit fram riskfaktorer som finns på skolan på klassråd. De har sammanställts gemensamt av elevrådet. Riskfaktorer som kommit fram är att det finns otrygga platser på skolan. Dessa är omklädningsrummen, toaletterna, kapprummen samt gemensamma arbetsplatsen utanför klassrummen där de äldsta eleverna går. Vid samtal med kamratstödjare och enskilda elever framgår att mobbningstendenser/kränkningar förekommer bland elever. Fritids har ett nära samarbete med skolan. Personalen på fritids arbetar både i skolan/ klassen och på fritids. Vi har därmed fördelen att se eleverna under hela dagen, och ser helheten. Enkätundersökningen som utfördes i början av år 2011 med elever i år 2 som vistas på fritids visar att de trivs mycket bra och känner sig trygga på fritids. De allra flesta tycker inte att det finns några otrygga platser.

4 Åtgärder för måluppfyllelse för fritids En ökad vuxen närvaro vid de otrygga platserna på skolan. Vid tendenser till mobbning som framkommit via kamratstödjare och enskilda elever; förebyggande arbete genom samtal både enskilt och i grupp samt observationer. Trygghetsteamet kontaktas alltid vid misstanke om mobbning. Vi vuxna på skolan är goda förebilder. Vuxna rastvärdar ser till att cirkulera på skolans område för att ha en överblick över alla aktiviteter och för att synas för barnen. Vi hjälper barnen att lösa konflikter om det behövs. Vi lär barnen säga/göra förlåta och att förlåta. På samlingarna före mellanmålet pratar vi ofta om hur man kan göra för att vara en bra kamrat och ger barnen tips på hur man kan göra istället. Ibland låter vi barnen tala fritt om vad de känner att de vill ta upp och vi diskuterar då kring detta. Fritidstiden erbjuder barnen tid till avkoppling och reflektioner av skoldagen. Vi uppmuntrar fri lek som leder till social kompetens. Vi arbetar med konfliktlösningar genom att ta det här och nu och inte sen. Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut. Resultat (mars 2011) Kartläggningen med eleverna på fritids i år 2 visar att eleverna trivs mycket bra på fritids Eleverna känner sig trygga under fritidsvistelsen Under fritidsvistelsen anser barnen att de finns varierande aktiviteter och möjligheter till skapande verksamhet

5 Hur vi mäter resultatet på vårt arbete PN enkät för skolan/fritidshemmet, år 2 Inför utvecklingssamtal har vi ett nära samarbete med klasslärarna om eleverna vilket ger en helhet som lärarna sedan förmedlar till vårdnadshavarna Genom samtal med barn och föräldrar Observationer Medarbetarenkäten Förbättringar till nästa handlingsplan Att tydligare förankra handlingsplanen hos föräldrar. Att inom arbetslagen kontinuerligt (minst en gång/månaden) delge varandra om hur situationen i respektive klass ser ut. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Maj 2012

6 Skolans handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bilaga 1 1. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med barn/eleven då misstanke om kränkningar förekommer. 2. Händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder. 3. Klasslärare eller annan personal kontaktar vårdnadshavare till alla berörda parter och informerar om händelsen. 4. Trygghetsteamet informeras. Dokumentation lämnas till Trygghetsteamet. 5. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten. 6. När en elev eller en personal känner sig kränkt av vår personal ska rektor kontaktas omedelbart och händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten.

7 Skolans handlingsplan för misstanke om mobbning av ett barn eller en elev Definition av mobbing: Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Arbetsgång: 1. Vid misstänkt mobbing skall trygghetsteamet kontaktas direkt. 2. Trygghetsteamet diskuterar och tar ansvar för att ytterligare bakgrundsinformation samlas in. 3. Samtal med den mobbade. 4. Samtal med den/de som mobbar. 5. Kontakt tas med vårdnadshavare till alla berörda parter. 6. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade 2-3 dagar efter första samtalet. Detta upprepas flera gånger. 7. Trygghetsteamet informerar klasslärare eller berörd personal när ärendet är avslutat. 8. Trygghetsteamet/klasslärare informerar vårdnadshavare till alla berörda parter när ärendet är avslutat. 9. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten.

8 Centrala begrepp Bilaga 2 De begrepp som används kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering kan vara att alla behandlas lika, som i praktiken missgynnar en elev (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning). I skolan är det personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga eller handfasta eller dolda. De kan utföras direkt i verksamheten eller via t ex telefon och Internet. Kränkande behandling kan vara: fysiskt (slag, knuffar) verbalt (hot, ryktesspridning, nedsättande tilltal, förlöjliganden) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt utsätter en annan person skada eller obehag. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

9 etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas att homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

10 Trygg skola Bilaga 3 Lövängsskolan är en arbetsplats för barn och vuxna. Vi tycker att det är mycket viktigt att alla känner sig trygga hos oss. Alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling. Vi hälsar på varandra Vi arbetar medvetet för att skapa trivsel i barngrupper och arbetslag Vi stärker vi-känslan på skolan genom gemensamma aktiviteter Vi ser olikheter som en tillgång Vi visar tydligt att vi inte tolererar kränkande beteenden Våra rutiner för att upptäcka kränkningar ska vara allmänt kända Vi hanterar konflikter så tidigt som möjligt Trivselregler Vi är rädda om varandra och vår skola! För att alla ska trivas på vår skola är vi vänliga och trevliga mot varandra och visar varandra respekt. Vi är rädda om vår miljö. Vi plockar undan efter oss och håller rent och snyggt omkring oss. Vi uttrycker oss väl och vårdar vårt språk när vi talar med varandra. Vi lyssnar aktivt på varandra och alla vuxna. Vi medverkar till att skapa arbetsro och ett gott socialt klimat. Vi är bra kamrater och låter alla vara med. Vi går inomhus för att inte störa de som arbetar, pysslar eller leker. Vi kommer i tid. Mobiltelefoner ska vara avslagna under skol- och fritidstid. Särskild tillåtelse kan ges av personal. Snöbollskastning får inte förekomma.

11 Vad händer om vi bryter mot reglerna? Vi samtalar med eleven. Vid allvarliga eller upprepade händelser kontaktar vi vårdnadshavare. Farliga eller störande föremål tar vi hand om. Kamratövningar Vi arbetar med kamratövningar i alla våra grupper. Detta innebär att vi genom olika övningar utvecklar barnens sociala och emotionella förmågor. God social och emotionell kompetens bidrar till varje individs möjligheter att lyckas i livet. Detta gör vi i alla klasser under varje läsår. Trygghetsteam Trygghetsteamet består utav rektor, skolsköterska samt några ur personalen. Trygghetsteamets uppgift är att arbeta med elevvård på olika sätt. Trygghetsteamet träffas varannan vecka för att kartlägga, upptäcka och följa upp våra elevers sociala situation på skolan. Trygghetsteamet kontaktas alltid vid alla former av misstänkt mobbning. Faddergrupper Alla elever på skolan träffas en gång i månaden i faddergrupper med blandade åldrar, tillsammans med en ansvarig pedagog. I faddergrupperna gör man olika aktiviteter som har till syfte att skapa goda relationer mellan barnen/eleverna i gruppen. Kamratstödjare Genom att stärka en grupp elever, kamratstödjarna, får vi personal hjälp med att skapa trivsel och trygghet bland samtliga elever. Genom kamratstödjarna får vi personal inblick i, och till viss del kontroll över vad som händer och sker bland eleverna då vuxna inte finns i närheten.

12 Kamratstödjarna (en pojke och en flicka) utses av klassen. Kamratstödjare är elever från år 2 och uppåt. Gruppen träffas två gånger i månaden tillsammans med vuxna från trygghetsteamet. Vid varje tillfälle diskuteras vad var och en har sett och hört sedan sist. Om något hänt diskuteras olika lösningar fram. Gruppen gör också olika övningar om kamratskap, mobbning mm. Att vara kamratstödjare innebär: att vara en bra kamrat och en förebild på skolan att vara uppmärksam på hur kamraterna mår att vara ett stöd om någon är ledsen att ta med den som vill vara med i gemenskapen att uppmärksamma den som är ensam att ingripa när någon blir kränkt att säga ifrån när någon är dum mot någon annan att hämta vuxenhjälp när det behövs att berätta för en vuxen om man tror att någon är mobbad eller har blivit utsatt för kränkande behandling