Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barkarö Skola Rektor Kristina Gimås Svenson 1(13)

2 Grunduppgifter Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Barkarö skola och fritidshem Verksamhet Barkarö skola är en grundskola F-årskurs 6 med fritidshem. Vår vision På Barkarö Skola främjar vi likabehandling genom att ha en väl fungerande verksamhet och organisation där all personal är väl medvetna om diskrimineringsgrunderna. Vi arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill skapa en plats för alla, en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Genom tidigt ingripande visar vi på Barkarö skola att vi har nolltolerans vad gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Barkarö skola och alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Planen gäller från juni Planen gäller till juni Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för att planen varje år utvärderas och att en ny plan upprättas. Elevernas delaktighet Genom elevråd, klassråd, samtal med fritidsbarnen och Kamratstödjare samt trivselenkät där frågor kring vår plan diskuteras. Föräldrarnas delaktighet Planen finns tillgänglig på skolans hemsida och föräldrarna har möjlighet att under hela läsåret ge synpunkter på planen via telefon, , enskilda samtal och enkäter. Medarbetarnas delaktighet Planen diskuteras vid en arbetsplatsträff i slutet på vårterminen. Samtlig personal från skola och fritidshem deltar. Trygghetsteamet tillsammans med rektor utvärderar den tidigare planen och upprättar den nya planen. Förankring av planen Planen förankras hos all personal på skola och fritidshem vid läsårstart. Pedagogerna förankrar planen i sina elevgrupper och på föräldramöten. Den finns tillgänglig skolans hemsida. Utvärdering Utvärdering av förra årets plan Planen har utvärderats i december 2014 genom elevenkäter på skola, fritidshem och PN-enkäter. Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan Rektor, trygghetsteam, pedagoger på skola och fritidshem, föräldrar och elever. 2(13)

3 Resultat av utvärderingen av förra årets plan Alla klasser har idag egna utformade trivselregler utöver skolans gemensamma trivselregler vilka fungerar bra. Vid samtal med kamratstödjare, elevråd och enskilda elever framgår att kränkningar förekommer bland elever men många förstår inte att det är en kränkning så vi behöver arbeta mer med att öka förståelsen för vad en kränkning är. Kamratstödjare och elevråd/klassråd har tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Riskfaktorer som kommit fram är att det finns otrygga platser. Ställen där det lätt kan uppstå bråk är: fotbollsplanen, skogen, vissa kapprum, och busskön. Det har blivit bättre med ökad vuxennärvaro och schema på fotbollsplan. Vi ser genom medarbetarenkäten att personal trivs bra på sin arbetsplats och att stämningen är god. Utvärdering av årets plan I slutet på vårterminen ska planen utvärderas genom att alla pedagoger på skola och fritidshemmet läser igenom planen och diskuterar vad som fungerat bra och det som behöver förbättras. Trivselenkät till samtliga elever med frågor som rör handlingsplanen. Alla klasser/fritids deltar i utvärderingen genom att lämna sina synpunkter på riskfaktorer till kamratstödjare, elevråd/fritids och rektor under vårterminens slut. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor Arbetet med att främja lika rättigheter Värdegrundsarbete Genom främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skapar vi en skolmiljö där alla barn och elever har möjlighet att känna sig trygga och utvecklas. De främjande insatserna riktar sig till alla elever och bedrivs kontinuerligt och ska integreras i undervisning, på raster och fritidsverksamhet. Läsåret startas alltid upp med en värdegrundsvecka. Kamratövningar Vi arbetar med kamratövningar i alla våra grupper. Detta innebär att vi genom olika övningar utvecklar barnens sociala och emotionella förmågor. God social och emotionell kompetens bidrar till varje individs möjligheter att lyckas i livet. Detta gör vi i alla klasser under varje läsår. Fadderverksamhet För att skapa en vi-känsla och trygghet med varandra över klassgränserna har vi på skolan en fadderverksamhet där förskoleklass till och med årskurs 6 har ett närmare samarbete med varandra i det dagliga arbetet. 3(13)

4 Trygghetsteam Trygghetsteamet består utav rektor, skolsköterska samt några ur personalen. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt för att kartlägga, upptäcka och följa upp våra elevers sociala situation på skolan. Trygghetsteamet kontaktas alltid vid alla former av misstänkt mobbning. Vi har under vårterminen-15 påbörjat Supportergruppsutbildning som är ett lösningsfokuserat arbetssätt med nya lösningar mot mobbning. Se vår hemsida: Kamratstödjarna Alla barn på vår skola ska få vara trygga och bli sedda. Kamratstödjarna är en viktig del i förebyggande arbete mot mobbning och trakasserier men det är de vuxnas ansvar att hjälpa till att lösa konflikter och att hjälpa våra elever att trivas på vår skola. Kamratstödjarnas huvudsakliga uppgift är att föra klassens talan i trivselfrågor. Vi träffas en gång i månaden med vår skolsköterska då tar vi upp trivselfrågor och gör olika kamratövningar som sedan tas med till klassen. Kamratstödjarna består av en pojke och flicka från varje klass årskurs 3-6. Kamratstödjarna är en viktig del i det förebyggande arbetet mot mobbning och trakasserier. Ansvarig Pedagoger och trygghetsteam Kartläggning av risker Kartläggningen ska innehålla riskfaktorerna i skolan och på fritids. Hur dessa ska åtgärdas för att skapa en trygg miljö socialt och inlärningsmässigt för barn, elever och personal. Kartläggningsmetoder Trivselenkät till alla elever i skola och fritidshem PN-Enkät i årskurs 2 och 5 och fritidshemmet årskurs 2 Samtal med kamratstödjare och enskilda elever i samband med planerade hälsosamtal förskoleklass, årskurs 2, 4 och 6 Genom samtal i elevrådet och på fritids. Skolhälsovårdens hälsouppgift årskurs 4 från målsman. Observationer vid undervisning, rast och fritidstid. Områden som berörs i kartläggningen. Otrygga platser, vuxennärvaro, kränkande behandling i skolan och på fritidshem, på väg till skolan, Nätmobbning och mobbning via sms, Personalens agerande, språkbruk, frånvaro, ärenden inkomna till trygghetsteamet. 4(13)

5 Ange hur eleverna involverats i kartläggningen Genom trygghetsvandringar, deltagande i de olika enkäterna och klassråd. Ange hur personalen involverats i kartläggningen Genom sammanställning av enkäterna och arbetsplatsträffar Resultat och analys Vi kan se att vi ännu inte nått målet med att alla föräldrar känner till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns på hemsidan, visas på föräldramöte och elevråd. Föräldrar Vi har ett relativt högt procenttal att föräldrarna känner sig trygga på vår skola/fritids. Eleverna Sammanställningen av trivselenkäterna visar att barnen trivs bra på Barkarö skola och fritidshem. Alla klasser har idag egna utformade trivselregler utöver skolans gemensamma ordnings- och trivselregler. Varje klass har tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Resultatet som kommit fram är att det finns otrygga platser på skolan, dessa är toaletter, kapprum, skogen samt omklädningsrum i samband med idrotten men ökad vuxennärvaro har gjort att det har blivit bättre. Fritidsbarnen upplever skogen som otäck när man går för långt in och vänder då. Genom trygghetsvandringar kan vi se över den fysiska miljön på de otrygga platserna. Kränkande behandling och trakasserier Förekomsten av kränkningar är låg men i kartläggningen kan man se att man kan bli retad för sitt namn eller sitt utseende. Vi behöver arbeta mer med eleverna om vad en kränkning innebär. Det är nolltolerans för nedvärderande språkbruk och föräldrarna ska alltid kontakatas om det inte upphör omedelbart. Internet och mobiltelefoner Det har förekommit trakasserier på internet där man kallat varandra för fula saker och hittat på osanningar om varandra. Vi behöver utbilda eleverna i ett etiskt förhållningssätt i kontakten med de sociala medierna som ungdomarna använder sig av idag. Se skolans hemsida om vår IKT-strategi: Oro och konflikter i barngrupperna Det förekommer så gott som i varje klass någon gång per läsår att konflikter uppstår. Kamratstödjarna för klassens talan i trivselfrågor på skola och fritids och de bekräftar att viss oro och konflikter förekommer bland vissa elever/klasser. Fritidshemmet På fritids ha de tillsammans diskuterat hur det är inomhus och utomhus och detta kom barnen fram till: Skogen den är hal, löven gör så man halkar, stubbar och stenar göms under löven. Det kan bli bråk där. 5(13)

6 Stora eken vid fotbollsplanen en del grenar tunna och farliga att klättra i. Det är väldigt isigt på vissa platser. Spring i korridoren. När jag går på toa låsen är svåra att få upp. Vi lekte på lilla rävberget då såg vi något som rörde sig i mörka skogen. Jag blir rädd ibland när jag går för långt in i skogen, sen stannar jag och vänder. Barnens diskussioner visar att det finns platser som upplevs otrygga. Vaktmästaren har en brevlåda där man kan lägga meddelanden över saker som behöver åtgärdas. Vi behöver förtydliga hos barnen att de vet var de kan vända sig med ärenden som gör att man kan skada sig. Förebyggande arbete Kartläggning är mycket viktigt vid det förebyggande arbetet. Det gör vi genom trivselsenkät, analyserar otrygga platser med eleverna och identifierar eventuella konfliktsituationer. Alla barn ska trivas och känna sig trygga på Barkarö skola både på skol- och fritidstid. Alla former av kränkande behandling och diskriminering ska motverkas. Mål, uppföljning och åtgärd VÄRDEGRUND Mål: Alla former av kränkande behandling och diskriminering ska motverkas. Vi vill ge elever och personal konkreta redskap att lösa konflikter och utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Åtgärd: Läsåret startas upp med en värdegrundsvecka där vi går igenom vad vår skola och fritididshem står för genom olika värdegrundsarbeten både klassvis och mellan klasserna. Uppföljning: Detta följs upp kontinuerligt i varje klass under läsåret. Ansvarig: Samtlig personal på skola och fritidshem deltar i värdegrundsveckan. Värdegrundserbetet ska vara genomfört i augusti vid läsårstart. TRYGGHET Mål; Våra elever ska känna sig trygga både på skol-och fritidstid, vi vill skapa en trygg miljö både inomhus och utomhus. Åtgärd; Eleverna gör tillsammans med oss vuxna, trivsel- och ordningsregler. Vid otrygga plaster ska vi ha ökad vuxennärvaro och genom trygghetsvandring tillsammans med elever se över vad vi kan göra åt den fysiska miljön. Uppföljning; Vid kamratstödjarträffarna ser vi över trivsel när vi ses en gång i månaden, en gång varje termin ser vi över otrygga platser tillsammans med kamratstödjarna som tar med frågan till sina klasskamrater. 6(13)

7 Ansvarig: Trygghetsteamet och pedagoger på skola och fritidshem. NÄTMOBBING Mål; Sociala medier är en stor del av elevernas tid, vi ska vara uppmärksamma och utveckla metoder för att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling som sker via sms och internet. Åtgärd; Vi behöver utbilda våra elever om etiskt förhållningssätt i kontakten med de social medier som eleverna använder sig av och snabbt agera när vi får veta att kränkande inslag förekommer genom att kontakta vårdnadshavare till berörda elever. Genom vår IKT-strategi ska barnen få lära sig vett och etikett på nätet samt språkbruk vid användet av social medier. Se skolans IKT-strategi på vår hemsida: Uppföljning; Genom klassråd. Ansvarig; Trygghetsteamet och pedagoger i skola och i fritidshem. Rutiner för akuta situationer Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt vid akuta problem. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att en elev kan fara illa och måste åtgärdas omedelbart. Policy Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Genom tidigt ingripande visar vi på Barkarö skola och fritidshem att vi har nolltolerans vad gäller mobbning och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har rastvaktschema med personal ute vid varje rast. Trivselfrågor tas upp vid varje kamratstödjarträff en gång i månaden. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt och diskuterar trivsel på skolan och fritidshem. Trivselenkät till samtliga elever 1 gång per läsår. Hälsouppgiftsblankett till hemmet via skolhälsovården till samtliga elever i åk4. Personer elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Kristina Gimås Svenson Skolsköterska Nina Pettersson Trygghetsteamet: mona.fogelberg@skola.vasteras.se 7(13)

8 Elever och målsman kan givetvis vända sig till någon annan person på skola som de känner sig trygga med. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Definition av mobbning: Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Arbetsgång: 1. Vid misstänkt mobbning kontaktas trygghetsteamet av förälder, elev eller skolpersonal. 2. Trygghetsteamet diskuterar och tar ansvar för att ytterligare bakgrundsinformation samlas in. Dokumentationen förvarars i Trygghetsteamtes mapp. 3. Samtal med den mobbade. 4. Samtal med den/de som mobbar. 5. Kontakt tas med vårdnadshavare till alla berörda parter. Vid behov kallas vårdnadshavare till möte med elev, klasslärare, stödteam och rektor. 6. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade inom en vecka efter första samtalet. 7. Trygghetsteamet informerar klasslärare eller berörd personal när ärendet är avslutat Vi kommer under läsåret att påbörja ett nytt sätt arbeta mot mobbning, genom Supportergrupper som är ett lösningsfokuserat arbetssätt med nya lösningar mot mobbning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När en elev eller en personal känner sig kränkt av personal på skola/fritids ska rektor kontaktas omedelbart och händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder. Rektor anmäler till huvudman om utredningen visar att kränkning/diskriminering skett. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten. Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering bestäms vid varje tillfälle med berörda personer. Rutiner för dokumentation 8(13)

9 Rektor ansvarar för dokumentationen där möten, samtal och ärendet dokumenteras och förvaras i arkivskåpet på expedition, i vissa fall diarieförs det. Ansvarig Rektor Kristina Gimås Svenson 9(13)

10 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. 2. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 4. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. 10(13)

11 Viktiga länkar Skollag 2010: _sfs / Diskrimineringslag 2008:567 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling pubext%2ftrycksak%2frecord%3fupp%3d0%26m%3d7%26w%3dnative%2528%2527multi%2bph%2bwords%2b% 2527%2527Allm%25E4nna%2Br%25E5d%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252F Descend%2527%2529 Hjulet för likabehandlingsarbetet %20utbildning/hjulet.pdf Lika rättigheter i skolan en handledning 11(13)

12 12(13)

13 13(13)