Uppdaterad

Transkript

1 Trygghetsplan -En plan mot diskriminering och kränkande behandling Bobygda skola läsåret Uppdaterad

2 Trygghetsplanen plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår skola ska alla elever, all personal och alla vårdnadshavare känna sig trygga och respekterade. Syftet med planarbetet är att främja allas lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ingen form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling får förekomma. Om detta ändå sker är det skolans ansvar att utifrån denna plan arbeta för att detta ska upphöra. Det är två lagar som reglerar detta arbete, diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 ) medan det i skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 ). Vi har valt att sammanföra dessa två till en gemensam plan som vi benämner Trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för elever, personal och vårdnadshavare vad arbetet handlar om. Planen ska syfta till att främja våra elevers och vår personals lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder bristande tillgänglighet Planen ska även förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling av elever och personal.

3 Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att någon missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta eller dolda. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan ske elev-elev, elev-personal, personal-elev eller personal-personal. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

4 Främjande arbete Skolans främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån LGR-11 är skolans mål att alla inom skolans verksamhet: respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt att medverka till att hjälpa andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Vi arbetar på följande sätt för att främja detta arbete: Vi har rastvakter ute på alla raster. Rastvakterna har gula reflexvästar för att synas. Vi har bussvakter för att öka tryggheten i busskön. Vi har livskunskap på schemat i alla klasser. Vi har faddergrupper och verksamhet i faddergrupperna regelbundet. Vi tränar eleverna på att vänta på sin tur och att lyssna på varandra. Vi tränar på att samarbeta genom olika grupparbeten. Vi tolererar inga nedsättande och kränkande ord och handlingar bland elever och vuxna. Vi har bestämda platser i klassrummet och i matsalen. Lärarna finns med i matsalen och äter samtidigt som sin klass för att sänka ljudnivån i matsalen och därigenom öka trivseln. Alla elever är alla vuxnas ansvar. Vi har gemensamma temadagar, utflykter och storsamling för att stärka samhörighet och gruppkänsla. Trygghetsenkät med alla elever i september för att identifiera behov av insatser. Trivselsamtal med alla elever i mars för att identifiera behov av insatser. Skolkuratorn observerar i alla klasser för att identifiera behov av insatser. Skolsköterska har hälsosamtal med elever i förskoleklass och år 4. Vi har en stående punkt på klassråd och elevråd gällande trygghet och trivsel. Lärare finns tillgängliga i kapprummen när rasterna börjar och slutar. Lärare finns tillgängliga vid omklädningsrummen när eleverna byter om till idrott/bad. Personal åker med i bussen vid resa till och från idrott och bad på Ede. Trygghetsgruppen Skolans trygghetsgrupp består av representanter från skolans personal och elevvårdsteamet. Gruppen arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tillsammans med övrig personal på skolan. Gruppen har regelbundna möten under året.

5 Ordningsregler Gäller elever och personal på skolan: Vi behandlar varandra väl. Vi är rädda om skolan och våra saker. Vi håller oss på skolans område. Allmänna trivselregler i klassrummen upprättas i varje klass vid terminsstart. Konsekvenser om våra ordningsregler inte följs: Tillsägelse Vid upprepad förseelse kontaktas vårdnadshavare. Rektor samtalar med eleven och vårdnadshavare meddelas. Rektor och klasslärare samtalar med eleven och vårdnadshavare. Vid diskriminering och kränkande behandling följer vi vår trygghetsplan. Förstörelse: Om en elev uppsåtligen eller av vårdslöshet förstör något på skolan ska skadan ersättas av eleven. Förstörelse leder till ersättningskrav. Borttappat skolmaterial ska ersättas. Vid grov skadegörelse kan polisanmälan bli aktuell. Trivselregler Vid höstterminens start skapar varje klass enskilda trivselregler tillsammans i klassen. Här är reglerna för varje grupp som eleverna gemensamt bestämt vid ett klassråd. Förskoleklass Vi är snälla mot varandra. Vi städar efter oss. Vi hjälper varandra. Vi är rädda om våra saker. Vi lyssnar på varandra 1-2:an Vi ger varandra arbetsro. Vi går inomhus. Vi är snabba in efter rast och sätter oss tysta vid bänken. 3-4:an Vi ger varandra arbetsro. Vi är snälla mot varandra. Vi håller ordning i klassrummet. Vi springer inte i klassrummet. 5-6:an Vi räcker upp handen. Vi lyssnar på varandra. Vi är trevliga mot varandra.

6 Förebyggande och åtgärdande arbete Syftet med skolans förebyggande och förhindrande arbete är att uppmärksamma och åtgärda förhållanden som bidrar till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Kartläggning Två gånger om året genomför skolan en enkät. Enkäten i september riktar sig till skolans elever. Denna enkät ska visa på hur trygga våra elever känner sig på skolan. Utifrån enkätens resultat jobbar skolans personal tillsammans med trygghetsgruppen och eleverna fram åtgärder för att tryggheten ska öka för våra elever och att diskriminering och kränkande behandling inte ska förekomma. Resultaten redovisas i denna plan. I december genomförs en större enkät med både elever och vårdnadshavare. Enkäten berör trygghet och trivsel men även undervisning och andra bitar som rör skolan. Enkäten återkopplas till eleverna via klassråd/elevråd och till vårdnadshavarna via föräldramöte i januari. Vid planeringsdagarna i januari analyserar personalen enkätsvaren och tar fram förbättringsområden och åtgärder. Resultatet redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete. Under våren genomför en representant från trygghetsgruppen trygghetssamtal med alla våra elever. Det är ett tillfälle för eleverna att lyfta saker som vi i personalen behöver bli uppmärksamma på och identifiera behov av insatser. Lärarna har ständigt en dialog med elever och vårdnadshavare för att fånga upp ev. oro och misstanke om att någon elev far illa på något sätt. Utvecklingssamtalen är ett tillfälle för detta.

7 Nuläge 54 av 54 elever har deltagit i enkäten i september Inom parentes står fjolårets resultat. Fråga 10 är ny för i år och kan ej jämföras med tidigare år. Alltid Oftast Aldrig Vet ej 1. Trivs du på skolan? 59% (40%) 37% (56%) 0% (0%) 4% (4%) 2. Trivs du i klassen? 54% (48%) 44% (45%) 2% (0%) 0% (7%) 3. Trivs du i matsalen? 74% (68%) 22% (25%) 2% (0%) 2% (7%) 4. Känner du dig trygg 74% (74%) 26% (24%) 0% (0%) 0% (2%) på rasten? 5. Har du någon att vara med på rasten? 63% (58%) 29% (40%) 4% (0%) 4% (2%) 6. Känner du dig trygg på väg till och från skolan? 7. Känner du dig trygg i busskön? 8. Känner du dig trygg i kapprummet? 9. Känner du dig trygg i omklädningsrummet till idrott/bad? 10. De vuxna på skolan bryr sig om mig 74% (82%) 22% (14%) 0% (4%) 4% (0%) 74% (73%) 13% (14%) 0% (0%) 13% (13%) 87% (83%) 9% (13%) 0% (0%) 4% (4%) 63% (65%) 7% (13%) 0% (2%) 30% (20%) 77% 21% 2% Utvärdering Enkäten har genomförts i skolan. Våra äldre läskunniga elever har genomfört den själva under lektionstid och våra yngre elever som ej kan läsa har genomört den med en vuxen. Efter genomförd enkät har resultatet återkopplats till eleverna genom klassråd och elevråd. Analys I en jämförelse med resultatet från fjolårets enkät har vi förbättrat resultatet på flera punkter. En orsak till att vet ej får höga siffror (30 %) på frågan Känner du dig trygg i omklädningsrummet till idrott/bad? är att våra yngre elever inte hade deltagit i idrott eller bad när enkäten genomfördes. Vi har 2 % som aldrig trivs i klassen, vi har 2 % som aldrig trivs i matsalen och vi har 4 % som aldrig har någon att vara med på rasten. I analysen av enkäterna är det inte en och samma person som svarat aldrig på frågorna. Eftersom de yngre eleverna har genomfört enkäten med en vuxen så har de förklarat att anledningen att de inte trivs i klassen eller i matsalen är att det är pratigt, att de inte får ro. Denna problematik har sedan lyfts i varje klass och på elevråd. Efter förslag från eleverna har det införts tystkö i matsalen. Fråga 5, Har du någon att vara med på rasten? har lyfts vid klassråd och elevråd för att tillsammans med eleverna arbeta fram åtgärder. Eleverna säger själva att en orsak till att de inte har någon att vara med på rasterna är att kompisarna inte vill leka samma lek och därför blir man själv på vissa raster. Mål utifrån enkätsvar Att alla elever har någon att vara med på rasten. Åtgärder efter förslag från elevråd

8 Fråga om man vill vara med och leka Om någon frågar, svara ja! Rastvakterna ska röra sig runt på skolgården. Rastvakterna hjälper elever som känner att de inte har någon att leka med att komma igång i lek. Vi inför Rastaktivister med start efter höstlovet. 1-3 elever ansvarar för att ordna en aktivitet på förmiddagsrasten på onsdagar. Resursläraren är ansvarig och tar emot anmälningar från frivilliga elever som vill anordna en aktivitet. Rastaktivisterna bär rosa västar den rast de leder aktiviteten. Tidsperiod Läsåret Utvärdering/Analys efter genomförd enkät i december Utvärdering/Analys efter läsårets slut i juni Kontinuerlig uppföljning sker även vid behov och vid tillfällen som utvecklingssamtal. Trivselsamtal våren 2016 Ansvar Skolans personal och rektor har ansvar att detta genomförs.

9 Uppföljning av planerade åtgärder Hur? Uppföljning sker genom elev- och föräldraenkät, utvecklingssamtal och genom enskilda trivselsamtal med alla elever. När? Elevenkät i september Utvecklingssamtal i september och januari Elev och föräldraenkät i december Trivselsamtal med elever i mars Ansvar Skolans personal, trygghetsgrupp och rektor

10 Att upptäcka, anmäla, utreda och vidta åtgärder Vi har skyldighet att anmäla utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (2010:800) kap 6 10 om diskriminering och kränkande behandling förekommer. Rutiner för hur personalen ska agera 1. Den personal som blir informerad om att en konflikt har inträffat följer upp konflikten omgående. Personalen tar reda på fakta kring vad som har hänt. 2. Personalen har samtal med de inblandade. 3. Händelsen dokumenteras på blanketten Logg över handling. 4. Rektor informeras och dokumentation lämnas över från personalen. Rektor förvarar dokumentationen. Om ärendet gäller kränkande behandling och/eller diskriminering anmäler rektor ärendet till huvudman och trygghetsgruppen via blankett Anmälan av tillbud, skada, trakasserier. 5. Personalen ringer hem och informerar vårdnadshavare vid behov. 6. Bestäm tid för uppföljning. Ansvarig för uppföljningen är den personal som skrivit loggen. 7. All personal informeras på personalens arbetsenhetsmöte varje vecka. Då kontrolleras även att uppföljning skett. Rutiner för hur trygghetsgruppen ska agera 1. När trygghetsgruppen har fått en anmälan av rektor angående kränkning och/eller diskriminering påbörjar de en skyndsam utredning. Trygghetsgruppen tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med elever och personal. 2. Trygghetsgruppen har samtal med den/de som kränker. Överenskommelse sker mellan skolan och den/de som kränker om att all kränkning ska upphöra. Skolan vidtar eventuellt övriga åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3. Trygghetsgruppen dokumenterar och lämnar över dokumentation till rektor. All dokumentation förvaras i ett låst dokumentskåp. 4. Rektor anmäler händelsen vidare till huvudman. 5. Trygghetsgruppen informerar elevens vårdnadshavare samma dag som de enskilda samtalen skett och vid behov ombeds vårdnadshavare att komma till skolan. 6. Därefter sker kontinuerliga uppföljningssamtal med den kränkte och den/de som kränkt så länge det känns nödvändigt. 7. Vid behov kallar rektor den/de som kränker till elevvårdskonferens tillsammans med vårdnadshavare. 8. Vid behov upprättas åtgårdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. 9. Socialtjänsten och polisen kontaktas när behov finns för råd och anmälan. Ansvar All personal, trygghetsgruppen och rektor.

11 Rutiner för hur våra elever ska medverka i arbetet med planen Eleverna medverkar i arbetet med planen genom klassråd, elevråd, livskunskap och samtal i klassen. Dessutom genomför de enkäter i september och december. På klassråd och elevråd finns en stående punkt med trygghet och trivsel vilket gör att dessa frågor aktualiserar löpande under läsåret och att vi behandlar de frågor som kommer löpande. Ansvar Lärare och rektor

12 Rutiner för hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten samt hos våra vårdnadshavare Planen ska vara känd av all personal och alla våra elever på skolan. Den ska vara ett levande dokument och användas i det dagliga arbetet på skolan. Planen presenteras för alla elever av skolans trygghetsgrupp. Planen distribueras till samtliga elever och deras vårdnadshavare. Planen ligger även ute på skolans hemsida. Klasslärare diskuterar planen tillsammans med eleverna kontinuerligt i undervisningen. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöten. Planen skickas även hem till alla vårdnadshavare. Ansvar All personal, trygghetsgruppen och rektor.

13 Tidpunkt för utvärdering av planen Planen kommer att utvärderas i juni 2016 samt vid upprättandet av ny plan i september 2016.