Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Trödje skola Ny plan upprättas

2 Innehåll Inledning... 3 Vision... 3 Definitioner... 3 Sammanfattning... 4 Medverkan av barn och elever... 5 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 5 Upptäcka... 6 Utreda och åtgärda... 6 Förankring, hur görs planen känd?... 7 Utvärdering och uppföljning

3 Inledning Vision På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen samt 14 a kap. 8 skollagen ska en likabehandlingsplan samt en plan mot kränkande behandling upprättas. Bestämmelser i dessa lagar förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elever lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Planerna är skrivna för all personal på skolan, elever, vårdnadshavare samt granskningsmyndighet. Följande grunder har belysts i vår likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Kön Ålder Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Definitioner Etnisk tillhörighet: när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Könsöverskridande identitet: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte identifierar som vare sig man eller kvinna. Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering: när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala men som i praktiken missgynnar en elev med ett viss kön, religion o.s.v. 3

4 Trakasserier: en behandling som kränker individens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Sexuellt trakasseri: en form av trakasseri som är av sexuell natur. Kränkande behandling: kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningarna kan vara Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Källa: Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling DO, BEO & Skolinspektionen. Sammanfattning Varje termin genomförs en undersökning i form av en svarsenkät och ett sociogram. I svarsenkäten svarar eleverna på frågor om trivseln på skolan och dessutom kryssar de på en karta över skolan och skolgården där det kan hända tråkiga saker. Därefter har pedagogerna haft diskussioner i arbetslaget om vilka åtgärder som behöver vidtas. Dessutom redovisas svaren för eleverna och i vissa föräldragrupper, så att de får möjlighet att reflektera över resultatet. Detta har inte gjorts i alla klasser men vi tycker att det är viktigt att den återkopplingen görs till alla elever i fortsättningen. Dessutom förs diskussioner med eleverna om denna och om vilka trivselregler som finns. Vid det första föräldramötet på hösten informerar vi om trygghetsplanen. I början av varje hösttermin genomförs gruppstärkande övningar i de olika klasserna. På Trödje skola har det varit olika aktiviteter under året i basgrupper, dvs. grupper med barn från alla olika årskurser. 4

5 Vid ombyte på idrotten finns alltid en vuxen i närheten. Under alla raster finns rastvärdar. Varje eftermiddag finns en vuxen ute med eleverna innan skolbussen kommer. Eleverna själva får utvärdera veckan vad gäller raster och trivsel. Varje klass har klassråd regelbundet och elevrådet ska tillsammans med rektor träffas en gång i månaden. Personalen arbetar förebyggande genom elevrundor på gemensamma mötestider. Kontinuerlig uppföljning av åtgärder i arbetslaget och med berörda elever. Vi övar barnen aktivt i att säga ifrån och markera sina gränser, att säga nej och stopp. Vi vuxna finns som stöd i dessa situationer. Medverkan av barn och elever Diskutera allas rätt till likabehandling tillsammans med barnen/eleverna utifrån mognad och förmåga och koppla det till barnens vardag i skolan. Skolan ska uppmana alla föräldrar att delge personalen det barnen berättar hemma, som kan vara till nytta för likabehandlingsarbetet. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Mål: Alla elever ska känna till de sju diskrimineringsgrunderna. Alla elever ska känna till begreppen trakasserier och kränkande behandling och vad det innebär. Insats: Se filmer och läsa böcker om de olika diskrimineringspunkterna. Diskussioner runt ett dilemma. Använda oss av värderingsövningar och rollspel. Ansvarig: Alla pedagoger Ska vara klart: Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Mål: Alla elever och vårdnadshavare ska ha kännedom om planen och dess innehåll. Åtgärd: Vid skolstarten aktualiserar vi och samtalar om planen i klasser, klassråd och elevråd. Vi informerar på föräldramöte. All personal på skolan ska vara väl förtrogen med likabehandlingsplanen. Ansvarig: Rektor och skolpersonal Ska vara klart:

6 Mål: Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Åtgärd: Vi har aktiviteter i basgrupper (åldersblandade grupper). Redovisningar för olika klasser. Vi har två vuxna ute på alla raster för att säkra tryggheten. Rastvärdarna finns där det behövs utifrån trivselenkäterna, enkäten visade på skogen. Vuxen finns närvarande i trånga situationer, t ex kapprum och köer. Ansvarig: All skolpersonal Ska vara klart: Upptäcka Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje termin får samtliga elever fylla i en trivselenkät alternativt svara på frågor om vilka de leker/umgås med på rasten. Där finns även en karta över skolans lokaler och skolgården som eleverna prickar in ställen där det händer tråkiga saker. Vi uppmuntrar barn/elever och vårdnadshavare att ta kontakt med personal på skolan för att rapportera diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid behov tas ärende upp på det gemensamma AE-mötet, vilket innebär att informationen delges övrig personal. På mötet diskuteras vilken form av åtgärder som ska vidtas. Vid behov informeras även rektor. På alla raster och utevistelser finns rastvärdar på skolgården. Ett schema finns upprättat där samtlig personal har en viss tid som rastvärd. Under fritidstid finns personal på skolgården när barn/elever har verksamhet utomhus. Klassläraren är den närmast ansvariga för eleverna i sin grupp. Fritidspersonalen är ansvarig för barn/elever som deltar i fritidsverksamheten. Men all personal har ändå ett gemensamt ansvar. Utreda och åtgärda Rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder vid kränkande behandling 1. Personal på skolan får kännedom om att en elev troligen är utsatt för upprepad kränkning av andra elever. 2. Informera rektor och anmäl själv till huvudman via länk 3. Mentor utreder skyndsamt genom samtal med berörda elever samt lärare för att samla information. (se Trygghetspärm 9:45 för råd och stöd) 4. Elev informeras om att kränkningarna ska upphöra. (Information till vårdnadshavare direkt vid svårare karaktär) 5. Regelbundna uppföljningar inom den närmaste tiden. 6

7 6. Om kränkningarna inte upphör eller om kränkningarna är av svårare karaktär kontaktas trygghetsteamet (kurator, skolsköterska, spec.ped) 7. Enskilda samtal med vårdnadshavare till de elever som har utfört kränkningarna. Representant från trygghetsteamet och rektor går igenom vad som hänt med föräldern och ger konkreta råd om hur föräldern kan agera för att hantera problemet. Information ges angående de disciplinära åtgärder som vidtas om kränkningarna inte upphör 8. Rektor informeras då utredningen är avslutat. Rektor informerar huvudman. 9. Skriftlig varning 10. Byte av klass 11. Byte av skola Rektor ansvarar för ev. anmälan till socialtjänst, polis och arbetsmiljöverket. En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som begått ett brott. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska arbetsmiljöverket underrättas. Förankring, hur görs planen känd? Förankring hos personalen: Planen tas kontinuerligt upp på möten. Förankring hos elever: Se förebyggande arbete. Förankring hos vårdnadshavare: Se förebyggande arbete. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsarbetet tar inte slut i och med att planens giltighetstid är över eller för att en viss åtgärd är uppnådd. Arbetet fortsätter med en ny analys av nuläget och kanske med nya målsättningar och nya åtgärder. Förändringsarbete tar tid. Utvärderingen ska vara klar senast 15 november Ansvar: alla pedagoger i skolan samt rektor. 7