Plan för Isbjörnens förskola

Transkript

1

2 Plan för Isbjörnens förskola Isbjörnens förskola ingår i enheten Hökåsens förskolor. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan personal och barn. Vi på Hökåsens förskolor tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan har ansvar för att förebygga och motverka kränkande behandling. Utvärdering Föregående års plan har utvärderas på personalmöten där vi bland annat har arbetat med BRUK ett självskattningsmaterial, A.2 Normer och värden som är utformat av utvecklingsledarna i Västerås stad. Kriterierna i materialet utgår från läroplanen för förskolan och är inspirerade av skolverkets BRUK- material. Efter skattningen har vi analyserat och diskuterat styrkor och utvecklingsområden. Styrkor: Alla respekterar barnen och relationen mellan barn och vuxna bygger på förtroende och respekt. Bra rutiner runt konfliktlösning. Alla vuxna hjälps åt och vi upplever att vi har trygga barn som trivs. Utvecklingsområden: Ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Det sker i dag men kan ske i högre utsträckning. Där vår ambition är att barnen i högre utsträckning ska bli delaktiga i utformningen av verksamheten års föräldraenkät från pedagogiska nämnden som delas ut till alla föräldrar med barn i åldern 4-5 år, ger följande resultat för hela enheten: Mitt barn trivs i förskolan 100% Mitt barn känner sig trygg i förskolan 97,2% Mitt barns förskola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling 79,2% Personalen i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa 81,9% Resultaten har presenterats och diskuterats på ett föräldraforum.

3 Årets plan kommer att utvärderas i samband med att vi har fått in resultaten från 2013 års enkäter och under VT-13 då vi under ett personalmöte kommer att arbeta med BRUK. Främjande arbete Enhetens vision Alla ska känna att de har lika värde. Ingen ska uppleva sig kränkt av något slag. Främjande arbete I det främjande arbetet är dialogen viktig, både mellan pedagoger och mellan personal och barn. Det främjande arbetet ingår i det vardagliga arbetet genom bl a samtal och reflektion. Ambitionen i vårt förhållningssätt kan till viss del beskrivas med följande punkter: Uppmuntra alla goda handlingar, dels för att signalera att det är de goda handlingarna som får uppmärksamhet. Men även för att ge god jordmån till de goda handlingarna att gro och växa. Att det finns vuxna med barnen som ser och uppmärksammar vad som händer i gruppen. Ge barnen begrepp för känslor. Samtala om känslor och förmedla att alla känslor är tillåtna. Uppmuntra barnen att sätta ord på sina känslor, ett led i att lära barn impulskontroll och att lära sig att kanalisera känslor på ett acceptabelt sätt. Träna rolltagande genom sagoläsning, drama och teater. Rolltagande är en viktig förutsättning för den empatiska förmågan. Tydligt signalera att alla har ett gemensamt ansvar för klimatet i gruppen. Tydliga gränser och ramar att sätta stopp detta beteende accepteras inte. Lära barnen att respektera varandra. Diskussioner om etik och moral på en för barnen anpassad nivå. Att sträva efter att alltid ha genusperspektiv att barnen inte blir begränsade pga av kön. Att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att alla vuxna är positiva och goda förebilder. Långsiktigt arbete I likhet med det främjande arbetet ingår även det långsiktiga arbetet i det vardagliga arbetet. Det långsiktiga arbetet tar sin utgångspunkt i vardagen för att bl a utmana allas våra föreställningar och attityder. Ambitionen är att ett

4 reflekterande förhållningssätt som hela tiden ökar vår medvetenhet och insikt. Följande punkter beskriver en del av tankarna med vårt arbete. Medvetet arbeta med att alla är förebilder: I det vi säger I det vi inte säger I våra handlingar I våra prioriteringar Ge barnen tillfälle, tid och möjlighet att hjälpa, förklara, visa och lära av varandra. Samtala om att allas våra handlingar får konsekvenser för andra, samtalen sker i både planerade och spontana samtal. Vardagen tas tillvara på ett medvetet sätt för att diskutera om hur vi förhåller oss till varandra. Dessa samtal ses som lärandetillfällen i vardagen. Olikheter är en tillgång, inte ett hot. Genom att lyfta fram varandras olikheter som en tillgång blir vi mer jämlika. För att skapa en dynamisk lärande miljö arbetar vi kontinuerligt med att lyfta fram tillfällen i vardagen där det är en fördel att vi tänker olika och har olika kompetenser och erfarenheter. Barnen ska hos oss lägga grunden till ett sätt att förhålla sig som av barnen själva upplevs som värdefullt därför att det blir lättare att samspela med andra. Systematisk reflektering i personalgruppen Personalen reflekterar systematiskt för att främja lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling, även attityder diskuteras. Detta arbete sker i planerade samtal med hela personalgruppen och både planerade och spontana samtal i arbetslagen. Delaktighet All personal är delaktig i det främjande arbetet. Utifrån barnens ålder och förutsättningar sker samtal och reflektioner dagligen om hur vi förhåller oss till varandra. Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet och händelser i vardagen tas tillvara på medvetet sätt. Långsiktiga mål Att alla upplever trygghet och trivsel. Kompetensutveckling Flera medarbetare på enheten har gått grundkursen i ICDP (International Child Development Programme) nivå 1. ICDP handlar om vägledande

5 samspel och grundar sig på forskning om vad som krävs för att skapa en uppväxtmiljö som främjar barns utveckling. Intentionen är att fler medarbetare ska ha möjlighet att gå grundkursen. Förskolan har arbetat med BRUK. I detta självvärderingssystem har förskolan skattat sig och analyserat styrkor och utvecklingsområden. Under 2012 påbörjades arbetet med ledarskap för medarbetare. Ett arbete som handlar om värdegrund och kommunikation detta arbete kommer att fortsätta under Förebyggande arbete Verksamheten är organiserad med avdelningar där ett visst antal barn och personal bildar en avdelning. Däremot tänker vi att allas barn är allas ansvar. Detta gäller i synnerhet på gården där det är viktigt att personalen cirkulerar och att ingen del av gården saknar personal. Tanken är att barnen ska känna sig trygga med alla vuxna på gården. Kartläggning Ett sätt att kartlägga föräldrarnas upplevelse av barnens trivsel och trygghet på förskolan är de enkäter som varje år lämnas ut till alla föräldrar med barn i åldern 4-5 år, från Barn och utbildningsförvaltningen. Med följande frågeställningar; Mitt barn trivs i förskolan. Mitt barn känner sig trygg i förskolan Mitt barns förskola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalen i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall behandlas illa Barnen (4-5 åringarna) får en egen enkät med frågan, Hur trivs du i förskola? Barnen svarar genom att sätta kryss under den gubbe som bäst motsvarar deras upplevelse. Andra forum för att kartlägga klimatet är: I det vardagliga mötet med föräldern I utvecklingssamtalet I föräldraforum Personalens observationer av klimatet i barngruppen.

6 Självskattningsmaterial, A.2 Normer och värden som är utformat av utvecklingsledarna i Västerås stad. Kriterierna i materialet utgår från läroplanen för förskolan och är inspirerade av skolverkets BRUK- material. Analys Resultaten på PN-enkäterna gör gällande att föräldrarna i hög grad upplever trygghet och trivsel på förskolan men att vi inte når de nivåer vi skulle önska. Användandet av BRUK har varit till god hjälp i det egna skattningsarbetet, men framförallt har diskussionerna varit värdefulla i arbetet för att skapa en trygg miljö utan diskriminering av något slag. Mål Att öka svarsfrekvensen på BUF-enkäterna. Att förbättra resultaten på BUF-enkäterna. Ansvarig för genomförandet: Enhetschef och medarbetarna. Tidplan: Våren 2013 Ansvarig för uppföljning: Enhetschef Åtgärdande arbete Att upptäcka: Att personalen finns där barnen är. Att personalen är observanta och lyhörda för vad som händer både i den egna barngruppen men även för alla barn på förskolan. Att all personal tar sitt ansvar och reagerar och agerar om man ser att någon vuxen kränker något barn eller om ett barn kränker något annat barn. Personalens observationer och iakttagelser av klimatet i barngruppen. Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om man ser eller hör något som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om deras barn berättar något hemma som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande behandling. Barnen uppmuntras att prata med personalen om de ser att något barn blir illa behandlat. Att utreda: När någonting har inträffat sker en utredning genom samtal. Utgångspunkten i detta samtal är den enskildes upplevelse, vi strävar efter att så allsidigt som möjligt belysa vad som hänt och om möjligt analysera orsakerna till det

7 inträffade. Utredningen omfattar både den som blivit kränkt och den som utövat kränkningen. Omfattningen av utredningen anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker det med några enkla frågor för att få händelsen klarlagd i vissa fall kan utredningen bli mer omfattande. Ansvarig: Personalen är ansvarig för utredningen, men i de fall personal är inblandad i kränkningen är förskolechef ansvarig för utredningen. Förskolechef informerar även huvudman. Att åtgärda: Berörda föräldrar informeras snarast via telefonsamtal eller så bokas ett möte in där man träffas och samtalar om det inträffade. Ansvarig: Personalen Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram, med stöd av förskolechef. Åtgärdsprogrammet dokumenteras. Ansvarig: Personalen Dokumentation av åtgärder följs upp och utvärderas, genom ett uppföljande möte med berörda. Ansvarig: Personal och förskolechef. Information till föräldrar: Planen kommer att presenteras på alla föräldramöten under höstterminen -13. Föräldrarna får information om planen vid inskolningen och på föräldramöten samt att de informeras om att de ska vända sig till personalen eller förskolechefen om de vill påtala kränkande behandling. Ny plan: Beräknas skrivas under HT-13.

8 Bilaga Definitioner: Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningarna kan t.ex. vara fysiska, verbala, psykosociala, text- och bildburna. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. All annan kränkande behandling omfattas också av planen.