Likabehandlingsplan Färentuna förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Färentuna förskola Färentuna förskola Malena Svensson bitr. förskolechef

2 Färentuna förskolas likabehandlingsplan samt årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Ansvarig för planen: Malena Svensson bitr. förskolechef Planen gäller för läsåret Vision På Färentuna förskola skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi lever våra värden där olikheter är en tillgång och en förutsättning för vårt medskapande av samhällets grundläggande demokratiska värden. Förskolan vilar på demokratins grund. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vi skall grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolovets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämnställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö -98 rev 2010 Syfte och arbetsätt Syftet med planen för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering är att skapa förståelse för vilka normer och värderingar som råder på förskolan, förstärka respekten för allas lika värde, att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt skapa goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något av detta sker. Vi arbetar enligt följande: Enheten och pedagogerna ansvarar för att skapa en trygg och trivsam miljö för alla på förskolan. Alla människor har ett lika värde och verksamheten skall ge varje barn stöd och rätt att lyckas. Tillsammans skapar vi ett klimat där allas egenskaper, behov och känslor får utrymme. Vi gör detta genom att ha ett reflekterande förhållningsätt och genom att dagligen granska vår organisation, vårt arbetsklimat, våra val av metoder och vårt förhållningsätt. Vi strävar mot att förbereda och inkludera barnen i ett demokratiskt samhälle som är i ständig förändring. Ansvar: Förskolechefen är huvudansvarig för att samtliga medarbetare arbetar förebyggande och förhindrar alla former av kränkande behandling av barn och/eller personal. I enlighet med Lpfö 98 ansvarar förskollärare för att hålla diskussionen kring likabehandling levande och att det vävs in i det dagliga arbetet. Förskollärare ansvarar för att hålla förskolechef eller rektorn informerad om eventuella in- 1

3 cidenter/händelser, att dessa dokumenteras samt överlämna denna till förskolechef. Varje medarbetare på förskolan, oavsett uppdrag, är skyldig att arbeta enligt likabehandlingsplanen, alltid inta ett barnperspektiv, att ifrågasätta och reflektera över de normer och värden som han/hon förmedlar i sitt arbete. Alla har även ansvar för att vidta åtgärder då kränkningar och diskriminering upptäcks. Delaktighet Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom att vi genomför observationer och kartläggningar av verksamheten. Vi intervjuar de äldre barnen och reflekterar tillsammans med barnen i stora och små grupper. Vi ger tillbaka dokumentationer till barnen och reflekterar tillsammans med dem. Vi har dialoger tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis, varför man inte skall slåss och vad man kan göra istället om man blir arg. Barnen har fått vara delaktiga i formulerandet av Färentuna andan ( se bilaga) Vi ger barnen ansvar och inflytande i den dagliga verksamheten, barnen skall ha möjlighet att påverka sin vardag. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har gruppdiskussioner på föräldramötet kring aktuella värdegrundsfrågor där vi tillsammans funderar kring olika begrepps betydelse. Tex vad betyder trygghet eller arbetsro för just dig? Varje arbetslag gör en plan för hur de arbetar med Pilen resultatet för att visa föräldrarna att vi tar till oss deras tankar och åsikter. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal där vi bla pratar om barnets sociala förmågor, trivsel och välkomnande. I den dagliga kontakten har vi dialog med föräldrarna och vi stödjer dem som behöver. Föräldrarna skall känna att de alltid kan komma till oss, vi har kunskap och erfarenhet som vi gärna delar med oss av. Pedagogers delaktighet Genom pedagogisk dokumentation synliggörs vårt värdegrundsarbete och genom att vi har ett reflekterande klimat blir det tydligt om vi lever våra värden. Alla pedagoger är delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring innehållet. Den färdiga planen skall sen vara ett levande dokument på alla arbetsplats träffar. 2

4 Främjande insatser Mål för Likabehandlingsarbetet Målområde 1 Alla barn skall känna sig trygga i förskolan- Verksamheten skall vara trygg, trivsam och säker. ( BoU nämnden) Indikator: ökad nöjdhet i trygghet och trivsel mäts i kundundersökningens mål: 12. Mitt barn är tryggt i förskolan 15. Det är arbetsro i barngruppen 16. Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som tex mobbing Hur, metoder och arbetsätt, beskrivs av arbetslagen i en arbetsplan Målområde 2 Främja olikheter som en tillgång Alla människor har styrkor och svagheter, vi fokuserar på styrkorna! Alla är olika det är inget hinder bara en tillgång. Indikator: Att barnen blir medvetna om allas styrkor och hur vi kan använda olikheter som en tillgång. Hur, metoder och arbetsätt, beskrivs av arbetslagen i en arbetsplan Målområde 3 Hållbar utveckling skall genomsyra våra val och vårt förhållningsätt. Hållbarhet och framtidstro- vi kan göra skillnad- tillsammans! Indikator: Genom en ökad medvetenhet hos pedagoger, vårdnadshavare och barnen. Värden som mänskliga rättigheter, makt och demokrati skall synliggöras i verksamheten. Målområde 4 Kränkande behandling Vi ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling samt bli mer medvetna om vad en kränkning är. När vi har misstanke om att en kränkning har skett ska detta rapporteras till Förskolechefen och kommunens blankett om anmälan om kränkning ska fyllas i. Indikator: ökad nöjdhet i trygghet och trivsel mäts i kundundersökningens mål: 16. Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som tex mobbing Hur, metoder och arbetsätt, beskrivs av arbetslagen i en arbetsplan 3

5 Utvärdering Alla pedagoger samt bitr. förskolechef reflekterar över arbetet som skett under året. Vi har använt oss av pedagogisk dokumentation, barnintervjuer, kartläggning och sociogram. Vi har reflekterat med barnen kring verksamheten och vi har haft diskussioner med föräldrarna på föräldramötet. I utvecklingssamtalen har vi kontinuerliga uppföljningar om barnets trygghet och trivsel på förskolan. Kartläggning Kartläggningen genomförs i oktober månad varje år och innehåller barnintervjuer med de äldre barnen, sociogram, känslobarometern, ögonblicksbilder, kartläggning av miljön- var, hur och med vem barnen leker. I slutet av oktober sammanställer arbetslagen sina observationer och reflektioner och skriver en arbetsplan för hur de skall jobba under året. Hur barn och föräldrar görs delaktiga i kartläggningen: genom barnintervjuer, genom veckobrev om verksamheten till alla vårdnadshavare samt genom dokumentationer på avdelningarna. 4

6 Förebyggande arbete Arbetsplan för läsåret arbetslag. I den här planen beskriver och redogör arbetslaget vilka insattser, metoder och arbetsätt utifrån barngrupp de planerar att göra under året. 1. Reflektion av arbetslag och barngrupp - Beskrivning och analys av pedagoger och barn 2. Reflektion av avdelningens rutinsituationer samt pedagogiska miljön - Arbetslagets organisation som kan stödja/förhindra att barn kränks eller far illa ( in/utgång, måltider, blöjbyte, vuxenledda aktiviteter) - Hur tar arbetslaget emot barnen på morgonen? - Hur lämnar arbetslaget över barnen vid dagens slut? - Finns det något ställe i lokalerna som kan utgöra en risk för att en kränkning skall kunna ske samt plan för det - Finns det något ställe på förskolans gård som kan utgöra en risk för att en kränkning skall kunna ske samt plan för det - Genomgång av pedagogiska miljön, barnböcker, utklädningskläder etc 3. Övriga frågor som är viktiga för barngruppen just nu 4. Barnens delaktighet - Så här låter vi barnen vara delaktiga i beslut som rör deras vardag 5. Vårdnadshavares delaktighet - Hur arbetslaget kommunicerar med vårdnadshavare hur de arbetar med följande frågor - Fråga 14 i Pilen, Mitt barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn till andra - Fråga 16 i Pilen, Förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling - Fråga 17 i Pilen, personalen ingriper om något barn behandlas illa på förskolan. 5

7 Åtgärdande arbete Barn-barn - Om pedagogen blir vittne till kränkning där barn kränkerbarn ingriper man direkt. Noll tolerans vid, elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot vuxna och barn. Man bryter situationen, pratar med barnen och värnar om båda barnens tillstånd. - Pedagogen som sett händelsen dokumenterar samt vilka åtgärder som vidtagits. Information om händelsen lämnas till ansvarig (barnets närmsta) pedagoger. - Arbetslaget diskuterar gemensamt olika lösningar/aktiviteter genom att öka sin närvaro och/eller ändra i organisationen eller miljön. - Vid behov upprättas en särskild handlingsplan/åtgärdsplan. Pedagogen informerar förskolechef och lämnar över dokumentation till denna - Pedagogen kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen så att de känner till vad som hänt samt hur förskolan har agerat. - Vid behov skall hjälp tas utifrån, beställning av handledning från resursteamet. - Förskolechef återkopplar samt anmäler till huvudman. Uppföljning av densamma efter en planerad tid Vuxen-barn - Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärliga mot varandra, se till sak inte person. Ta upp det inträffade omedelbart med berörd person (men gå åt sidan). Vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. - Ärendet lämnas till bitr.förskolechef eller rektor vilken ser till att utredning påbörjas, vid behov anmäler till huvudman. - Förskolechef träffar den som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse, förskolechef avgör om/hur föräldrar skall informeras. - Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning Vuxen-vuxen - Vara ärliga mot varandra, se till sak inte person - Ta upp det inträffade omedelbart med berörd person ( men gå åt sidan). Vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. - Informera förskolechef som tar över ärendet - Förskolechef ansvarar för dokumentation, uppföljning och vid behov anmälan till huvudman. - Vid behov konsuleras HR och företagshälsovården 6

8 Utsätter ditt barn andra barn för kränkningar? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra men om det är så, måste Du/vi göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för Ditt eget. Forskning visar att barn som kränker andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Om du vill ha stöd och råd kan du gärna prata med ngn pedagog du känner dig förtrogen med. Vi har en gedigen kunskap om barn och det är inget ovanligt att barn ibland testar gränser och är dumma mot varandra. Begrepp Med begreppet Likabehandling menas att alla barn skall behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är kränkningar utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Marginalisering är en ej aktiv handling, låtsas inte om/respekterar ej vederbörande. Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet är motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller retad) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och bilder) 7

9 Förskolans Färentuna-anda: Du har rätt att bli bemött med vänlighet och respekt! För att uppnå detta måste du vara en bra kompis Att vara en bra kompis innebär: Du har rätt till arbetsro: Du har rätt till en trygg och trevlig miljö: Se varandras olikheter som en tillgång/ något bra Vi sätter gränser och accepterar inte att någon är dum mot någon annan ( nolltolerans) Vi uppmärksammar och berömmer positiva handlingar Var hjälpsam, hjälp den som behöver hjälp Tacka om någon gör dig en tjänst Prata med varandra skrik inte Stör inte när någon arbetar eller leker Lyssna på andra Vänta på din tur, avbryt inte Vi är rädda om vårt material, säg till någon vuxen om något går sönder. Alla hjälps åt att plick-plocka när det är dags Alla tar ansvar för sina kläder efter förmåga (ålder) Använd ett trevligt bordskick, alla har rätt till matro

10 Detta innebär Nolltollerans mot att: Knuffa Riva Sparka Slå Retas Säga dumma saker Något barn eller vuxen som vistas på förskolan 1