Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN. Rektorsområde: Ängslätt. Förskoleverksamheten

Transkript

1 Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN Rektorsområde: Ängslätt Förskoleverksamheten

2 Mål, syfte... s. 3 Definitioner... s. 4 Förebyggande insatser... s. 6 Åtgärdande insatser... s. 6 Planerade insatser... s. 7 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling... s. 8 Uppföljning av åtgärdsprogram... s. 9 Trivselenkät-Barnintervju... s. 10 2

3 LIKABEHANDLINGSPLAN Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i förskolan, skolan/fritidshemmet. Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en förskola och skola/fritidshem som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förstärker och förtydligar skolans ansvar. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Mål Målet är att alla barn inom vårt rektorsområde ska känna sig trygga. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling/mobbning. All personal ska vara engagerad i att förhindra att kränkande behandling, mobbning eller diskriminering uppstår. I detta arbete är vi också måna om att ha ett gott samarbete med föräldrarna. Barn/elev som känner sig utsatt ska med förtroende kunna vända sig till personal på förskolan, klasslärare, personal på fritidshemmet, skolsköterska, kurator, antimobbningteam, skolledning eller annan vuxen. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att Aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder Förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling 3

4 Definitioner Den individuella upplevelsen och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Det är den som blivit utsatt som avgör om handlingen varit kränkande. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex att bli utsatt för slag, knuffar) Verbal (t ex att bli hotad eller kallad kränkande/nedsättande ord). Förtal eller nedvärdering av elev och personal eller dennes familj. Förolämpning, negativt bemötande eller förhållningssätt. Psykosocial (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Medvetet undanhållande av information. Medvetet försvåra utförandet av arbetet. Textburen (t ex klotter, brev, lappar, mail, sms) Olika former av kränkande behandling: Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Mobbning Upprepning Obalans i makt Individ eller grupp som förövare Olika konkreta uttryck (fysisk, verbalt eller psykosocialt) Mobbning är när en person upplever att han/hon upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. 4

5 Diskriminering Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer utifrån olika grunder som: Ålder Kön Social status Religion Sexuell läggning Funktionshinder Etnisk eller nationell bakgrund Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, allt från tafsningar och blottning till ryktesspridning. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier t ex könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning, såsom hora eller bög. Rasism Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför kränkningen. Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa mer eller mindre värda. Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar sig som mervärdig anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper. Främlingsfientlighet Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför kränkningen. Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett gradbegrepp en känsla och en attityd som sträcker sig från obehag till hat. En definition som uttryck för detta synsätt är känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper. Regeringen har uttryckt att främlingsfientlighet även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och respektera andra kulturer. Homofobi Kränkningar som anknyter till en persons homo-, bi- eller transsexuella läggning och speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. Kan ta sig uttryck verbalt eller fysiskt, t ex nedsättande kommentarer, hot eller våld. 5

6 Förskoleverksamheten inom Ängslätts rektorsområde Inom förskoleverksamheten i Ängslätts rektorsområde arbetar vi individuellt med att stärka barnens positiva självbild. Exempel på dessa arbetsmodeller är EQ, Stegvis, Is och Sol, Charlie etc. Förutom det strukturerade arbetet bekräftar vi barnet kontinuerligt i deras vardag. Att aktivt delta och vägleda barnet i leken samt att vara goda förebilder är vår eftersträvan. Förebyggande insatser - Ett nära samarbete med föräldrarna genom till exempel daglig tamburkontakt, föräldramöte, öppet hus, utvecklingssamtal (IUP), föräldraförening m.m. - Skapa vi-känsla i barngruppen genom till exempel rollekar, dramaövningar, litteraturläsning. - Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta och lösa konflikter. - Skapa trivselregler tillsammans med barnen. - Utbildning och litteratur för personal och föräldrar (COPE). - Barnobservationer. - Kontinuerlig dokumentation och utvärdering av den dagliga verksamheten. - Tillgång till resursteamets personal (specialpedagog, psykolog). Ett gott och sunt förhållningssätt gentemot barn/föräldrar/personal är en grundläggande förutsättning för vårt arbete. Åtgärdande insatser - Ta reda på allt om kränkningen och dokumentera (Var sker den?, När sker den?, Hur går kränkningen till?, Vem eller vilka är inblandade?). - Samtal med inblandade barn. - Ställa till rätta där barnen till exempel kan komma med egna lösningar. - Prata med berörda föräldrar och berätta sakligt och neutralt om det inträffade och vid behov sammanföra berörda parter. - Vid fall som inte kan lösas med föräldrarna kontaktas arbetsledare för vidare åtgärder. - En handlingsplan upprättas med datum och åtgärder. Datum för uppföljning bestäms. - Vid kränkning där vuxna är inblandade är arbetsledaren ansvarig för att samtal hålls med berörda. Likabehandlingsplanen ska följas upp, utvärderas och eventuellt revideras under varje läsår. 6

7 Planerade insatser läsåret 2007/2008 Utvärdering av insatserna görs av berörd personal efter avslutat läsår. Ansvarig är skolledningen. Aktivitet Ansvarig Tidplan Informera barn/elever om likabehandlingsplanen Förskolepersonal Ht-07 Informera föräldrar om likabehandlingsplanen Informera Samrådsgruppen om likabehandlingsplanen Presentera likabehandlingsplanen vid introduktion av nyanställda Enkät/intervju angående femåringarnas trivsel Förskolepersonal Skolledning Skolledning Förskolepersonal Ht-07 Ht-07 Vt-07 7

8 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum Utsatt barn/vuxen Förskola Avdelning Närvarande Beskrivning av situationen (vad? när? vem? var?) Mål Åtgärder Ansvar Tid för uppföljning: Dokumenterat av: den / 20 8

9 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum Utsatt barn/vuxen Förskola Avdelning Närvarande Hur har det gått? Är målet uppnått? Ev fortsatta åtgärder Ansvar Ärendet avslutat den / 20 Ärendet EJ avslutat. Tid för nästa uppföljning: Dokumenterat av: den / 20 9

10 Trivselenkät-Barnintervju Datum Namn Vad är roligt på förskolan? Vad är tråkigt på förskolan? Är det något eller någon som gör dig glad på förskolan? Är det något eller någon som gör dig ledsen på förskolan? Är det något eller någon som gör dig arg på förskolan? Hur ska en bra kompis vara? Är du en bra kompis? 10